Hur attraktiv är Raseborg? Delta i regionstädernas undersökning!

Hur attraktiv är Raseborg? Delta i regionstädernas undersökning!

19.01.2022 / Petra Louhimies

Hur attraktiv är din hemstad? Hurdan image har staden; är den livlig, trygg eller originell?

Regionstäderna, ett nätverk som beståd av 57 regionstäder genomför tillsammans en undersökning för att utreda hur kända de är, sin image och sin attraktionskraft. Regionstäder är centralorter eller bildar par med ett annat centrum inom sin ekonomiska region och sitt serviceområde. Enkäten genomförs under perioden januari–februari.

Du kan via den bifogade länken ge din egen syn på din hemstads attraktionskraft och image, men du kan också berätta vad du tycker om regionstäderna i närheten av Raseborg. Det tar ungefär fem minuter att fylla i blanketten.

Klicka här för att delta!

Undersökningen ska hjälpa regionstäderna att utveckla sin image och attraktionskraft och därmed sin livskraft. Innehållet i undersökningen följer i stor utsträckning tidigare undersökningar om attraktionskraft, med extrafrågor för att kartlägga svarslämnarens syn på hur pandemin påverkat regionstädernas attraktivitet som möjliga ställen att bo i.

Undersökningen om regionstädernas attraktionskraft gjordes senast våren 2019 och den som nu inleds är en uppföljare till den. Undersökningen har beställts inom nätverket för regionstäder och utförs av Innolink.

Tilläggsinformation ges av:

Tekniska frågor som gäller undersökningen, undersökningsansvariga
Ville Ottela, Innolink, tfn 010 633 0200

Tilläggsinformation om undersökningen
Essi Ratia, koordinering nätverket för regionstäder, Kommunförbundet, essi.ratia@kuntaliitto.fi


29.09.2021 / Julia Ingo

Raseborgs stad har låtit utföra en empatiundersökning, för att få en bättre förståelse för raseborgarnas känslor gentemot sin stad och de olika stadsdelarna. Undersökningen är unik i sitt slag och en två större undersökningar som gjorts inom stadens brandingprojekt för att skapa en situationsbild av Raseborgs varumärke. Brandingprojektet har varit en strategisk satsning för att göra Raseborg bättre känt. Undersökningsresultaten från projektet kommer också att utnyttjas som bakgrund i stadens strategiarbete och annat utvecklingsarbete.

Majoriteten upplever positiva känslor mot Raseborg

Resultaten i empatiundersökningen visar att majoriteten dvs. 60 % av raseborgarna upplever positiva känslor gentemot Raseborg. I jämförelse med andra lika stora städer finns det lite mer negativa känslor i Raseborg. Invånarna känner främst besvikelse (28 %), belåtenhet (18 %) och välbehag (12 %).

I undersökningen kunde man välja mellan 10 positiva och 10 negativa känslor samt ingen känsla -alternativet.

– Resultatet visar att upplevelsen om Raseborg delar invånarna. I bakgrunden finns bland annat kommunsammanslagningar och tvåspråkighet. Besvikelse berättar om förväntningar som inte besannats. Belåtenheten berättar däremot om att man uppfyllt behov tillräckligt, berättar VD Timo Järvinen från NayaDaya Oy som utfört undersökningen.

Inre stolthet skapar beundran bland personer som bor utanför Raseborg

I undersökningen jämfördes Raseborg och nio av de största stadsdelsvarumärkena i Raseborg. Undersökningen visar att invånarna är väldigt stolta över sina hemknutar i Raseborg. Till exempel Fiskars väcker stolthet både bland fiskarsborna och alla raseborgare. Personer utanför Raseborg upplever beundran och intresse för Fiskars.

– Invånarna har starka positiva känslor gentemot sina stadsdelar, som även är starka varumärken. Det här är en styrka för hela området, konstaterar Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist.

Raseborgarnas positiva och negativa känslor gentemot Raseborg och de olika stadsdelarna.

Bland resultaten finns också enstaka undantag. Raseborgarna känner i huvudsak medkänsla för Pojo, vilket klassas som en negativ och passiverande känsla. Pojoborna själv känner endå i huvudsak stolthet, belåtenhet och kärlek för sin stadsdel.

– Medkänsla berättar oftast om att man upplever att någon annan är i en svår situation. Människor med medkänsla är på den andras sida och vill hjälpa. Medkänsla är en positiv och engagerande känsla – I hela taget kan man säga att det är en enande, samhällelig kraft, framhäver Timo Järvinen.

Många förhåller sig positivt men passivt

Med hjälp av en matris har man i undersökningen analyserat vilka beteenden de upplevda känslorna leder till. Enligt undersökningen är 29% av raseborgarna positiva och engagerade. Vi kan anta att denna grupp aktivt delar med sig och berättar om Raseborg i positiv anda. 31% av raseborgarna är positiva men passiva, 38% är negativa och passiverade. I Raseborg är denna grupp större än i Finland i medeltal. Den sista och minsta gruppen är negativt engagerade motståndare som i Raseborg är bara 2%. Denna grupp av människor kan till och med bete sig attackerande på sociala medier.

– Sociala medier kan lätt ge oss en snedvriden bild av verkligheten. Man kan lätt att tro att åsikterna där representerar majoriteten och avspeglar en allmän sanning. Det är intressant att se att det i själva fallet är en försvinnande liten del som är så kallade motståndare, säger Jennifer Gammals, utvecklingschef på Raseborgs stad. I själva verket har Raseborg mindre motståndare jämfört med andra städer i samma storleksklass.

Etablerade teorier som grund för undersökningen

Undersökningen baserar sig på en modell (Geneva motion wheel) som är utvecklad på Geneve universitetet. I undersökningen kan man välja mellan 10 negativa och 10 positiva känslor samt ett alternativ för inga känslor alls. Sammanlagt svarade 717 personer på enkätundersökningen varav 620 bor i Raseborg och 97 annanstans. I undersökningen utnyttjades empatianalytik som tar avstamp i vetenskaplig känsloteori, -forskning och -algoritmer. Eftersom det fanns relativt få svar av personer utanför Raseborg, kan den delen ses endast som en fingervisning. Undersökningen utfördes som en enkätundersökning i mars 2021 av empatianalytikföretaget NayaDaya.

Undersökningsrapporten (på finska)

Mer resultat hittar du i undersökningens rapport.

Raasepori empatiatutkimusraportti NayaDaya 2021

Ladda nerVisa

Mer om Raseborgs brandingarbetet hittar du på raseborg.fi/branding


10.09.2021 / Julia Ingo

Raseborgs nya marknadsföringsplan godkändes i stadsstyrelsen i januari 2021. Marknadsföringsplanen klargör stadens marknadsföringsorganisation, ansvarsfördelning samt presenterar de strategiska tyngdpunkterna för stadens marknadsföring de kommande åren. Marknadsföringsplanen kompletteras med en Tone of voice -handbok som skapas genom stadens brandingprojekt. Boken färdigställs under hösten 2021. Läs mer om projektet på stadens brandingsida.

Raseborgs marknadsföringsplan 2021-2023

Ladda nerVisa


23.06.2021 / Julia Ingo

Under våren undersökte vi vilka känslor som Raseborg och dess olika stadsdelar väcker. Nu går vi vidare och undersöker hur Raseborgs varumärke uppfattas av våra invånare mer på djupet. Hjälp oss att identifiera och skapa en situationsbild över Raseborgs varumärke genom att svara på följande enkät.

Gå till enkät

Undersökningens görs av Taloustutkimus både som telefonundersökning samt enkät och ger en fördjupad förståelse för hur Raseborg uppfattas.

Undersökningen är en del av stadens brandingprojekt. Du kan följa med vad vi lärt oss så här långt på vår branding-sida.


9.03.2021 / Julia Ingo

Nu undersöker vi människors känslor gentemot Raseborg och dess olika stadsdelar i samarbete med empatianalytikföretaget NayaDaya Oy. Genom känslor kan vi bättre förstå de upplevelser som invånare eller personer som bor på andra orter har av Raseborg.

Genom att delta i den anonyma enkäten, gör du din röst hörd på ett helt nytt sätt!

Du kan svara på enkäten fram till den 23.3.2021. Tack för att du deltar!

Tips! Dela gärna enkätens länk till din familj och dina bekanta. Du kan också hjälpa t.ex. dina föräldrar eller barn att svara på enkäten. Ju fler svar vi får, desto tydligare blir resultaten.
Länk: https://link.webropol.com/s/raasepori

Känsloundersökningen är en del av stadens brandingarbete. Du kan läsa mer om arbetet här.


18.01.2021 / Julia Ingo

I november 2017 gjordes en inflyttarundersökning som riktades till de som flyttat till Raseborg under de tre senaste åren. Inflyttarundersökningen är en av många bakgrundsmaterial som används i stadens brandingarbete. Du kan läsa hela undersökningsrapporten i sin helhet eller läsa om vissa intressanta utvalda delar i denna artikel.

Lue tutkimusraportti kokonaisuudessaan(pdf)

Inflyttningen till Raseborg kom från Helsingfors, Esbo och Lojo

Raseborgs inflyttarundersökning (2017) baserar sig på 300. Av de som svarade var hälften kvinnor och hälften män. Åldersmässigt var de mellan 25-45 år och största delen var bosatta i Raseborgs Karis, Ekenäs och Tenala. Av de som svarade var största delen i arbete eller pensionerade. Största delen av inflyttarna kom från Helsingfors, Esbo och Lojo. Ungefär hälften av de som svarade hade en arbets- eller studieplas i Raseborg.

Vilka sinnesbilder hade inflyttarna om Raseborg?

I undersökningen bad man inflyttarna beskriva sina spontana sinnesbilder av Raseborg som boplats före flytten. Många beskrev Raseborg som trivsam, idyllisk, lugn, natur, vacker och tyst. För de flesta som svarade hade sinnesbilden av Raseborg inte ändrats efter flytten, men för en stor del hade sinnesbilden blivit mer positiv efter flytten. Raseborg hade alltså för många överraskat på ett positivt sätt. Efter flytten beskrev man upplevelsen bl.a. så här: förtjusande natur, trivsam stad, svaga kommunikationer och dålig bostadssituation.

Största delen av inflyttarna känner Raseborg sen tidigare

I undersökningen frågade vi om inflyttarna kände Raseborg före flytten och från vilka källor de hämtat sin information. Största delen svarade att de kände staden väldigt bra eller ganska bra på grund av att de haft sommarställe här, besökt Raseborg tidigare eller haft Raseborg som tidigare hemkommun. I de flesta fallen sökte man informationen från Raseborgs egna hemsidor men också från vänner, släktingar och bekanta eller från andra ställen på webben.

Vad överraskade med Raseborg?

Undersökningen tog också upp vilka saker som hade överraskat inflyttarna positivt i Raseborg och i vilka saker förväntningarna inte hade infriats. Det som hade överraskat positivt var människors öppenhet, naturen och tryggheten samt hälsovårdstjänsterna. Inflyttarna förväntade sig däremot bättre kollektivtrafik och var överraskade över behovet av egen bil. De önskade också fler specialbutiker och tjänster till Raseborg.

Undersökningen visade att Raseborg har ett fint resultat vad gäller rekommendationer. 89% av den som svarade hade inte övervägt andra alternativ än Raseborg inför flytten. De som hade övervägt andra bostadsplatser hade valt mellan Raseborg och andra alternativ främst i södra Finland. Inflyttarna såg naturen och placeringen nära huvudstadsregionen som lockande faktorer.