Jordförbättringsmedel

I projektet Raseborgs å behandlas avrinningsområdets åkrar med jordförbättringsmedel som har en minskande effekt på näringsbelastning till vattendrag. Behandling av åkrar med gips, strukturkalk och träfiber görs i samarbete med områdets odlare. Hösten 2019 behandlades nästan 100 hektar åkermark med gips och strukturkalk. Behandlingarna fortsatte år 2020.

Gips och strukturkalk förbättrar lermarkers struktur och förhindrar urlakning av fosfor från åkern till vattendraget. Jordens kornstruktur blir uthålligare, åkern håller bättre emot igenslamning och ytavrinning av fosfor minskar. Gipsen har visat sig ha en förmåga att minska urlakning av fosfor och fasta partiklar t.o.m. med 50 % direkt efter behandlingen. Erfarenheterna av strukturkalk är motsvarande. Gips har använts flitigt som vattenvårdsmetod bland annat vid Savijoki och vid Vanda å. Planer på att använda gips i en större skala vid Skärgårdshavets tillrinningsområde framskrider som bäst. Strukturkalken är däremot mera känd i Sverige, där man kan få miljöstöd då man behandlar åkrarna med strukturkalk.

Läs mer om jordförbättringsmedel:

• Gips, strukturkalk och fiberslam, miljöministeriet

En fungerande vattenhushållning är en förutsättning för att använda jordförbättringsmedel. Gips lämpar sig inte för åkrar som finns på tillrinningsområdet för en sjö, inte heller på grundvattenområden. I eko-odling får man inte använda strukturkalk eller gips, om det inte är fråga om naturgips. Dessutom lönar det sig att fästa uppmärksamhet i valet av medel. Valet skall göras utgående från skiftets egenskaper. Vid Raseborgsåns pilotförsök kontrollerades markkartering, särskilt jordmånen, mullhalten, jordens pH samt näringsämnenas nivå och förhållanden mellan näringsämnena. Målsättningen var att välja de jordförbättringsmedel som bidrar bäst till en balanserad bördighet på skiftet ifråga.

• Strukturkalk rekommenderades, ifall jordmånen är lera, pH:t är lågt och ifall det råder brist på kalcium. Strukturkalk rekommenderades inte ifall jordmånen är grövre än lera, förhållandet mellan kalcium och magnesium är över 8, särskilt ifall det råder brist på magnesium från tidigare, och ifall pH är högt (6,5–7).
• Gips rekommenderades ifall jordmånen är lera eller lättlera, ifall pH är på en lämplig nivå eller ifall det råder brist på kalcium eller svavel. Gips rekommenderades inte ifall jordmånen är grövre än lättlera, ifall förhållandet mellan kalcium och magnesum är över 8 och ifall pH:t är lågt och skiftet är i behov av kalkning.
• Näringsfiber rekommenderades ifall jorden är mullfattig eller ifall det råder brist på näringsämnen. Näringsfiber rekommenderades inte ifall fosfornivåerna är betänkligt höga.
• Förutom en skiftesvis rekommendation om jordförbättringsmedel gav experten vid behov råd gällande förbättring av bördighetsbalansen. Till exempel, om magnesiumnivån är lägre än god, rådgavs det användning av magnesiumgödsel i samband med jordförbättringsmedel som innehåller kalcium.