Ungdomar visionerade framtidens Raseborg

Ungdomar visionerade framtidens Raseborg

25.05.2022 / Julia Ingo

Raseborgs planläggning arrangerade en framtidsworkshop i Ekenäs bibliotek den 17.5.2022 där ungdomar från Raseborg fick visionera om hur Raseborg kommer att se ut år 2050. Arbetet ingår i Raseborg 2050 -projektet och är en del av framtagningen av en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg.

Ett digitalt verktyg användes för att ungdomarna också skulle få jobba digitalt.

Pojo har potential och nya havsrutter tas i bruk

I workshoppen deltog nio ungdomar, varav en del är medlemmar i Raseborgs ungdomsfullmäktige. Under workshoppen uppkom många funderingar om hur klimatet kommer att påverka miljön i framtiden. Om havsytan t.ex. skulle höjas kunde man kunna utnyttja mer båttrafik i Raseborg och skapa en rutt mellan Svartå och Ekenäs. Pojo hamn kunde också utvidgas och göras till ett attraktivt ställe att stanna på under resan. Om man dessutom kunde åka direkt med båten till Santa Fé vore det ett bra sätt att färdas på helgerna, tyckte ungdomarna.

Här fick man hitta på idéer och lägga rosa lappar på kartan.

Studieorten Raseborg med Finlands enda fjord

Pojoviken ansåg man att i framtiden kunde heta Raseborgs fjord och dess status som enda fjord i Finland kunde lyftas fram och marknadsföras mer. Raseborg som studieort kunde också få ett uppsving genom nya utbildningsmöjligheter. Hur låter det med en Harvard-filial i Raseborg? Finlands enda ö-universitet med inriktning på t.ex. marinbiologi i mitten av Pojoviken? Eller en modern lantbruksskola i Pojo trakten? Man kunde också tänka sig gemensamma skolor för olika språkgrupper.

Till slut presenterades alla gruppers kartor och idéer.

Mycket träd, hållbar trafik och ultralokal hälsovård

Man önskade sig mycket träd, gröna innergårdar, friluftsmöjligheter och konst på lyktstolpar i Raseborg i framtiden. Maten kunde vara lokalproducerad. Det kom också idéer om ny kollektivtrafik – buss eller metronätverk som skulle stäcka sig runt hela Raseborg. Kanske kunde man åka metro ända till Stockholm också? Hälsovården kunde vara ultralokal och ett sjukhus kunde finnas t.ex. på Skåldö och i Bromarv. Det kunde också finnas gemensamma kyrkor som är öppna för medlemmar av alla religioner. Raseborg kunde också ha en egen Eurovision -tävling där människor från olika byar kan delta med sina låtbidrag. Man kunde sedan rösta fram årets “Raseborgslåt”.

Workshoppens koordinator Julia Ingo till vänster och stadsarkitekt Johanna Backas till höger tillsammans med ungdomarna som deltog.

Från idé till verklighet

Workshoppen faciliterades av Efe Ogbeide och Milla Kallio från Femma planning. Tillställningen var munter och även efter workshoppen fortsatte idéerna att kläckas. Stadsarkitekt Johanna Backas deltog i workshoppen och blev mycket inspirerad av ungdomarnas tankar:

-Det är helt fantastiskt! Vi fick idéer av ungdomarna som jag tycker att vi direkt kan föra vidare. Att ungdomarna ser så fördomsfritt på Raseborg som helhet var inspirerande och ögonöppnande för mig, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.

Materialen från ungdomsworkhoppen sammanställs och används som underlag när den nya utvecklingsbilden av markanvändningen skapas. Utvecklingsbilden förväntas bli klar under 2023.


11.05.2022 / Petra Louhimies

Raseborgs stad bjöd invånarna till ett webbinarium om Raseborgs stads strategi för åren 2022–2025, tisdagen den 10 maj 2022, kl. 18.00 Webbinariet som man kan se här nedan, bestod av en kort presentation av strategins huvudpunkter och invånarenkätens resultat samt paneldiskussioner.

I webbinariet medverkade stadsdirektör Ragnar Lundqvist, stadsstyrelsens I vice ordförande Camilla Grundström (SDP) och styrelsemedlem Kati Sointukangas (De Gröna). Som moderator fungerade informatör Petra Louhimies.

Här nedan kan du titta på webbinariet och ta del av materialet som visades i sändningen.

Strategiutkast 2022-2025 10.5.2022

Ladda nerVisa

27.04.2022 / Julia Ingo

Under våren 2022 har Raseborgs planläggning arrangerat framtidsworkshoppar, vars syfte är att samla invånares tankar och idéer om framtiden. I workshoppen arbetar vi med året 2050 och materialet från workshopparna används i framtagandet av en utvecklingsbild för markanväningen i Raseborg. Nu har vi öppnat anmälningslänkarna till framtidsworkshopparna i Karis och Ekenäs. Du kan anmäla dig här:

10.5.2022 kl.18-20.30 i Karis (Karis FBK), vänligen anmäl dig senast 6.5.2022 via:
https://link.webropol.com/ep/kariskarjaa

18.5.2022 kl. 18-20.30 i Ekenäs (Ekenäs bibliotek, Svalan), vänligen anmäl dig senast 16.5.2022 via: https://link.webropol.com/ep/ekenastammisaari

Finns plats även i Snappertuna och Bromarv

Om du är snabb hinner du ännu anmäla dig även till Snappertuna eller Bromarv.

2.5.2022 kl. 18–20.30 i Snappertuna (Snappertuna skola), vänligen anmäl dig senast 28.4.2022 via:
https://link.webropol.com/ep/snappertuna

3.5.2022 kl. 18–20.30 i Bromarv (Hembygdens väl), vänligen anmäl dig senast 28.4.2022 via:
https://link.webropol.com/ep/bromarv

Vad är en utvecklingsbild?

En utvecklingsbild är i korthet en vision i kartformat som beskriver i stora drag hur man vill en stad skall se ut i framtiden. Jämfört med en generalplan är en utvecklingsbild inte lika detaljerad. Den är heller inte “lagligt bindande” som en generalplan alltid är. För tillfället har Raseborg ingen gällande generalplan. Arbetet med utvecklingsbilden är ett steg på vägen till att en dag få en generalplan för hela Raseborg. En utvecklingsbild hjälper att kunna utveckla staden strategiskt och långsiktigt.

Läs mer om Raseborg 2050 -projektet.


14.04.2022 / Julia Ingo

Den första framtidsworkshoppen arrangerades i Pojo den 6.4.2022. Tillställningen blev mycket lyckad och deltagarna var aktivt med under hela kvällen. Raseborgs planläggning som arrangerar workshopparna fick många intressanta framtidsvisioner och tankar från deltagarna. Materialen från workshopparna sammanställs och analyseras för att sen bli en del av det material som står som grund för utvecklingsbilden för markanvändning 2050 (Läs mer om utvecklingsbilden på Raseborg 2050-sidan).

Festsalen vid Pojo bibliotek var mötesplatsen för framtidsworkshoppen i Pojo.

I första delen av workshoppen berättade Efe Ogbeide och Milla Kallio från Femma planning om hur man kan tänka kring olika framtider. Det kan finnas önskvärda, trovärdiga eller t.ex. sannolika framtider. Sedan skrev deltagarna ner hur de tänkte att en vanlig dag kunde se ut år 2050. På basen av beskrivningarna fick man sedan fundera på vilka antaganden som stod som grund dem. Antar vi att det finns bilar i framtiden? Antar vi att Finland hör till EU? Antar vi att medeltemperaturen har höjts? Vad är dina antaganden om framtiden?

Raseborgsbor diskuterar sina beskrivningar om framtidens dag.

Efe Ogbeide från Femma planning lotsade deltagarna genom workshoppen på svenska och finska.

Samhällsgeografen Efe Ogbeide från Femma planning.

I en del av workshoppen fick deltagarna skriva ner händelser på en tidsaxel som påverkat oss både i det förflutna och som kommer att påverka oss i framtiden.

Niclas Skog från planläggningen deltog i Pojos workshop.

I pausen serverades smörgåsar och kaffe samt saft och frukter för att hålla ivern och kreativiteten uppe under hela kvällen.

Sen var det dags för att lägga ut idéer och önskade framtider på Raseborgs karta. Grupperna jobbade utgående från temana boende, miljö, trafik eller näringsliv.

Milla Kallio stöder en av grupperna i arbetet.

Hoppfulla och ivriga diskussioner kunde höras runt borden i festsalen.

Slutligen fick deltagarna skriva nyhetsrubriker för Framtidsbladet 2050. Många skratt och stora applåder följde när alstrena presenterades upp i salen.

Vill du vara med och delta i Raseborgs framtidsworkshoppar under våren 2022? På Raseborg 2050-sidan hittar du information om platser och datum för workshopparna samt anmälningslänkar till dem. Välkommen med!


1.04.2022 / Petra Louhimies


Byggarbetet med Horsbäcks vägunderfart i Raseborg på riksväg 25 inleds i april med anläggandet av byggplatsen och byggandet av tillfälliga trafikarrangemang.

I Horsbäck byggs en ny vägunderfart som en del av projektet Karis-Ekenäs gång- och cykelväg. Under fjolåret byggdes avsnittet mellan Karis och Horsbäck, ca 5 km färdigt. Nu färdigställs den sista sträckan av gång- och cykelvägen, ca 0,5 km, i samband med vägunderfartsprojektet.

Under den tid vägunderfarten byggs kommer trafiken att ledas via en tillfällig omfartsväg med en hastighetsbegränsning på 50 km/h. Omfartsvägen tas i bruk i mitten av maj. Trafikanterna uppmanas att iakttaga stor försiktighet.

Projektet påbörjas i april och blir färdigt i augusti 2022. Kostnaderna för byggprojektet beräknas uppgå till 0,7 miljoner euro. Beställare är Raseborg stad och för projektet har staden beviljats statsunderstöd av Transport- och kommunikationsverket Traficom inom ramen för programmet för främjande av gång och cykling.

Entreprenör för projektet är A. Berglund Ab.

Tilläggsuppgifter

Teknisk direktör Jan Gröndahl, tel. 019 289 2550, jan.grondahl@raseborg.fi
Planeringsansvarig Henrik Westerlund, tel. 019 289 3868, henrik.westerlund@raseborg.fi.

Karta över området

Karta över området där underfarten byggs

14.03.2022 / Minttu Peuraniemi

Planläggningsenheten i Raseborg hälsar Raseborgsborna välkomna till framtidsworkshoppar. Framtidsworkshopparna är en del av projektet Raseborg 2050, där planläggningsenheten i Raseborg utarbetar en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg för år 2050. Workshoppens huvudsyfte är att samla insikter om hur invånarna vill att Raseborg ser ut i framtiden med fokus på boende, miljö, näringsliv och trafik.

Workshopsmetoden vi använder är en anpassad version av Sitras metod Framtidsfrekvensen. I metoden utmanar man bl.a. sina egna framtidsantaganden och föreställer sig alternativa framtider. Inga förhandskunskaper behövs för att delta. 

Workshopparna har plats för ett begränsat antal deltagare och de 20 första som anmäler sig till varje workshop ryms med. Worshopparna är tvåspråkiga. Vid tillfällena bjuds det på kaffe, te och salt tilltugg. Rådande coronarekommendationer och -restriktioner följs vid workshopparna.

Workshopparna ordnas enligt följande:

  • Pojo 6.4.2022 kl. 18–20.30
    • Plats: Festsal i Pojo bibliotek, Centrumpromenaden 4, Skuru
  • Tenala 19.4.2022 kl. 18–20.30
    • Plats: Bygdegården, Sockenvägen 22, Tenala
  • Svartå 27.4.2022 kl. 18–20.30
    • Plats: Thorsborg, Thorsborgsvägen 11, Svartå
  • Snappertuna 2.5.2022 kl. 18–20.30
    • Plats: Snappertuna skolas gymnastiksal, Snappertuna Kyrkväg 117, Snappertuna
  • Bromarv 3.5.2022 kl. 18–20.30
    • Plats: UF Hembygdens Väl r.f., Rilaxgränden 6, Bromarv
  • Karis 10.5.2022 kl.18-20.30 (plats och anmälningslänk publiceras senare)
  • Ekenäs 18.5.2022 kl.18-20.30 (anmälningslänk publiceras senare)
    • Plats: Raseborgs stadsbibliotek i Ekenäs, rummet Svalan

Tidigare under vintern kunde raseborgarna delta i arbetet med utvecklingsbilden genom att besvara enkäten ”Visa på kartan”. Invånarna deltog flitigt i enkäten och man fick över 650 svar, vilket är ett fantastiskt resultat. Svaren analyseras under mars månad och de utnyttjas i arbetet med utvecklingsbilden för markanvändningen.

– Vi var positivt överraskade över invånarnas iver att besvara enkäten, säger stadsarkitekt Johanna Backas, som hoppas att entusiasmen fortsätter också i workshopparna. – Vi hoppas också att workshopparna blir roliga och inspirerande tillfällen, där vi tillsammans kan stärka tron på framtiden. 

Mer information om projektet och hur man kan delta hittar du på stadens webbplats: raseborg.fi/raseborg2050.

Tilläggsinformation:

Johanna Backas, stadsarkitekt
019-289 3843, johanna.backas@raseborg.fi

Minttu Peuraniemi, markanvändningsplanerare
019-289 3844, minttu.peuraniemi@raseborg.fi

Fr.o.m. 1.4.2022 Julia Ingo, koordinator (delaktighet & kommunikation)
019-289 2015, julia.ingo@raseborg.fi


28.02.2022 / Julia Ingo

Hurudana tjänster för persontrafik saknar du i Raseborg? Hur rör du dig? Vad skulle behövas för att du inte skulle använda bil mer? Det här är en del av de frågor som vi nu söker svar på i enkäten för persontrafikstjänster i Raseborg.

Användarundersökningen utförs och analyseras av Laureas masterstuderanden i service design. Undersökningen är en del av projektet Smart Countryside Mobility, där man strävar till att utveckla innovativa lösningar för persontrafiken i Raseborg.

Läs mer om Smart Coutryside Mobility -projektet i vår artikel.

Svara på enkäten här senast den 15.3.2022.


28.02.2022 / Julia Ingo

Smart Countryside Mobility är yrkeshögskolornas Laureas och Metropolias samarbetsprojekt, som strävar till att förbättra möjligheterna att ta sig runt på glesbygdsområden i Nyland samt skapa nya möjligheter för affärsverksamhet. Raseborg valdes till projektets utvecklingsområde.

– Raseborg är geografiskt ett stort och mångsidigt område och därför intressant som utvecklingsmål i projektet. På området finns en stark kultur av samarbete, som Bromarvs premiering till Årets Nyländska By 2022 är ett bra exempel på, kommenterar projektets sakkunnighetsteam.

På bilden projektets sakkunnighetsteam. Från vänster: Raija Kaljunen, Eetu Rutanen, Jaakko Hannula, Anni Vainio ja Harri Miinin.

Raseborg stöder projektet

Raseborgs stad stöder Smart Countryside Mobility -projektet genom att dela bakgrundsmaterial, lokalkännedom och genom att stöda projektets kommunikation. Projektets resultat utnyttjas bl.a. i framtagningen av utvecklingsbilden för markanvändningen och i utvecklingen av kollektivtrafiken och turismen.

– Vi är väldigt glada att sakkunnighetsteamet valde just Raseborg som utvecklingsområde. Raseborg är på basen av arealen en av de största städerna i södra Finland och det är väldigt viktigt för både våra invånare och turister att utveckla persontrafiken på ett hållbart sätt, berättar turistchef Ville Vuorelma.

Servicekoncepten utvecklas i nätverk

Utvecklingen av tjänster för persontrafik på området påbörjas under våren 2022 tillsammans med invånare, företag, staden och föreningar. Projektet pågår sedan ända till sommaren 2023. I det första skedet undersöks vilka vanor invånare har då de tar sig runt på området och hur tillgängliga olika slags persontrafikstjänster är. På basen av undersökningsresultaten utvecklas sedan tjänster för persontrafiken tillsammans med olika aktörer i Raseborg. Projektet finansieras av EU och är en del av åtgärderna som gjorts pga. coronapandemin.

Tilläggsinformation

Harri Miinin, projektchef Metropolia
+358 40 576 8392, harri.miinin@metropolia.fi

Jaakko Hannula, projektchef Laurea
+358 504413563, jaakko.hannula@laurea.fi

Minttu Peuraniemi, markanvändningplanerare
019-289 3844, minttu.peuraniemi@raasepori.fi

Ville Vuorelma, turistchef
019-289 2012, ville.vuorelma@raasepori.fi


23.02.2022 / Julia Ingo

I oktober 2021 valdes Raseborgs planläggning till en av tio aktörer som får delta i Sitras Framtidsfrekvensen -partnerskapsprogrammet. Partnerskapsprogrammet är en del av Sitras målsättning att öka kunskapen kring och popularisera framtidstänkandet i Finland. I programmet får de utvalda teamen bl.a. utbildning, material och sparrning kring användandet av Sitras workshopmetod Framtidsfrekvensen. Sammanlagt 78 aktörer ansökte om att få vara med.

Sitra satsar på Raseborg

Nu understöder Sitra Raseborgs framtidsarbete också genom ett betydande understöd. I ett nytt beslut underskrivet av Jyrki Katainen den 16.2.2022 har Sitra beviljat Raseborgs planläggningsenhet ett understöd på 30 000€ för delaktighetsarbetet i Raseborg 2050 -projektet.

Bild: Topias Dean /Sitra

Framtidsworkshopparna för invånare kommer att arrangeras under april och maj 2022. Närmare information om workshopparna ges senare under våren. Redan nu kan invånare i Raseborg vara med och delta i arbetet kring utvecklingsbilden. Under tiden 10.2-10.3.2022 samlar vi insikter om raseborgarnas vardagsrutter och viktiga platser via Visa på kartan -enkäten.

Läs mer om projektet på sidan Raseborg 2050.


17.02.2022 / Julia Ingo

Raseborgs planläggning arbetar fram en utvecklingsbild för markanvändningen för år 2050. I det första skedet av projektet samlar vi insikter från invånare genom Visa på kartan -enkäten.

Du kan svara på enkäten fram till den 10.3.2022. Det tar ungefär 30 minuter att svara på enkäten, beroende på hur många rutter du vill lägga till.

Tips! Vi rekommenderar att du använder en dator när du svarar på enkäten. Vi har märkt att det är lättast att märka in rutter på kartan så.

Resultaten från enkäten analyseras och tas i beaktan i den slutliga utformningen av utvecklingsbilden.

Tilläggsinformation om enkäten

Julia Ingo, koordinator (delaktighet & kommunikation)

019-289 2015, julia.ingo@raseborg.fi


10.02.2022 / Julia Ingo

Har du någon gång funderat på hur Raseborg kommer att se ut om trettio år? Hur kommer miljön att se ut? Hur vill du eller dina barn bo i Raseborg i framtiden? Hur tror du att trafiken fungerar? Bland annat dessa frågor kommer Raseborgs planläggningsenhet fundera på i projektet Raseborg 2050.

Utvecklingsbilden stöder generalplaneringen

I Raseborg 2050 projektet utarbetas en utvecklingsbild för markanvändningen i Raseborg för år 2050. Utvecklingsbilden byggs upp på basen av olika scenarier om framtidens samhälle med särskild vikt på trafik, näringsliv, boende och miljö. Slutresultatet är en kartpresentation som beskriver stadens framtidsvision för markanvändningen.

Utvecklingsbilden stöder generalplaneringen i staden, men den saknar rättsverkningar. Det här betyder att den inte har någon ”laglig” styrande effekt på t.ex. generalplanläggningen, detaljplanläggningen eller tillståndsprocesserna.

– Att skapa en utvecklingsbild är väldigt viktigt för oss eftersom det hjälper oss att få en bild av hur människor vill att staden ska se ut i framtiden. Det är också lättare för oss att jobba långsiktig och konsekvent med markanvändningsplaneringen när vi har en tydlig och inspirerande framtidsvision, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.

Raseborgs planläggningsenhet satsar på delaktighet

Under våren 2022 har invånare möjlighet att delta i arbetet kring utvecklingsbilden både genom att svara på en kartenkät, och genom att delta i framtidsworkshoppar. Från alla insikter formas sedan olika scenarier som man bekanta sig och kommentera senare mot hösten.

– Det här är första gången vi har möjlighet att göra ett så här omfattande delaktighetsarbete. Det känns roligt att kunna inkludera invånarna och andra intresserade ännu mer i stadsplaneringen på en strategisk nivå, berättar stadsarkitekt Johanna Backas.

Även specialmålgrupper som företagare och barn kommer att involveras i arbetet. Efter delaktighetsskedet går planläggningsenheten in med sitt kunnande och gör konsekvensanalyser. Den slutliga utvecklingsbilden förväntas bli klar sommaren 2023.

Visa på kartan -enkäten

Redan nu kan invånare i Raseborg vara med och delta i arbetet kring utvecklingsbilden. Under tiden 10.2-10.3.2022 samlar vi insikter om raseborgarnas vardagsrutter och viktiga platser via Visa på kartan -enkäten. I enkäten kan man också berätta om vilka rutter eller platser som man anser att borde utvecklas i framtiden.

Mer information om projektet och hur man kan delta hittar du på sidan raseborg.fi/raseborg2050.

Länk till Visa på kartan -enkäten: https://new.maptionnaire.com/q/6u9alv2rxl2v

Tilläggsinformation

Johanna Backas, stadsarkitekt

019-289 3843, johanna.backas@raseborg.fi

Julia Ingo, koordinator (delaktighet & kommunikation)

019-289 2015, julia.ingo@raseborg.fi

Minttu Peuraniemi, markanvändningsplanerare

019-289 3844, minttu.peuraniemi@raseborg.fi


19.01.2022 / Petra Louhimies

Hur attraktiv är din hemstad? Hurdan image har staden; är den livlig, trygg eller originell?

Regionstäderna, ett nätverk som beståd av 57 regionstäder genomför tillsammans en undersökning för att utreda hur kända de är, sin image och sin attraktionskraft. Regionstäder är centralorter eller bildar par med ett annat centrum inom sin ekonomiska region och sitt serviceområde. Enkäten genomförs under perioden januari–februari.

Du kan via den bifogade länken ge din egen syn på din hemstads attraktionskraft och image, men du kan också berätta vad du tycker om regionstäderna i närheten av Raseborg. Det tar ungefär fem minuter att fylla i blanketten.

Klicka här för att delta!

Undersökningen ska hjälpa regionstäderna att utveckla sin image och attraktionskraft och därmed sin livskraft. Innehållet i undersökningen följer i stor utsträckning tidigare undersökningar om attraktionskraft, med extrafrågor för att kartlägga svarslämnarens syn på hur pandemin påverkat regionstädernas attraktivitet som möjliga ställen att bo i.

Undersökningen om regionstädernas attraktionskraft gjordes senast våren 2019 och den som nu inleds är en uppföljare till den. Undersökningen har beställts inom nätverket för regionstäder och utförs av Innolink.

Tilläggsinformation ges av:

Tekniska frågor som gäller undersökningen, undersökningsansvariga
Ville Ottela, Innolink, tfn 010 633 0200

Tilläggsinformation om undersökningen
Essi Ratia, koordinering nätverket för regionstäder, Kommunförbundet, essi.ratia@kuntaliitto.fi


19.11.2021 / Minttu Peuraniemi

Hurdant är fritidsboende i Raseborg? Raseborgs planläggningsenhet vill höra din åsikt och du kan hjälpa till genom att besvara enkäten. Du hör till målgruppen om du har en andra bostad, en fritidsbostad eller en sommarstuga i Raseborg. Din hemkommun spelar ingen roll, det vill säga även raseborgare får besvara enkäten, ifall du har en fritidsbostad i Raseborg!

Enkäten är öppen fram till 5.12.2021. Det tar cirka 10 minuter att besvara enkäten. Bland dem som lämnar in sina kontaktuppgifter lottas ut ett gåvokort på 50 € till en dagligvaruhandel i Raseborg.

Klicka här och besvara enkäten!

Utredningen över fritidsboende är en del av markanvändningens utvecklingsbild. Målåret är 2050 och utvecklingsbilden utarbetas under åren 2021-2023. Utvecklingsbilden utarbetas i växelverkan med invånare och aktörer i Raseborg. Mer information om markanvändningens utvecklingsbild kommer att publiceras vid årsskiftet. Det lönar sig alltså att följa med på våra hemsidor!

Tilläggsuppgifter ges av: stadsarkitekt Johanna Backas; 019 289 3843.


21.10.2021 / Petra Louhimies

Det tvåspråkiga skol- och verksamhetscentret Askers i Svartå (Askersvägen 51) har nått takhöjd. Det här firades i Askers blivande matsal med traditionell taklagsfest onsdagen den 20 oktober!

Skissbild på Askers byggnaden

Under taklagsfesten tackade stadens tjänsteinnehavare och förtroendevalda alla dem som deltagit i byggprojektet.

Anna Friberg, utrymmesförvaltningschef tackade i sitt tal alla involverade för ett mycket gott och välutfört arbete. Bildningsdirektör, Tina Nordman tog i sitt tal fram skolutrymmenas betydelse för den enskilda individens utveckling och Anders Walls, fullmäktiges ordförande poängterade skolans betydelse för hela byn.

Sixten Lundberg och Uffe Enberg underhöll med musik och roliga historier, och det bjöds självklart på taklagsöl, mat och kaffe!

I det multifunktionella verksamhetscentret hittas i framtiden utöver skola (med gymnastiksal och utdelningskök) för 40 svenskspråkiga och 40 finskspråkiga elever också daghem, bibliotek, rådgivning och utrymmen för ungdomsverksamhet.

Läs också artikeln från våren 2021 samt Svartå skolans blogg ”I väntan på nya skolan”!


20.10.2021 / Petra Louhimies

Byggandet av Lindervägens underfart i Svartå påbörjas i november.

Nuvarande Lindersvägens plankorsning stängs när underfarten tas i bruk. Under byggnadstiden blir plankorsningen omändrat för att möjliggöra brobyggnadsarbeten på området. Byggnadsarbetena kommer också kräva korta trafikvbrott på Lindersvägen men projektet informerar om dessa störningar skilt. Skoltransporterna osv. beaktas.

Till projektet ingår också sänkning av landsväg 186 (Salo-Ingå vägen) vid Stormora korsningsbro (vid korsning av landsväg 186 och riksväg 25). Landsvägen sänks för att möjliggöra höga specialtransporter som numera måste köra genom Svartå centrum. Under arbetstiden kommer man att införa byggnadstida trafikarrangemang. Efter att arbetena är klara kommer specialtransporterna att flyttas till lv 186.

Tidtabell

  • Byggandet av Lindersvägens underfart påbörjas 25.11.2021 med förberedelse av järnvägens byggnadstida omändringar, och underfartsprojektet räknas bli klar i oktober 2022.
  • Arbeten på lv 186 påbörjas samtidigt och blir klara 10.12.2021.

Beställare och byggherre i projektet är Trafikledsverket.

Entreprenör YIT Suomi Oy.

Mera infomation on projektet ges av Erkki Mäkelä, Trafikledsverket, tfn. 0295343822, erkki.makela@vayla.fi

Material

Stormora lv 186

Ladda nerVisa

Asemapiirustus Linderintie

Ladda nerVisa

29.09.2021 / Julia Ingo

Raseborgs stad har låtit utföra en empatiundersökning, för att få en bättre förståelse för raseborgarnas känslor gentemot sin stad och de olika stadsdelarna. Undersökningen är unik i sitt slag och en två större undersökningar som gjorts inom stadens brandingprojekt för att skapa en situationsbild av Raseborgs varumärke. Brandingprojektet har varit en strategisk satsning för att göra Raseborg bättre känt. Undersökningsresultaten från projektet kommer också att utnyttjas som bakgrund i stadens strategiarbete och annat utvecklingsarbete.

Majoriteten upplever positiva känslor mot Raseborg

Resultaten i empatiundersökningen visar att majoriteten dvs. 60 % av raseborgarna upplever positiva känslor gentemot Raseborg. I jämförelse med andra lika stora städer finns det lite mer negativa känslor i Raseborg. Invånarna känner främst besvikelse (28 %), belåtenhet (18 %) och välbehag (12 %).

I undersökningen kunde man välja mellan 10 positiva och 10 negativa känslor samt ingen känsla -alternativet.

– Resultatet visar att upplevelsen om Raseborg delar invånarna. I bakgrunden finns bland annat kommunsammanslagningar och tvåspråkighet. Besvikelse berättar om förväntningar som inte besannats. Belåtenheten berättar däremot om att man uppfyllt behov tillräckligt, berättar VD Timo Järvinen från NayaDaya Oy som utfört undersökningen.

Inre stolthet skapar beundran bland personer som bor utanför Raseborg

I undersökningen jämfördes Raseborg och nio av de största stadsdelsvarumärkena i Raseborg. Undersökningen visar att invånarna är väldigt stolta över sina hemknutar i Raseborg. Till exempel Fiskars väcker stolthet både bland fiskarsborna och alla raseborgare. Personer utanför Raseborg upplever beundran och intresse för Fiskars.

– Invånarna har starka positiva känslor gentemot sina stadsdelar, som även är starka varumärken. Det här är en styrka för hela området, konstaterar Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist.

Raseborgarnas positiva och negativa känslor gentemot Raseborg och de olika stadsdelarna.

Bland resultaten finns också enstaka undantag. Raseborgarna känner i huvudsak medkänsla för Pojo, vilket klassas som en negativ och passiverande känsla. Pojoborna själv känner endå i huvudsak stolthet, belåtenhet och kärlek för sin stadsdel.

– Medkänsla berättar oftast om att man upplever att någon annan är i en svår situation. Människor med medkänsla är på den andras sida och vill hjälpa. Medkänsla är en positiv och engagerande känsla – I hela taget kan man säga att det är en enande, samhällelig kraft, framhäver Timo Järvinen.

Många förhåller sig positivt men passivt

Med hjälp av en matris har man i undersökningen analyserat vilka beteenden de upplevda känslorna leder till. Enligt undersökningen är 29% av raseborgarna positiva och engagerade. Vi kan anta att denna grupp aktivt delar med sig och berättar om Raseborg i positiv anda. 31% av raseborgarna är positiva men passiva, 38% är negativa och passiverade. I Raseborg är denna grupp större än i Finland i medeltal. Den sista och minsta gruppen är negativt engagerade motståndare som i Raseborg är bara 2%. Denna grupp av människor kan till och med bete sig attackerande på sociala medier.

– Sociala medier kan lätt ge oss en snedvriden bild av verkligheten. Man kan lätt att tro att åsikterna där representerar majoriteten och avspeglar en allmän sanning. Det är intressant att se att det i själva fallet är en försvinnande liten del som är så kallade motståndare, säger Jennifer Gammals, utvecklingschef på Raseborgs stad. I själva verket har Raseborg mindre motståndare jämfört med andra städer i samma storleksklass.

Etablerade teorier som grund för undersökningen

Undersökningen baserar sig på en modell (Geneva motion wheel) som är utvecklad på Geneve universitetet. I undersökningen kan man välja mellan 10 negativa och 10 positiva känslor samt ett alternativ för inga känslor alls. Sammanlagt svarade 717 personer på enkätundersökningen varav 620 bor i Raseborg och 97 annanstans. I undersökningen utnyttjades empatianalytik som tar avstamp i vetenskaplig känsloteori, -forskning och -algoritmer. Eftersom det fanns relativt få svar av personer utanför Raseborg, kan den delen ses endast som en fingervisning. Undersökningen utfördes som en enkätundersökning i mars 2021 av empatianalytikföretaget NayaDaya.

Undersökningsrapporten (på finska)

Mer resultat hittar du i undersökningens rapport.

Raasepori empatiatutkimusraportti NayaDaya 2021

Ladda nerVisa

Mer om Raseborgs brandingarbetet hittar du på raseborg.fi/branding


21.07.2021 / Nina Sointu

I Raseborg, längs med Kustbanan, finns 29 nationellt betydelsefulla byggda kulturmiljöer. Det är ett stort antal destinationer koncentrerat på ett område och gör Raseborg känd för sitt värdefulla kulturlandskap med slott, bruksområden och herrgårdar. På grund av detta har många inflyttare, stugbor och inhemska turister riktat sin uppmärksamhet mot Raseborg.

Raseborg slottsruiner. BILD: Johan Ljunqvist / Multifoto

Från gravröse till slott och järnbruk

Spår av bebyggelse har hittats i Raseborg allt från bronsåldern. Till exempel av hela Nylands cirka 150 bronsålderns gravröse finns en tredjedel i Raseborg. Under följande tidsperiod järnåldern, har Raseborg området förblivit bebodd och man har hittat relativt mycket den tiden föremål från Karis-Ekenäs trakten.

Genom hela sin historia, har Raseborg varit en viktig handelsplats på grund av dess goda land- och vattenförbindelse. På 1300-talet var Junkarsborg i Karis ett viktigt förbindelsepunkt och Raseborgs slott har fungerat som köpcentrum från och med 1400-talet. Några sekel senare blev Raseborg en mittpunk för bruksområden, då flera av Finlands äldsta järnbruk etablerades här; i Svartå, Antskog, Billnäs och Fiskars, och så lite senare Skogby masugnsområde.

Signifikanta herrgårdar

Kungsvägen sträckte sig redan på 1300-talet i Norge från Bergen till Oslo och därifrån via Stockholm till Mariehamn i Finland. Vidare genom skärgården till Åbo och genom södra Finland till Viborg i Ryssland och ända fram till St. Petersburg. Kungarna och deras kurirer, biskopar och borgare, konstnärer och arméer har färdats längs vägen. Vägen byggdes troligen som en ridväg mellan slotten i Åbo och Viborg. Senare fungerade vägen som en gammal postväg. Rutten ledde från by till by och längs vägen byggdes herrgårdar, lantbruk, krogar och gästgiverier. Längs med vägen kunde resenärerna övernatta och äta.

Snappertuna kyrkoby. BILD: Johan Ljunqvist / Multifoto

Idag kan du fortfarande stanna och äta på flera av dessa herrgårdar. Dessutom ordnas det en mängd olika aktiviteter där man kan njuta av dessa unika miljöer, all från yogaveckoslutr till jaktturer. Många gårdar som gynnats av traditionellt jordbruk har också utvidgat sin verksamhet till turism.

Även Kustbanan har en lång historia

Den första etappen sträckte sig från Åbo till Karis och öppnades för allmän trafik år 1899. För detta ändamål byggdes också Finlands första järnvägstunnel, den 156 meter långa sträckan i Skuru. Resten av banan från Karis till Helsingfors slutfördes 1903.

Att resa med tåg är ett hållbart sätt att ta sig runt och fler människor som reser till Rasebog hoppas komma dit utan egen bil. Staden har rätt nyligen gett ut en ny strategi för att främja cykling, vars ändamål är att öka tillgängligheten med cykel, särskilt genom att ansluta järnvägsförbindelser till ett omfattande cykelnätverk.

Snart kommer det till exempel att vara möjligt att cykla tryggt mellan Karis och Ekenäs på den nya lätttrafikvägen. Banvallens cykelbana från Karis via Billnäs bruk till Fiskars, är också en populär dagsutflyktrutt för resenärer som anländer till Karis med tåg.


1.07.2021 / Julia Ingo

Friluftsmöjligheterna i Raseborg utvecklas ytterligare då en ny promenad- och cykelleden öppnas i Billnäs. Leden, som går från Strandparken i Karis till Billnäs och runt bruksområdet bjuder på fina naturupplevelser längs Svartån och Kulturvallens infoskyltar öppnar upp områdets rika historia. Rutten kronas av den nya flytande bron, längs med vilken användarna kan gå till utsiktsplatån ovanför fisktrappan och njuta av den fina utsikten över bruksmiljön och Svartån.

Stadsstyrelseordförande Anders Walls håller tal vid pontonbrons öppning.

Pontonbron, byggd av Raseborg Stad, fungerar även som ett stängsel, som styr fiskarna tryggt neråt längs fiskvägen förbi vattenkraftverkets turbiner mot fisktrappan. Konstruktionen har fått understöd av Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU program, vars syfte är att förbättra vandringsfiskarnas levnadsförhållanden och strävar till att återhämta vandringsfiskståndets naturliga förökning i finska strömvatten. Från utsiktsplattformen, som bron leder till, kan besökarna följa med fiskarnas vandring och läsa mer om fiskvägen och bland annat om Flodpärlmusslan som lever i Svartån.

Skyltarna är placerade runt kulturvallen.

Utvecklingen av promenadrutterna fortsätter ännu det kommande året tillsammans med markägaren.

”Raseborgs Stad förtjänar de lokalas och även alla besökares tack för pontonbron och de nya cykelvägarna, förnyande av vägar och gatubelysning.” konstaterar Olli Muurainen från Billnäs bruk.

Kim Björklund och Aapo Roselius berättar om Billnäs unika historia.

Kulturvallen binder samman områdets unika kultur- och brukshistoria med den nya vandringsleden Åvallen och Banvallen. Genom nio stora informativa och vackert designade skyltar ger de ett ansikte åt Billnäs och dess historia. Bakom projektet står historikerna Kim Björklund och Aapo Roselius.

“Vi vill lyfta fram och peka på områdets fantastiska historia. De som vandrar i eller omkring bruket vandrar på en av Finlands industrihistorias viktigaste platser. Detta är en av våra absolut största symboler för industrialiseringen och moderniseringen av Finland” berättar Björklund och Roselius.

Stadsstyrelseordförande Anders Walls och Piia Nordström chef för samhällsteknik inspekterar den nya utkiksplatsen över fisketrappan.

Kulturvallen projektet har beviljats understöd av Svenska Kulturfonden och Karis-Pojo Sparbanksstiftelsen.Raseborgs Stad och Billnäs Bruk har tillsammans betalat för produktionen och uppsättningen av infoskyltarna. NTM centralens understöd har använts för införskaffning av skyltar och pausplatser till den nya leden mellan Strandparken och Billnäs. Det lokala företaget Kaviva Graphics har designat skyltarna och Mr Media ha tryckt och satt upp dom.
Längs rutten mellan Strandparken och Billnäs har man placerat nya pausplatser, bänkar och bord, vilka har införskaffats med hjälp av stöd från NTM centralen. Den nya rutten för en även till den nya terassrestaurangen Scarlett o Karis, där man kan njuta av drickor och grillmat med influenser från sydstaterna.

“Vi har tillsammans utvecklat en ännu mer dragkraftig helhet på området i och runt Billnäs bruk och Billnäs har blivit ett av must see platserna att besöka för inhemska och utländska turister” konstaterar Ville Vuorelma, Turistchef i Raseborg.


23.06.2021 / Julia Ingo

Under våren undersökte vi vilka känslor som Raseborg och dess olika stadsdelar väcker. Nu går vi vidare och undersöker hur Raseborgs varumärke uppfattas av våra invånare mer på djupet. Hjälp oss att identifiera och skapa en situationsbild över Raseborgs varumärke genom att svara på följande enkät.

Gå till enkät

Undersökningens görs av Taloustutkimus både som telefonundersökning samt enkät och ger en fördjupad förståelse för hur Raseborg uppfattas.

Undersökningen är en del av stadens brandingprojekt. Du kan följa med vad vi lärt oss så här långt på vår branding-sida.


21.06.2021 / Nina Sointu

Klimatsmart markanvändning och byggnation, utsläppsnåla färdsätt, snabb och rättvis energiomställning, klimatneutral cirkulär ekonomi, hållbar konsumtion och produktion, förstärkning av kolsänkor och kompensation för utsläpp – alla dessa tyngdpunker finns inskrivna i Raseborg stads senaste energi- och klimatprogram. År 2021 är klimatfrågorna mer aktuella än någonsin, och Raseborg går stegvist mot en klimatneutral kommun år 2035.

Avtal om energieffektivitet undertecknades förra året

Raseborg har undertecknat ett energieffektivitetsavtal den 29 april 2020 med målet att minska energikonsumtionen med 7,5% mellan åren 2020-2025. Den första resultatrapporten skickades till Motiva Oy i april i år.

Energieffektivitetsavtalet är ett frivilligt system som erbjuder verktyg för olika branscher, såsom den kommunala sektorn, för att utföra ett effektivt och resultatrik energieffektiviseringsarbete.

Staden förvaltar en rejäl fastighetsmassa

Enligt kalkyl gjord på våren 2020 tar Raseborg hand om en stor fastighetsmassa – den beräknade arean är ~203 000 m² och totala volymen stiger upp till  ~657 000 m³. I dessa, cirka 190 byggnader, görs ständigt förbättringar för att uppnå målen för energieffektivitetsavtalet. Just nu är på gång ytterligare isolering av taket på Karis bollhall för att minska värmeförlusten, fasadrenovering i Höjersgården för att minska på värmen som passerar genom väggen (dvs. minska på U-värdet) och utbyte oljepannorna till jordvärme i Österby skola.

– Vi följer energiförbrukningen i fastigheter på månadsnivå, avvikelser fångas upp och det data som skapas används i planering. Det är dock inte möjligt att fatta allmänna beslut om nödvändiga åtgärder, utan varje byggnad måste alltid analyseras separat, säger Anna Friberg, chef för utrymmesförvaltning.

Eftersom stadens mål är att utveckla och implementera nya modeller som främjar energibesparing, kommer till exempel nyproduktion- och renoveringsprojekt att följa strängare krav bland annat i isolering, fönsterstruktur och värmeåtervinning.

10 000 glödlampor byt uts

Det stora projektet för de närmaste åren, är att ersätta cirka 10 000 glödlampor i gatubelysning mot moderna LED-lampor. De nya LED-lamporna ger betydande energibesparingar och behovet av underhåll minskar också. Hela projektet tar 4-5 år och har beräknats minska energiförbrukningen med 40% när allt är färdigt. Förutom att minska energiförbrukningen kommer ytterligare besparingar från det faktum att LED-lampor har en beräknad livslängd på 30 000 timmar, eller minst tio år, när glödlampor ofta måste bytas ut mot nya ungefär vart fjärde år.

Genom att använda LED-armatur undviker man också onödig ljusspill, då man kan rikta ljusbilden nedåt och minska störande ljus till omgivningen. Med nya LED-ljus har man dessutom möjligheten att justera ljusnivån beroende på väderförhållanden eller trafikmängden.

Solenergi produceras i Ekenäs

Raseborgs Energi nya solpark, belägen bredvid riksvägen 25, öppnades i april 2021.

– Hela projektet härrör från aktörernas gemensamma vilja att producera lokalt förnybar energi, säger Frank Hoverfelt, VD för Raseborgs Energi.

Anläggningen består av 2 722 solpaneler och deras kombinerade uppnåbara toppeffekt är cirka 1 megawatt per timme. Med den en timmes energmängd kan du köra en elbil i cirka 5 000 km, vilket innebär två tur och returresor från Hangö till Utsjoki. Eller brygga 5 000 kannor kaffe i en vanlig kaffebryggare, dvs. 50 000 koppar kaffe.

Det har byggts en direkt kabelanslutning mellan solparken och Ekåsens kampusområde där Raseborgs stadshus också ligger och för närvarande producerar solkraftverket cirka 25% av hela Ekåsens energibehov.

Dessutom har flera lokala entreprenörer, inklusive den enormt populära YLP-restaurangen, valt solenergi. Restaurangen, som tillverkar handgjorda pizzor i Ekenäs av 98,7% lokala råvaror och för vilka miljöfrågor är av stor betydelse, vill välja el som uppfyller sina egna värderingar:

– Varför skulle vi alls använda oss av annan el, när vi har möjlighet att välja lokalt?, har YLP-restauratören Nick Victorzon sagt.

YLP: s restauratörer berättar att byta till solenergi från den nya solparken var ett naturligt och enkelt val som går i linje med företagets värderingar.

8.06.2021 / Henri Nevakivi

Raseborgs stad har anskaffat närtågsturer från HRT – en tidig morgontur från Karis till Helsingfors
och en sen kvällstur från Helsingfors till Karis. Den sista trafikeringsdagen för dessa turer är
20.6.2021. Staden har anskaffat i samarbete med NTM-centralen och Ingå kommun ersättande
busstrafik, som startar 7.6.2021. Av konkurrenstekniska skäl, kommer närtåg och ersättande
bussar köras samtidigt under två veckors tid. För att förbättra servicenivån, sträcker sig den nya
bussförbindelsen hela vägen till Ekenäs.


3.06.2021 / Julia Ingo

En tävling och en chans för dig som har mod, business öga och glödande passion att föra fram din idé!

Sök senast 2.8.2021 – novago.fi/goi3

Affärsidétävlingen Game of Ideas arrangeras för tredje gången. Nu söker vi personer som vill föra fram sina idéer! I tävlingens första skede presenterar alla sökande sina affärsidéer online för Novagos jury och Reidar Wasenius, konferencier under finalen. Bland dessa väljs sedan de mest lovande bidragen ut till finalen som hålls på Billnäs Bruk tisdagen den 21.9.2021, kl. 17.00–20.00. Finalen sänds som LIVE-stream samt spelas in. Vid behov erbjuder vi sparrning för att utveckla din idé och presentation fram till 30 juni.

Skicka modigt in din ansökan:
1. Du har möjlighet att sparra din affärsidé!
2. Testa din idé bland med
3. Du får synlighet för din produkt eller tjänst!
4. Det finns utrymme för stora produkter och ideér i Billnäs Bruk!
5. Det finTns möjlighet att få en affärsängel med!

Sök på den här länken Läs mera: novago.fi/sv/goi3/ eller e-post gameofideas[at]novago.fi

Se Sebastian Laxells framgångssaga på vimeo!

Tävlingen arrangeras av Novago företagsutveckling Ab tillsammans med Företagarna i Raseborg, Billnäs bruk och Fiban – Finnish business angels network.


1.06.2021 / Sara Vaskio

Skogscentralen har i samarbete med Projektet Raseborgs å under våren planerat ett flertal vattenvårdskonstruktioner vid Idbäckens avrinningsområde vid Raseborgs å. Projektet söker nu verkställare för naturvårdsplanerna.

Vi har, tillsammans med markägarna i området under våren kartlagt och planerat många nya vattenvårdskonstruktioner. Det finns planer för sedimenteringsbassänger, bottendammar, flödesregleringsdammar och andra konstruktioner, vars främsta uppgift är att minska att näringsämnen från skogen läcker ut i havet. Ett stort tack till markägarna som visat sig vara väldigt positivt inställda till dessa åtgärder, säger projektledare Mika Salmi från Skogscentralen. Salmi är nöjd med samarbetet med Projektet Raseborgs å, detta sätt att arbeta med avrinningsområden i skogsområden är relativt nytt. Nu hoppas vi att det kommer in många ansökningar för verkställandet av planerna.

Ansökningstiden går ut 13.6. Mera information om ansökan och planerna hittar ni i länken:

Luonnonhoitohankkeet | Metsäkeskus (metsakeskus.fi)

Skogscentralen planerar vattenvårdkonstruktioner i Idbäckens avrinningsområde

Inom Raseborgs å- projektet har en ny vattenvårdskonstruktion verkställts under vintern. Projektets första våtmark, våtmarken i Vallarsvedja är 0,5 ha stor och där har det har redan varit en hel del liv och rörelse under våren. Våtmarken har en varierande utformning och är planerad så att fåglar av olika slag skall trivas. Nu väntar vi på att växtligheten i det uppgrävda området tar sig och mångfalden i området ökar, säger projektchef Sara Vaskio. Följande våtmark är planerad och färdig att verkställas under höstens lopp i Tranbokärr.

Raseborgs å projektets första våtmark, i Vallarsvedja

Våtmarkerna har många funktioner förutom att de erbjuder ett hem för många olika växt- och djurarter. Våtmarken fångar upp näringsämnen i de djupa sedimenteringsbassänger och också växligheten fångar upp och använder näringsämnen som finns i vattnet. Regnvattnet uppehålls i våtmarken, detta lättar på översvämningarna i åns huvudfåra då allt regnvatten inte rinner ut på en gång.

En annan åtgärd, som redan planerats en längre tid är den naturenliga rensningen av huvudfåran. Planerna är äntligen på slutrakan. Nu efter omfattande utredningar hoppas vi att arbetet i huvudfåran snart kan börja, säger Vaskio. Dikningsprojektet dras av det lokala dikningsbolaget.

Syftet med projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till Landbofjärden. Vattenhushållningen och vattenvårdskonstruktionerna är en viktig del av detta. Ett flertal åtgärder har också gjorts inom jordbruket för att minska näringsläckage från åkrarna. Jag är så glad över den positiva inställningen till vattenvård som markägare och jordbrukare i området har, påpekar Vaskio. 

Projektperioden som Nylands NTM-central finansierar tar slut vid slutet av 2021, men Raseborgs stad har förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända till slutet av år 2023. Miljöbyrån har anhållit om tilläggsfinansiering för att fortsätta projektet och finansieringsbeslutet förväntas inom kort.

Tilläggsinformation fås av

Projektchef Sara Vaskio

Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 163 800 euro. Programmets viktigaste mål är att uppnå god vattenstatus.


17.05.2021 / Nina Sointu

Trafiken orsakar en femtedel av Finlands utsläpp och är fortfarande starkt beroende av fossila bränslen. Raseborgs stad är sedan år 2013 en HINKU-kommun, dvs. en del av det nätverk av pionjärer för dämpandet av klimatförändringen som har förbundit sig till ambitiösa utsläppsminskningar. Raseborg vill göra det möjligt för människor att röra sig i trakten också på andra sätt än med personbil genom att förbättra resekedjorna inom kollektivtrafiken samt genom att utveckla gång- och cykeltrafiken.

Kustbanan spelar en viktig roll i den regionala utvecklingen

Enligt ledande expert på regional utveckling Timo Aro och expert Rasmus Aro har coronapandemin fått folk att leta efter nytt boende också i fler landsbygdskommuner, men flyttintresset riktar sig främst till orter med ett stort antal fritidshus eller med populära turistattraktioner – som Raseborg kan också räknas som. Raseborg ligger på plats nummer 10 på listan över Finlands mest stugdominerade kommuner (Statistikcentralen 2019) och som viktiga turistmål i området kan Gamla Stan i Ekenäs, som är Finlands veterligen äldsta bevarade och målmedvetet utbyggda stadshelhet, Raseborgs slott från 1300-talet och tre av Finlands äldsta järnbruk; Fiskars, Billnäs och Antskog; nämnas.

Utöver tjänster som stöder boende och turism är smidiga transportförbindelser en central del av områdets attraktionskraft. Kustbanan spelar en viktig roll i utvecklingen av regionen – tåget gör det möjligt för passagerare att resa långa sträckor på ett ekologiskt och hållbart sätt. I Raseborg samordnas resekedjorna så att till exempel resorna från och till tåget ska vara så smidiga som möjligt.

Fungerade resekedjor minskar koldioxidavtrycket

Att ordna smidiga transportförbindelser i en så vidsträckt stad som Raseborg och att ta hänsyn till ett stort antal olika behov gör att planeringen är krävande – men samarbetet mellan stadens olika avdelningar och samarbetspartner gör det möjligt att hitta de bästa lösningarna:

– Till exempel har sommartrafiken planerats tillsammans med kollegor från turismavdelningen och turistföretagen, dock med hänsyn till pendlingstrafiken för arbete och uträttande av ärenden, säger Henri Nevakivi, logistiker på Raseborgs stad.

Välfungerande tågförbindelser stöder stadens mål att minska sitt koldioxidavtryck. Nyligen synkroniserades busstidtabellerna och tågtidtabellerna för att förkorta restiderna – på vissa rutter med till och med en dryg timme. När det blir smidigt att ta sig från en plats till en annan, blir det mera lockande att lämna bilen hemma och koldioxidavtrycket minskar.

Dessutom vill staden bli en bättre cykelstad: Raseborg är en del av ett nätverk av cykelkommuner, vars främsta mål är att utveckla förutsättningarna för att röra sig på ett hållbart sätt, till fots eller på cykel.

Raseborg vill göra det möjligt för människor att röra sig i trakten också på andra sätt än med personbil genom att förbättra resekedjorna inom kollektivtrafiken samt genom att utveckla gång- och cykeltrafiken. BILD: AHMED ALALOUSI

Cykelvänlig kommun

Eftersom cykling är ett allt mer populärt sätt att röra sig bland både ortsbor och turister, vill Raseborg svara på efterfrågan genom att utveckla gång- och cykellederna i området.

– Användningen av och efterfrågan på gång- och cykelleder har ökat kraftigt de senaste åren och jag tror att behovet i och med elcyklarnas framfart kommer att fortsätta växa, säger Piia Nordström, gatuchef på Raseborgs stad.

För Raseborgs stad har ett program för främjande av cykling utarbetats för åren 2020–2025 och programmets syfte är att öka mängden cykling vad gäller både vardagscykling och cykelturism. Staden ska bland annat bygga nya gång- och cykelleder för att skapa ett mer omfattande och sammanhängande cykelnät i området. Tidsplanen och planeringen styrs av ekonomiska resurser, men i år har byggandet av den viktiga förbindelsen mellan Karis och Ekenäs intill riksväg 25 kört igång.

– Vi ska delvis försöka komma ur tanken att cykelbanor alltid måste placeras i omedelbar närhet av en väg. När vi planerar rutter kan vi ta hänsyn till rekreationsvärden och det faktum att cykling är roligt! Speciellt om lederna går genom vackra landskap, mitt i naturen, är det ett nöje att använda dem. Den populära Banvallen från Karis till Fiskars är ett exempel på just en sådan rutt, fortsätter Piia Nordström.

Hållbar turism – utbudet av tjänster och företag ökar också inom transporten

Raseborg piloterar med stadscyklar i år.

Hållbar turism innebär resande på sätt som gör att både människor och miljö mår bra – och detta återspeglas också i tjänsteutbudet. Under innevarande år har nya företag etablerat sig i Raseborg för att erbjuda sina tjänster. Roll Outdoors och Natura Viva har under våren utvidgat sin verksamhet till Fiskars.  Företagen verkar i samma lokaler och i deras uthyrningsurval finns allt från mountainbikes till kajaker och SUP-brädor.

Pilotåret för Raseborgs stadscyklar som inleddes 6.5.2021 strävar efter att erbjuda alla ett enkelt och förmånligt sätt att röra sig i staden. 30 cyklar placerades ut vid cykelställsstationerna, vars placering kommer att testas på olika områden.

– Cykeln är ett utmärkt sätt att röra sig på i Raseborg. När man cyklar kan man se de små pärlorna längs vägen som man lätt missar när man åker bil, säger turistchef Ville Vuorelma. Intressanta rutter kan man hitta på Visit Raseborgs Cykel-sida. Det finns gott om attraktioner längs de natursköna vägarna. Dessutom är mountainbikerutterna i Raseborg värda att uppleva.

Staden har snabbt uppnått ett rykte som cykelkommun och förhoppningen är att kunna sprida ryktet också internationellt nu när EUROVELO 10-sträckan som går genom Raseborg har markerats med skyltar. EUROVELO 10 är en markerad rutt runt hela Östersjön och turister som cyklar den är ett önskvärt tillskott till turismen. Enligt undersökningar tenderar cykelturister att stanna längre än andra turister i området och de använder gärna lokala tjänster.

Resande på fast land är ändå inte det enda sättet att ta sig fram – många vill besöka skärgården. Raseborgs skärgård med sina 1 300 öar täcker allt från innerskärgårdens holmar, sund och vikar till yttre havsbandets öppna horisont med enstaka kobbar och skär. Med hjälp av EU-projektet ARC GATE kommer skärgårdens åtkomlighet också att förbättras. Gästhamnen i Ekenäs samt hamnarna vid Predium och Sommaröstrand kommer att få servicepunkter, där man på en digital display kan kolla förbindelsebåtarnas tidtabeller och samtidigt ladda sin elcykel med solenergi.

Ett hållbart trafiksystem betjänar både lokalbefolkning och turister.


22.04.2021 / Piia Nordström

Raseborg stads Tekniska nämnd godkände Karis-Ekenäs gång- och cykelvägens översiktsplan på sitt möte 13.4.2021.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Karis-Ekenäs-cykelväg.jpg

Förberedelserna för byggstart pågår som bäst. Arbetena påbörjas i maj 2021 med skede 1, dvs. avsnittet Ekenäsvägen / Kodin Tavaratalo – Mekanikervägen, dvs. pl 500-5500 i ritningarna. Skede 2, pl 0-500, dvs. underfarten byggs år 2022.

Mera information ges av

Henrik Westerlund, planeringsansvarig tfn 019 289 3868
Piia Nordström, chef för samhällsteknik tfn 019 289 3852

Översiktsplanen Karis-Ekenäs cykelväg Yleissuunnitelma Karjaa-Tammisaari pyörätie 13.04.2021

Ladda nerVisa

13.04.2021 / Nina Sointu

Raseborg ligger vid Kustbanan och är den största kommunen i Nyland i fråga om landareal. Landskapet präglas av flera personliga byar, av vilka Svartå ligger längst i öst. I Svartå, som är mest känt för det vackra Svartå slott – i tiden en pionjär i många avseenden – byggs Raseborgs första samlokaliserade skolcentrum. Det första skol- och servicecentret i sitt slag i Raseborg kommer att vara färdigt i maj 2022. Idag har Svartå cirka 1 070 invånare.

Planering i samarbete med slutanvändarna

I nybygget i Svartå ska byns så gott som alla kommunala tjänster få plats: den finska och den svenska skolan, dagvården, biblioteket, rådgivningen samt ungdomsverksamheten. Nyligen valdes också det nya namnet, Askers, enligt Askersgården som revs för att ge plats åt det nya verksamhetscentret.

Utrymmena planeras tillsammans med en arkitekt och administratörerna av de tjänster som flyttar in. Sedan planeringsfasens början har olika aktörers behov, önskemål och åsikter beaktats för att komma till ett slutresultat som betjänar alla.

Verksamhetscentret erbjuder funktionella utrymmen för att stödja interaktivitet samt levande och tidsenlig pedagogik. Att rådgivningen och skolhälsovården kommer att finnas i samma byggnad underlättar vardagen för många barnfamiljer när de inte längre behöver resa till Karis. Gymnastiksalen och biblioteket möjliggör en mångsidig användning av centret även för olika hobbyaktiviteter.

Just nu händer mycket på bygget

Under de kommande månaderna kommer mycket att hända på Askers byggarbetsplats; grundarbetena har slutförts och arbetet med fasadelementen kan börja. Byggnaden kommer att nå full åshöjd på bara några månader och hela exteriören kommer att vara klar i juni. Därefter kan byggnadsarbetena inomhus inledas – denna fas innefattar mycket teknik, eftersom man installerar automatsystem för till exempel uppvärmning, belysning, brandsäkerhet och säkerhetsteknik, och dessutom byggs omfattande vatten- och elnät.

– Allt går enligt planerna. Det är snyggt och rent på bygget. När tjälen har släppt kan vi börja arbeta också med ytterområden.

Så säger projektledare Kjell Holmqvist som är nöjd med hur byggprojektet framskrider. Anläggningen ska vara redo för inflytt i maj 2022 och eleverna kan börja höstterminen i det nya skolcentret. Byggarbetet kan följas live via en webkamera på https://www.raseborg.fi/hem/staden/webcam/svarta-skolcenter/

Så här såg de ut på byggplatsen vecka 14. BILD: NINA SOINTU

En trygg och familjär byskola

Alla aktörer som flyttar till servicecentret har ett gemensamt mål – att samarbeta och jobba över språkgränserna för att ta hand om alla barn i byn. Målet är att skapa en mötesplats som är trevlig att komma till och där varje individs behov kan bemötas av flera trygga vuxna.

Skolan kommer att vara den första samlokaliserade skolan i Raseborg och byggandet av en gemensam verksamhetskultur har redan börjat. Att man bygger upp en kultur på gemensam värdegrund främjar förverkligandet av undervisningsarbetet.

– Det nya skolcentret kräver flexibilitet, målmedvetenhet och tolerans från oss alla, men möjliggör samtidigt att nya tänkesätt kan implementeras. Vi kan göra Askers till precis en så bekväm och bra plats som vi vill att den ska vara! säger Marjo Laitinen, rektor vid Mustion koulu.

Hanna Rönnblom, rektor vid Svartå skola, är inne på samma linje:

– För oss pedagoger ger verksamhetscentret en möjlighet att utvecklas och ta vara på varandras styrkor. Det finns en enorm rikedom i att föra samman alla barn och bygga en kultur där barnen kan komma överens och samarbeta oavsett språk.

Barnen själva ser fram emot att träffa varandra. Barnen i Svartå skola bloggar om hur byggnadsarbetet framskrider och vad de själva önskar av den nya skolan. I sin blogg har de skrivit till exempel följande:

”Till en början blir det pirrigt att vara i samma hus och på samma gård som de (barnen i finska skolan). Men vi lär säkert känna varandra efter några veckor. ”

Barnen hoppas kunna få många nya vänner när skolorna flyttar in under samma tak. Du kan läsa mer om deras tankar på https://www.raseborg.fi/svarta-skola .

Skiss över nya verksamhetscentret Askers. BILD: ARKITEKTBYRÅ KÜTTNER

Det nya biblioteket uppmuntrar barn att läsa

Det nya biblioteket kommer att ge goda förutsättningar för läsning, samvaro och rekreation. Biblioteket spelar en viktig roll i att främja och upprätthålla läskunnigheten och i och med den nya byggnaden kommer utrymmena att kunna användas på ett mera mångsidigt sätt som inlärningsmiljö.

Tillgången till ett stort utbud av böcker är en viktig faktor för att öka läsglädjen och uppmuntra barn och unga till hobbyläsning. Biblioteket kommer att fokusera på att tillhandahålla ett brett urval av böcker för barn och ungdomar. Inköpandet av nya böcker börjar nästa vår.

– Vårt önskemål har i planeringsskedet varit att få plats med så många hyllmeter som möjligt, sammanfattar bibliotekschef Heidi Enberg.

Dagvård, skola och bibliotek tillsammans med hemmet ger ramar och möjligheter för barn och unga att utveckla sin läshobby. Aktiv läsning är en förutsättning för att nå en god läskunnighet och för att få tillgång till fantasi och kreativitet. Läsning för och med barn stöder barnets inlärningsförutsättningar så att hen utvecklas åldersadekvat. Samtidigt blir barnets ordförråd större och mångsidigare. Man hoppas att bibliotekets placering i samma byggnad som skolorna sänker tröskeln för att ta tag i en bok och inspirerar nya läsare till att bekanta sig med litteraturens värld.

Biblioteket ska också ha mysiga områden för umgänge där besökarna kan sitta bekvämt och exempelvis läsa eller spela brädspel.

I korthet är tanken att Askers ska bli en gemensam samlingsplats för hela Svartå by.

*******

Mer information

Anna Friberg
Chef för utrymmesförvaltning
tfn 019-289 3904
anna.friberg@raseborg.fi


9.03.2021 / Julia Ingo

Nu undersöker vi människors känslor gentemot Raseborg och dess olika stadsdelar i samarbete med empatianalytikföretaget NayaDaya Oy. Genom känslor kan vi bättre förstå de upplevelser som invånare eller personer som bor på andra orter har av Raseborg.

Genom att delta i den anonyma enkäten, gör du din röst hörd på ett helt nytt sätt!

Du kan svara på enkäten fram till den 23.3.2021. Tack för att du deltar!

Tips! Dela gärna enkätens länk till din familj och dina bekanta. Du kan också hjälpa t.ex. dina föräldrar eller barn att svara på enkäten. Ju fler svar vi får, desto tydligare blir resultaten.
Länk: https://link.webropol.com/s/raasepori

Känsloundersökningen är en del av stadens brandingarbete. Du kan läsa mer om arbetet här.


1.03.2021 / Julia Ingo

Finlands sysselsättningstjänster lever i spännande tider på många sätt. I dag 1 mars påbörjas kommunförsöket för sysselsättning som innebär att största delen av kunderna till TE-byrån kommer att övergå till försökskommunernas sysselsättningstjänster. Genom försöket försöker man hitta sätt att effektivisera de arbetssökandes tillgång till arbete, utbildning och andra tjänster. Dessutom är målsättningen att bättre förstå sig på orsakerna till långtidsarbetslöshet. TE-byrån meddelar personligen de kunder som omfattas av kommunförsöket, och det krävs inte några åtgärder från kunderna.

Från Nyland omfattas försöket av Helsingfors, Vanda–Kervo, Esbo, Borgå och Raseborg–Hangö. I Nyland omfattas totalt 92 000 kunder av kommunförsöket. I till exempel Helsingfors övergår strax under 50 000 arbetssökande till kommunens sysselsättningstjänster. I Vanda och Kervo övergår drygt 21 000 arbetssökande till kommunens sysselsättningstjänster, i Esbo 18 000 och Raseborg-Hangö c.1800.

Det är arbetssökande som är under 30 år, talar ett främmande språk eller inte är berättigade till inkomstrelaterad dagpenning som blir kommunernas kunder. Arbetslösa arbetssökande som får inkomstrelaterad dagpenning, arbetande arbetssökande, företag samt så klart alla arbetssökande i Nyland vars hemkommun inte omfattas av kommunförsöket för sysselsättning blir däremot kvar som kunder till Nylands TE-byrå.

TE-tjänster och kommunala tjänster flexibelt från samma lucka

Försökets kunder kommer att få de tjänster från kommunen som de tidigare fått av TE-byrån. TE-byråns bekanta, sysselsättningsfrämjande tjänster förändras inte i sig, men tillgången till tjänsterna förenklas och försnabbas. Kunden kan med andra ord få tillgång till TE-tjänster, andra sysselsättningsfrämjande tjänster samt hälso-, social-, utbildnings- och företagartjänster under ett och samma tak. Kunderna får även en egen ansvarsperson hos kommunen som hjälper dem övergripande.

– Försöket behövs, eftersom orsakerna till arbetslöshet är allt mer varierande. Vi behöver mer individuella lösningar för sysselsättning. Arbetssökande som övergår till försöket kommer att omfattas av en helt ny typ av serviceplanering, säger Hilla-Maaria Sipilä, chef för sysselsättningstjänster i Esbo samt Ilkka Haahtela, chef för immigrations- och sysselsättningsfrågor i Helsingfors stad och Susanna Taipale-Vuorinen, chef för sysselsättningstjänster i Vanda. 

Nya lösningar på tillgången på arbetskraft

Kommunerna har kopplat sitt stora nätverk till servicemodellen, som exempelvis FPA, läroanstalt, företag, organisationer och serviceleverantörer. Försöket erbjuder kommunerna en utmärkt möjlighet att på ett smidigare sätt para ihop arbetsgivarnas behov av kompetens och arbetskraft, det lokala utbildningsutbudet samt arbetssökandes behov av sysselsättning och utbildning. 

Nylands TE-byrå och NTM-central stödjer kommunförsöket i den nya uppgiften

TE-byrån kommer att fortfarande ha några uppgifter kvar för de kunder som övergår till kommunförsöket, bland annat utlåtanden om utkomstskydd för arbetslösa och utbildningsval för sysselsättningsutbildningar.

– Alla nya arbetssökande kommer även i fortsättningen att anmäla sig som arbetssökande i webbtjänsten Oma asiointi eller i TE-byrån, även de kunder som övergår till kommunförsöken, berättar projektchef Hilkka Koukkunen från Nylands TE-tjänster.

Nylands NMT-central stödjer också kommunförsökens och TE-byråns arbete på flera sätt. 
– NMT-centralen kommer bland annat att köpa flera utbildnings- och bedömningstjänster som ska vara tillgängliga för både TE-byråns och kommunförsökens kunder, säger utvecklingschef Henna Koivula från Nylands NMT-central. Dessutom stödjer NMT-centralen kommunförsökens verksamhet genom att utarbeta statistik för kommunerna om utvecklingen av sysselsättningssituationen.

Effektivare servicemodell i sikte

Målet för försöket är att också utveckla en ny typ av tjänster och effektivisera servicemodellerna. 
– Det konkreta arbetet börjar i mars och tjänsterna kommer att utvecklas under hela försöket, berättar Haahtela, Taipale-Vuorinen och Sipilä. 

Försöket pågår fram till slutet av juni 2023. Regeringen drar riktlinjer om en bestående servicestruktur för sysselsättningspolitiken under regeringsperioden.

Läs mer om kommunförsöket i Raseborg-Hangö här.

Detta är södra Finlands försökskommuners gemensamma pressmeddelande.


26.02.2021 / Julia Ingo

Raseborg och Hangö deltar tillsammans i kommunförsöket med sysselsättning som inleds 1.3. 2021 och avslutas 30.6.2023. Under försöket överförs vissa av uppgifterna från statens arbets- och näringsbyråer till kommunerna. Målet med sysselsättningsförsöken är att allt effektivare kunna förbättra sysselsättningen och utbildningsvägledningen för arbetslösa arbetssökande och att hitta nya lösningar för att få tillgång till kompetent och kunnig arbetskraft. I området för Raseborg och Hangö överförs c. 1800 kunder från Te-tjänsterna till kommunen. Förändringen kräver inga åtgärder av kunderna. Kommunförsökets kunder får personligen information om kundrelationen.

Vilka kundgrupper berörs av kommunförsöket?

Kommunförsöket berör följande målgrupper:

  • Arbetslösa arbetssökande, sysselsatta och personer inom sysselsättningsfrämjande tjänster som inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning.
  • Alla personer under 30 år, oberoende av om de får arbetsmarknadsstöd, arbetslöshetsskyddets grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning.
  • Alla personer som har ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska, eller som har ett annat än finländskt medborgarskap, oberoende av ålder och förmån i anslutning till arbetslösheten.

Under försökets gång ska den arbetssökande i normal ordning anmäla sig hos arbets- och näringsbyrån, som sedan hänvisar de kunder som omfattas av kommunförsöket till kommunen. Kundrelationen gäller under hela den tid kommunförsöket pågår. Kommunförsökets kunder får en egen coach som ger personlig vägledning i olika tjänster.

Vad innebär förändringen för Raseborg och Hangö?

För de kunder som ingår i kundförsöket överförs kundrelationen till kommunen. Det betyder i praktiken att dina ärenden och kundbetjäningen i fortsättningen sköts av din kommun. På sysselsättningstjänsternas webbsida hittar du mera information om de nya kundbetjäningspunkterna samt viktiga kontaktuppgifter.

– Vi är väldigt glada att vi får vara med i kommunförsöket. Det här ger oss möjligheten att snabbare kunna hjälpa t.ex. långtidsarbetslösa och de som behöver vår hjälp allra mest, berättar Raseborgs sysselsättningstjänsters chef Stefan Fri.

Försöket förbättrar också kundernas situation i Hangö, när en ny kundbetjäningspunkt kommer att öppnas. Eftersom Raseborg och Hangö hör till samma försöksområde kan personer från Raseborg sköta ärenden i Hangö och vice versa, om man så önskar.

För Raseborg betyder kommunförsöket att vi får vara med och pilotera ett väldigt viktigt utvecklingsprojekt för hela Finland. Raseborg och Hangö representerar tvåspråkiga städer som genom försöket får sin röst hörd, när sätt för en förbättrad sysselsättningen utvecklas. I praktiken betyder försöket att kommunen skapar en ny tjänst och personal från TE-tjänsterna förflyttas och/eller ny personal anställs för att sköta de nya kunderna på kommunen.

Läs mer om Kommunförsöket med sysselsättning på Raseborg sysselsättningstjänsters, Te-tjänsternas och Arbets- och näringsministeriets webbsida.


25.02.2021 / Julia Ingo

Under våren 2021 kommer Valonia, Ramboll och Thermopolis att anordna en gratis webbinarieserie om energilösningar för styrelsemedlemmar i husbolag samt fastighetsoperatörer. De tre webbinarierna i serien omfattar produktion och användning av solel, energirenoveringar samt introduktion av forumverksamhet för husbolag.

Webbinarierna är en del av de lokala energirådgivarnas och Motivas kampanj för husbolag som äger rum under våren 2021. Valonia ger lokal energirådgivning i Egentliga Finland, Ramboll i Nyland, Päijät-Häme samt Kymmenedalen och Thermopolis i Österbotten. Kampanjen ger husbolag information och diskussionsmöjligheter om olika energilösningar i form av webbinarier, informationsmaterial och forumverksamhet.

Spana in webbinariumprogrammet och registrera dig nedan.

Anmäl dig till webbinarierna

Webbinarierna för husbolag hålls kl. 17.30-19.00 på Microsoft Teams (länk skickas till deltagare efter anmälan).

17.3 Solel och laddning av elbilar
31.3 Husbolagets energirenoveringar och tillgängliga stödmöjligheter
20.4 Forumverksamhet för husbolag

Anmäl dig till ett eller flera webbinarier här.

Kampanjen arrangerar även webbinarium på finska. Se listan på de finska webbinarierna här.


18.02.2021 / Nina Sointu

Billnäs gamla bruksmiljö, som ligger endast några kilometer från Kustbanan och Karis tågstation är ett av Raseborgs utvecklingsområden.

Vid första anblicken kan Billnäs te sig som en fridfull, sömnig liten by, men i verkligheten vimlar det av liv i den snötäckta idyllen. Cykelleden Banvallen, som öppnade 2019 har lockat folk under senare år nu kan man lätt hoppa på tåget med sin egen cykel och ta sig från Karis station via Billnäs och Åminnefors bruk ända till Fiskars Bruk. Förutom cyklisterna, anlände också vandringsfiskarna till Billnäs ifjol, efter en paus mer än 60 år. Det blev möjligt tack vare den nybyggda fisktrappan, som underlättar fiskarnas färd förbi det gamla kraftverket, och vidare upp i Svartån.

Under den lugna idyllen vimlar det av liv i Billnäs bruk. BILD: JOHAN LJUNQVIST/MULTIFOTO

Friluftsrutt byggs i bruksområdet – utsiktsplats över fisktrapporna

Ett stort projekt som inleds i år i Billnäs är byggandet av en cirka 2 kilometer lång friluftsrutt runt bruksområdet. Längs rutten kommer det att placeras skyltar som berättar om Billnäs historia, dess byggnader och miljö. Ruttens höjdpunkt är utsiktsplatsen, som ska byggas längst upp på fisktrapporna – där kan man följa den årliga fiskvandringen först upp till Svartån och sedan tillbaka till havet. Observationsdäcket och pontonbron som leder till utsiktsplatsen planeras vara färdiga till sommaren 2021.

Fisktrapporna har redan i sig varit ett stort byggprojekt. Trappan leder förbi kraftverket i Billnäs och möjliggör att fisken igen kan vandra upp till yngelplatserna för lek. Vid en nyss gjord uppföljning av fisktrappans effekter på fiskstammen, kunde man till allas stora glädje se att bland annat laxen hade hittat tillbaka till Svartån. Laxen är viktig, eftersom den lever i symbios med den utrotningshotade flodpärlmusslan, vars larver utvecklas i vandringsfiskens gälar. Nu finns det hopp om av flodpärlmusslan återhämtar sig.

Svartån, som bland annat rinner genom Billnäs, är i sin helhet en värdefull naturdestination som är väl värd även ett långväga besök.

Ett centrum för distansarbete

Billnäs bruk har varit en plats för finsk industri och näringsliv i nästan 400 år och är för närvarande ett mycket populärt mötes- och bröllopställe. Snart öppnas det kulturhistoriskt betydelsefulla området för distansarbetare, när Billnäs Bruksbolag tar ett steg i en ny riktning.

– Under pandemin renoverade vi flera nya lokaler för våra gäster. Det är logiskt, att vi under denna föränderliga tid utvecklar nya möjligheter till distansarbete och nya mötesformer. Distansarbete i Billnäs kulturlandskap med ändamålsenliga utrymmen och tjänster kan finnas tillgängliga inom en snar framtid, berättar Olli Muurainen från Billnäs Bruk ab.

Muurainen har också satsat på områdets allmänna trivsel, till exempel genom att plantera ett stort antal japanska körsbärsträd, vars vårblomning alla kan njuta av.

Hem i Billnäs bruk

Fönstrena i den mer än 100 år gamla lägenhetsbyggnaden i rödtegel är stora och bjuder på en fantastisk utsikt över fisktrapporna. För fyra år sedan flyttade Tammerforsborna Jenna och Janne Aronen in i huset på Hammarborg. Paret var på jakt efter ett verkstadsutrymme för sitt företag Wood Mind – helst på en inspirerande, kreativ och naturnära plats. De såg en webbannons och styrde kosan mot Billnäs, och trots att de aldrig tidigare besökt Billnäs, kände de sig genast hemma. De blev stormförtjusta i brukets stämning, och innan de visste ordet av, undertecknade de ett kontrakt och blev Billnäsbor.

– Alla platser som vi hittills sett här i Raseborg har fängslat oss och det finns fortfarande så mycket nytt att utforska, beskriver Janne ivrigt.

Trenden att bosätta sig på landsbygden och bruksmiljöns unika atmosfär, bara en timmes färd med tåg till Helsingfors och Åbo, har gjort Billnäs till en attraktivt alternativ för många som planerar flytt.

– Intresset för Billnäs har ökat och vi kommer att fortsätta investera i tillgänglighet och trivsel i området, säger Raseborgs chef för samhällsteknik Piia Nordström.

Det innebär bland annat att nya tomter planeras, vägnätverket renoveras och friluftsområden vidareutvecklas med tanke på nya och gamla invånare.

*******

Mer information

Piia Nordström
Chef för samhällsteknik vid Raseborgs stad
piia.nordstrom@raasepori.fi, +358 19 289 3852

Olli Muurainen – Billnäs bruk
Olli.Muurainen@managementevents.com
billnäs.fi

Jenna & Janne Aronen
Woodmind, https://www.woodmind.fi/

Bilder
Skisser: JS Bygg & Design, www.js.fi
Foton: Multifoto, multifoto.fi

Banvallens cykelrutt https://www.visitraseborg.com/sv/aktiviteter/cykling/banvallen/
Billnäs fiskväg https://www.raseborg.fi/billnas-fiskvag/


12.02.2021 / Julia Ingo

Nu får du drömma och samtidigt påverka! Hurdan social- och hälsovård borde vi ha i västra Nyland? Den första invånarenkäten är öppen till 15.2.2021. Svara på enkäten via denna länk.

Resan mot gemensam social- och hälsovård i västra Nyland har börjat. Esbo, Grankulla, Hangö, Högfors, Ingå, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis medverkar. Nu när vi startar vår gemensamma resa är det bra att fundera över social- och hälsovårdens karaktär och rykte – och också över den västnyländska identiteten. 

“Varje organisation har ett rykte som uppstår vid tjänster och kontakter. Vi funderar på hurdant rykte vi vill att social- och hälsovården skulle ha här i västra Nyland. Vi kan inte själva besluta om det, men vi kan fundera på hurdant rykte vi vill eftersträva och vad det kräver av oss att nå dit”, säger Jutta Tikkanen, programdirektören för Västra Nylands social- och hälsovårdsprogram. 

Först gör vi en djupdykning och funderar på vad som är västra Nylands innersta väsen: Vad förenar oss och vad skiljer västra Nyland positivt från andra områden? Därifrån kommer vi till frågan hur den västnyländska identiteten skulle kunna manifestera sig i social- och hälsovården och i möten mellan människor.

Enkäten Drömmarnas social- och hälsovård är öppen till 15.2 

Vi bjuder in alla invånare i västra Nyland att berätta sina åsikter och påverka framtidens tjänster. Enkäten Drömmarnas social- och hälsovård är öppen 2–15.2.2021. Svara på enkäten via denna länk.

“Detta är vår första enkät som kommer att ge oss en bra start. Vi kommer att ordna fler möjligheter att delta under året. Tillsammans hittar vi lösningar som stöder allas hälsa och välfärd och som vi kan vara stolta över”, säger Jutta Tikkanen. 

Om samma teman vill vi också få synpunkter av social- och hälsovårdspersonalen i kommunerna i västra Nyland. Dessutom planerar vi samarbete med föreningar, äldreråd och råd för personer med funktionsnedsättning samt ungdomsfullmäktige i västra Nyland. 

Invånaren kan göra sin röst hörd i gemenskapen Drömmarnas social- och hälsovård

Alla invånare över 16 år och representanter för föreningar är varmt välkomna till gemenskapen Drömmarnas social- och hälsovård. I gemenskapen får man komma med idéer, förslag och frågor. Medlemmarna i gemenskapen får under året berätta sina åsikter och önskemål om till exempel e-tjänster inom hälsovården, mentalvård, tjänster för barnfamiljer och seniortjänster samt hurdana kontaktkanaler tjänsterna bör ha. 

Du kan anmäla dig till gemenskapen Drömmarnas social- och hälsovård antingen i slutet av enkäten ovan eller direkt via denna länk: 

På grund av coronasituationen fungerar vi för närvarande i digitala kanaler. Senare i år kommer det också att erbjudas andra möjligheter att delta. 

Mer information om Västra Nylands social- och hälsovårdsprogram 
Prenumerera på Västra Nylands social- och hälsovårdsprograms nyhetsbrev


28.01.2021 / Julia Ingo

Welcome-tjänsten är med och utvecklar turismföretag i västra Nyland genom att ordna utbildningar och andra tillställningar. Genom att skapa attraktiva turismprodukter som är lätta att köpa kan vi förlänga besökarnas vistelse i vårt område, också utanför högsäsongen. Digital utveckling och hållbar verksamhet är också ämnen som Welcome vägleder turismföretagen i. Material från Welcomes tidigare utbildningar finns här. Welcome dras av Novago Företagsutveckling Ab med hjälp av finansiering från Nylands NTM-centrals landsbygdsfond och pågår till 16.4.2021.

Alexandra Stoor från Novago drar Welcome-projektet.

Utbildning även på svenska

Äntligen ordnar Welcome också några utbildningar på svenska! De är som vanligt helt avgiftsfria för deltagarna. Utbildningarna är skräddarsydda för att passa turismföretag i västra Nyland, men visst är även andra branscher från andra områden också välkomna med ifall ämnet intresserar. Avstånden att delta är inte längre så stora när de flesta utbildningar ordnas via nätet. Utbildningarna bandas in och kan också ses på i efterhand (ej Google My Business). Vi rekommenderar dock att delta så man får ut mesta möjliga av förhandsuppgifterna och hemuppgifterna och kan ställa direkta frågor angående den egna verksamheten direkt till utbildaren.

Vårens utbildningar

Produktifieringsutbildning på svenska

Förverkliga dina idéer till konkreta produkter som riktar sig till rätt målgrupp och är lätta att sälja. Som utbildare fungerar Tiina Reijonen som hör till Visit Finland Akatemia.

Del I – ti 9.2.2021 kl. 13-16
Del II – må 15.2.2021 kl. 13-16

Länk till Facebook-evenemanget finns här ifall man vill sprida utbildningen i egna kanaler

Utbildning i digital utveckling på svenska

Lär dig skapa rätt innehåll för nätsidor och sociala medier och sälj de färdiga produkterna via egen webshop eller andra digitala kanaler. Som utbildare fungerar Johanna Heinonen som hör till Visit Finland Akatemia.

Del I – to 11.3.2021 kl. 9-12
Del II – ons 17.3.2021 kl. 9-12

Länk till Facebook-evenemanget finns här ifall man vill sprida utbildningen i egna kanaler

Google My Business -utbildningar

Google My Business är en kostnadsfri tjänst för företag och andra organisationer som vill ha bättre synlighet vid Google-sökningar och i Google Maps. Företagsprofilen syns till höger om Google-sökningarna och visar lättillgänglig information om företaget, som exempelvis adress, öppettider, telefonnummer och webbplats. Vi går igenom Google My Business som verktyg och ger tips för effektiv användning och hur du får mest ut av tjänsten. Som utbildare fungerar Welcomes företagsrådgivare Alexandra Stoor.

Ti 2.3.2021 kl. 14.30-16.00 (på svenska)
To 4.3.2021 kl. 14.30-16.00 (på finska)

Länk till Facebook-evenemanget finns här ifall man vill sprida utbildningarna i egna kanaler

__________

Matturismtävling 2021 – Ruokamatkailukilpailu 2021

Erbjuder ert företag en matrelaterad turismupplevelse, en produkt som erbjuds turister och kan ingå i kategorin matturism? Delta i den fjärde matturismtävlingen som ordnas av Hungry for Finland och du kan vinna 3.000 € för att utveckla företaget. Tävlingen uppmuntrar mat- och turismrelaterade nätverk att utveckla sitt utbud av matrelaterade upplevelser som erbjuds turister och är baserade på hållbar verksamhet och lokala råvaror. Målet med tävlingen är att stärka produktionen av matturism i Finland och hitta de bästa produkterna i landet samt stärka samarbetet mellan företagen. Lämna in ditt bidrag till tävlingen senast 18.3.2021. Finalisterna väljs ut i juli och vinnaren offentliggörs 16.9.2021. Läs mer om tävlingen på Hungry for Finlands sidor. Här finns också en hel mängd material som handlar om matturism.


27.01.2021 / Julia Ingo

Rekryteringsmässan Duuni 2021 närmar sig!

DUUNI 2021 virtuellt evenemang ons 10.3.2021 kl.9-15

Möt framtidens experter snabbt och bekvämt på västra Nylands första digitala rekryteringsmässa. Här har du möjlighet att profilera ditt företag som en arbetsgivare i tiden.

Duuni 2021 rekryteringsmässa logo

I år ordnas Duuni 2021 rekryteringsmässan digitalt i samarbete med fem kommuner. Tanken är att kunna erbjuda en trygg träffpunk där det är möjligt att knyta nya arbetsförhållanden.

Mellan kl. 9:00 och 12:00 finns det många intressanta talturer på huvudscenen. Klockan 12:00 – 15:00 är utställningshallarna öppna och då är det möjligt för arbetsgivaren och arbetssökanden att träffas, antingen live via kamera eller chat. Deltagande är avgiftsfritt.

Mässan arrangeras av Novago i samarbete med TE- byrån och kommunerna Hangö, Ingå, Lojo, Raseborg och Sjundeå med hjälp av stöd från ESF.

RESERVERA DIN VIRTUELLA MÄSSPLATS SENAST DEN 10.2.2021 VIA LÄNKEN.


26.01.2021 / Julia Ingo

Pomoväst är en lokal utvecklingsförening, en så kallad Leader-grupp. Pomoväst beviljar finansiering för olika projekt som utvecklar vårt område, som omfattar kommunerna Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt.
Du är expert på ditt eget område och nu har du möjlighet att påverka till vilka ändamål Pomoväst beviljar finansiering under programperioden 2021-2027.

Leader pomoväst logo

Svara på den här korta enkäten och påverka framtiden för vår region.
Svaren är anonyma och används när Pomoväst gör sin utvecklingsstrategi för programperioden 2021-2027. Vid behov kan du skicka utvecklingsförslag till mail@pomovast.fi


22.01.2021 / Piia Nordström

Raseborgs stads projekt Karis-Ekenäs cykelväg har fått statens investeringsstöd 650 000 euro. Projektet är bland med projekten som får stöd via investeringsprogrammet för gång och cykling 2021 som Traficom administrerar.

Projektet uppskattas till 1,3milj € och det omfattar 5,5 km belyst cykelväg norr om RV25, från Ekenäsvägen i Karis till Langansböle i Ekenäs.

Projektet omfattar också en underfart som kommer att byggas till Horsbäck. Kodin Tavaratalos farlig korsning stängs och får en ny infart från Ekenäsvägens håll.

Arbetena inleds i år och blir klara 2022.

Området är nästan helt i privat ägo. Områdets markägare har utan ersättning överlåtit rätten att använda markbottnen till byggande av cykelväg. Det är verkligen unikt och staden tackar varmt alla markägare som bidragit till att cykelförbindelse från Karis till Ekenäs äntligen blir av.

Läs mera på Traficoms webbplats:
Kuntien kävelyn ja pyöräliikenteen olosuhteiden parantamiseen ennätyksellinen 31,5 miljoonan euron tuki 51 hankkeelle | Traficom


18.01.2021 / Madeleine Lindholm

Vill du vara med och namnge det nya skol- och daghemscentret i Svartå?

Bildningsnämnden i Raseborg ordnar en namntävling för den nya skol- och daghemsfastigheten i Svartå som ska stå klart hösten 2022. I den nya fastigheten kommer Mustion koulu, Svartå skola, Svartå daghem/Mustion päiväkoti, filialbiblioteket, ungdomsverksamheten och rådgivningen att verka.

Namnförslag med motivering lämnas in antingen elektroniskt via denna länk: NAMNTÄVLING eller som pappersversion till stadens bibliotek.

Inlämnade förslag gås igenom av en av bildningsnämnden tillsatt arbetsgrupp och arbetsgruppen ger sitt förslag till bildningsnämnden som gör det slutliga beslutet. Arbetsgruppen består av:

Tina Nordman, bildningsdirektör
Elisabet Ehrstedt, undervisningschef
Nina Aartokallio, chef för småbarnspedagogik
Heidi Enberg, bibliotekschef
Hanna Rönnblom, rektor Svartå skola
Marjo Laitinen, rektor Mustion koulu
En elev från respektive skola i Svartå
Holger Wikström, bildningsnämndens representant

Sista inlämningsdagen är 7.2.2021.

Bland alla som lämnat in namnförslag utlottas 5 st biljettpaket som berättigar till ett gratis simhallsbesök till Ekenäs simhall och ett museibesök i Raseborgs museum.


16.12.2020 / Julia Ingo

Tidtabellerna för Raseborgs interna busstrafik ändras från och med 1.2.2021.

I den nya trafikmodellen har avgångarna inom köptrafiken (busstrafiken som Raseborgs stad köper av trafikföretag) samordnats med tågtidtabellerna i Karis för att resenärerna smidigt ska kunna byta från buss till tåg och tvärtom. Syftet med ändringarna är att göra bytesförbindelserna smidigare, vilket har också önskats särskilt från Pojo- och Fiskarshållet.

Den totala resetiden mellan till exempel Fiskars och Helsingfors kommer i bästa fall att förkortas med nästan en timme, eftersom man inte längre behöver stå och vänta på tåg eller buss. Dessutom kommer det i fortsättningen också att finnas en bytesförbindelse i Karis mellan köptrafiken från Bromarv/Ekenäs och tågen samt mellan Bromarv/Ekenäs och bussarna till Pojo och Fiskars.

Det nya resecentret gör trafiken smidigare och förbättrar fotgängarnas tillgänglighet

Det nya resecentret i Karis öppnades för ett år sedan i december 2019 vilket har gjort kollektivtrafiken smidigare i Raseborg i och med att busstationen flyttade bredvid järnvägsstationen. Dessutom har gångtunneln under bangården förbättrat möjligheterna att byta mellan buss, tåg och taxi samt gjort det lättare för fotgängare att röra sig mellan de olika stadsdelarna i Karis.

Det är nu mycket smidigt att byta mellan buss och tåg när man kan ta sig till bussplattformen och tågperrongen via tunneln. Personer som rör sig med barnvagnar eller stora väskor uppskattar också hissarna, säger Petra Louhimies, informatör vid Raseborgs stad.

Karis resecenter fungerar också som en ypperlig startpunkt för Raseborgs cykelrutter. Från resecentret kan man smidigt cykla till Fiskars längs Banvallen eller välja t.ex. Slottsrutten som går via Raseborgs slott till Ekenäs, säger Raseborgs turistchef Ville Vuorelma.

Målet är att minska koldioxidavtrycket också för trafikens del

Fungerande resekedjor är ett av de viktigaste strategiska målen för kollektivtrafiken både på riksnivå och på EU-nivå.

Muralmålningen vid Karis resecenter heter Resenärerna.

Synkroniseringen av buss- och tågtidtabellerna förbättrar pendlingsmöjligheterna på kustbanan till huvudstadsregionen och till Åbo. Som Hinku-kommun vill Raseborg främja kollektivtrafiken, och kommunen har som mål att ta i bruk gemensamma biljettprodukter för tåg- och busstrafiken.

Smidiga tågförbindelser som främjar pendlingstrafiken stöder Raseborgs stads mål att minska sitt koldioxidavtryck också när det gäller trafiken. Raseborgs stad har anslutit sig till energieffektivitetsavtalet 12.5.2020 genom godkännande av Energimyndigheten och har i och med avtalet förbundit sig att föregå med gott exempel inom främjandet av energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor samt genom att aktivt sprida information om sådan verksamhet och dess resultat. Genom sitt exempel kan staden också bidra till att minska växthusgasutsläppen i Finland, i detta fall genom att möjliggöra och motivera tågtrafiken som ett alternativ till personbil, berättar Raseborgs tekniska direktör Jan Gröndahl.

Det avgår dagligen 12–14 tågturer från Karis till Helsingfors. Det första tåget avgår under vardagar redan kl. 5.44 och det sista avgår från Helsingfors till Karis kl. 23.03 och är framme i Karis 00.20. Tågtrafikens servicenivå är alltså relativt god från Raseborg till både Helsingfors och Åbo.

Städerna längs kustbanan vill att kustbanan repareras

Raseborgs stad arbetar tillsammans med Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå och Hangö för att kustbananan skall repareras och upprätthållas även i framtiden. Kustbanans arbetsgrupp kommunicerar aktivt till beslutsfattare och medier för att lyfta upp frågan. På Rantarata.info kan du läsa mer om vad kustbanan betyder för vår region.


15.12.2020 / Piia Nordström

Byggande av Billnäs-Pumpvikens friluftsled har påbörjats. Friluftsleden byggs i enlighet med av Tekniska nämnden 18.8.2020 godkända parkplanen.

Först byggs avsnittet mellan omfartsvägen lv111/Pentby till Strandparken i Karis. Som entreprenör i projektet A. Berglund Oy.

Parkplan Friluftsled Billnäs Pumpviken

Ladda nerVisa

10.11.2020 / Piia Nordström

För Raseborgs stad har ett program för främjande av cykling utarbetats för åren 2020–2025. Projektet ingår i handlingsplanen för år 2020 och det har utarbetats i samarbete med stadens turismtjänster. För projektet har man fått statsunderstöd för mobilitetsstyrning av Traficom. Planen har utarbetats av Ramboll Finland Oy.

Program för främjandet av cykling i Raseborg 2020-2025

Ladda nerVisa

Bilaga 1 Utvecklingsplan, cykelvägsnät (på FI)

Ladda nerVisa

Bilaga 2 Invånarenkätens resultat (på FI)

Ladda nerVisa

Bilaga 3: Cykelvägnätets nuläge i Raseborg (på FI)

Ladda nerVisa

6.11.2020 / Sara Vaskio

Iståndsättningen av avrinningsområdet vid Raseborgs å har kommit i gång på allvar. På sensommaren användes 1000 m3 sten och grus i två av sidofårorna för att förhindra erosion från åkrarna, 80 hektar åker behandlades med jordförbättringsmedel, som minskar på avrinningen från åkrarna. Dessutom byggdes en damm med sedimenteringsbassäng för att hålla kvar avrinningsvattnet från skogsområdet, innan det rinner till åkerdikena.

Dessa är de första åtgärder som gjorts enligt åtgärdsplanen för avrinningsområdet vid Raseborgs å, planen blev färdig hösten 2019 och fokuserar på en bättre vattenhushållning, samt god markstruktur och växtskick på åkrarna. 

– De första åtgärderna i projektet har lyckats över förväntningarna! För detta får vi tacka de skickliga entreprenörer, markägare och alla experter som har hjälpt oss, säger en nöjd Minttu Peuraniemi, som har dragit projektet 2018-2020. Peuraniemi flyttar under hösten 2020 till nya uppgifter på stadens planläggningsenhet.  Projektets färska projektchef Sara Vaskio får för sin del hoppa på i farten. Saker går i rätt riktning och fart gillar jag, vi fortsätter att trycka på gasen, skrattar Vaskio.

Projektchefen Sara Vaskio står vid Raseborgs å

Det känns som att komma tillbaka till sina hemtrakter, säger Vaskio, som är uppvuxen i Ingå, gått i skola i Karis och har spenderat somrarna på sin sommarstuga i Snappertuna. Vaskio är agronom med inriktning på mikrobiologi. Vaskio har intresserat sig för vattenvård och Österjöns situation och studerar samtidigt vid Yrkeshögskolan Novia, på den internationella linjen Sustainable coastal management. Erfarenhet av projektledning har Vaskio från Valio, där hon jobbade som produktutvecklare.

Vaskio har ett hektiskt år framför sig. Näst i tur står byggandet av en våtmark i Vallarsvedja och därtill planeras vattenvårdskonstruktioner i Tranbokärr. Flera dammar och våtmarker för skogsområden planeras att förverkligas i området runt Idbäcken. Detta sker i samarbete med Skogscentralen. Spridning av jordförbättringsmedel kommer att fortsätta på projektområdet, detta för att minska avrinning av näringsämnen från åkermark. Till Vaskios uppgifter hör också att främja vattenvänligt jordbruk.

Förutom iståndsättandet av avrinningsområdet kommer projektet också i fortsättningen att stöda Raseborgsåns dikningsbolag med att genomföra rensning av huvudfåran. Planbilderna är helt på slutrakan och en naturenlig rensning, med tvåstegsdiken och våtmarker planeras att förverkligas under nästa år, konstaterar dikningsbolagets huvudombudsman Petra Troberg.

Arbetet med att minska näringsbelastningen slutar inte nästa år. Planer har redan gjorts med tanke på 2022. Projektets första del som finansierades av miljöministeriet avslutas detta år. För 2021 har projektet har fått tilläggsfinansiering av NTM centralen. Raseborgs stad har lovat tilläggsfinansiering för år 2022. Projektet, som leds av miljöbyrån söker tilläggsfinansieringen. 

Tilläggsinformation fås av

Projektchef Sara Vaskio

I projektet Raseborgs å minskas näringsbelastning som kommer med ån till Finska viken. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Miljöministeriet finansierar projektet till 2020 och därefter finansieras projektet av NTM centralen. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer.


27.10.2020 / Sirpa Huusko

Regionutvecklingsprojektet Kulturbrickan samlar in info om skolpaket och pedagogiska tjänster som riktar sig till grundskola, förskola och småbarnspedagogik för att skapa en webbportal med ett öppet utbud år 2022. Den riktar sig till bildningssektorn och utförs på finska och svenska.

I bilagan hittar du Kulturbrickans blankett där du kan beskriva sådana tidsresor, guidningar, workshops, inlärningsspel osv. för skolor eller dagisålder som önskar inkluderas i det öppna utbudet, så att fler kan hitta tjänsterna i framtiden.

Kulturbrickan samlar in uppgifter från fältet, ger stöd och utbildar i frågor kring produktifiering. Produktbeskrivningar ombeds skickas in till projektet under år 2020. I samarbete med er förening, stiftelse, kommunala organisation eller dig som enskild entreprenör verksam i västra Nyland vill föreningen Västnyländska kultursamfundet r.f. utveckla ett mångsidigt utbud.

Det öppna utbudet ska inkludera också helt nya tjänstepaket, som projektet tar fram, testar och utvärderar men huvudsyftet är att skolorna hittar information på ett lättillgängligt sätt och att du som tjänsteproducent får stöd i utvecklingsarbetet. Genom projektet får du tillgång till en stödträff under hösten eller våren. Tillsamman med mig som är projektkoordinator (på svenska) och service designer Pia Johansson, från Aalto Universitetet (på finska) handleder vi då ni önskar utveckla en befintlig tjänst eller ta fram nya koncept och speciellt nya samarbeten (träffen sker via Zoom-mötesplattformen och går igenom olika steg av behovsbaserad produktifiering, prissättning av tjänsten och finslipar den målgruppsspecifika beskrivningen, också med tanke på tillgänglighet). Du kan boka en träff t.ex. i samband med inlämning av produktbeskrivningen, då du redan funderat igenom er tjänst men vill fortsätta utveckla den.

Erbjuder ni fler olika “produkter” t.ex. föreställning med guidning, tidsresa, dramaguidning, kreativ verkstad, inlärningsspel etc. till skolor / förskolor / daghem som ni vill anmäla med i Kulturbrickans utbud, så går det bra att fylla i blanketten för varje produkt skilt och sända på adress pamela.andersson@luckan.fi tillsammans med en bild.

Följebrev Till kulturorganisation

Ladda nerVisa

Tjänsteproducent info för Kulturbrickan 2020

Ladda nerVisa