Flerspråkighetsmånaden syns på biblioteken 21.2–21.3

Flerspråkighetsmånaden syns på biblioteken 21.2–21.3

22.02.2024 / Lisa Strömsholm

På biblioteket kan du få tillgång till böcker på olika språk för både vuxna och barn. Förutom svenska och finska har Raseborgs stadsbibliotek böcker på engelska, franska, tyska, estniska, ryska, ukrainska, kurdiska, arabiska, albanska och farsi/persiska, samt enstaka böcker på andra språk. Samlingarna är små, men du kan beställa böcker också från andra Helle-bibliotek gratis. Om du behöver böcker på språk som inte finns på Helle-biblioteken kan vi beställa bokdepositioner från flerspråkiga biblioteket. Det betyder att vi har en liten, tillfällig samling av böcker på ett visst språk. Fjärrlån av enskilda böcker från bibliotek utanför Helle-samarbetet kostar 4 eller 8 €/bok.

Flerspråkighetsmånaden som firar modersmål och språklig mångfald infaller mellan Internationella modersmålsdagen den 21 februari, och Världspoesidagen och Den internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering den 21 mars. Flerspråkighetsmånaden Satakielikuukausi har firats i Finland sedan 2015. Raseborgs stadsbibliotek deltar i flerspråkighetsmånaden genom att lyfta fram böcker på främmande språk i utställningar och på sociala medier.


11.03.2022 / Ida Ehrstedt
Illustration av en flicka som tänker.

Kvinnodagen firades denna vecka. I stora delar av världen har kvinnors ställning förbättrats mycket, men det finns ännu områden där flickor och  kvinnor hamnar i skuggan av pojkar och män. Flickors och kvinnors neuropsykiatriska drag är mindre synliga än pojkars och mäns,  vilket leder till att de ofta blir obehandlade.

Framgångsrika kvinnor med nepsydiagnoser är bl.a. Greta Thunberg (klimataktivist),  Simone Biles (världens bästa gymnast), Billie Ellish (musiker), Emma Watson (politiskt aktiv skådespelare),  Jessica McCabe (youtube, How to ADHD), Hannah Gadsby (komiker), Jahla Osborne (forskare), Dr Temple Grandin (forskare) och René Brooks (företagare, Black Girl Lost Keys).

Neuropsykiatriska pojkar syns och hörs. Skolpersonalens uppmärksamhet och stöd går främst till dessa synligt symptomatiska elever. 

Finns det en flicka i din klass som vanligtvis jobbar tyst och noggrant, men samtidigt verkar försvinna in i en egen värld? Hon förorsakar inga större stök och stör inte, men har svårt att hitta vänner och upprätthålla relationer. Avbryter hon andra eller börjar prata om helt andra saker mitt i en konversation? Kanske hon är en besserwisser, som kan och vet allt, men fastnar i egna funderingar, blir övertaggad och har svårt att fokusera på att göra det hon borde?

Varför är nepsyflickorna osynliga?

I vårt samhälle finns det olika förväntningar på flickor och pojkar. Flickor uppfostras och lär sig att maskera sina neuropsykiatriska drag. De iakttar miljön noggrant och försöker anpassa sitt beteende därefter. Detta gäller såväl ADHD, autismspektrum och tourette. Att maskera och försöka passa in tar mycket energi och stresströskeln överskrids lättare de dagar de sociala kraven är högre. Det kan leda till t.ex. utmattning, raseriutbrott och skolfrånvaro. Den stress nepsyflickor känner leder till större risk för att bli deprimerade och få ångest.

Flickor lär sig att kompensera sina nepsyutmaningar. De utvecklar system för att komma ihåg saker, hantera tid och stödja sin koncentration. Ibland kan dessa system och kompensationer t.o.m leda till tvångssyndrom.

Varför är det viktigt att känna igen nepsyflickor?

Flickor och kvinnor lider mycket av sina nepsyutmaningar. Till exempel är flickor vanligtvis socialt begåvade och en nepsyflicka upplever sig annorlunda i sociala situationer. Om den sociala kompetensen är låg, blir det svårt att umgås med andra flickor. Vissa nepsyflickor dras mer till att umgås med pojkar, men känner inte sig heller där som en del av gänget. Att känna att man inte passar in och inte ha nära vänner leder ofta till att nepsyflickorna skäms över sig själva och känner sig otillräckliga.

Flickors självkänsla får sig fler törnar under skoltiden än pojkars. Detta kan leda till underprestationer, överkompensation och psykiska problem. 

Det är vanligt att flickor börjar utreda orsakerna till sina utmaningar och problem som vuxen. Livet kan har varit fullt av motgångar, avbrutna studier, on/off-relationer, utmaningar på arbetsplatsen, arbetslöshet, missbruk, ständiga känslor av otillräcklighet, osäkerhet och rädsla för att misslyckas.

Om nepsyflickorna uppmärksammas tidigare skulle de ha bättre möjlighet till ett framgångsrikt liv. Skolpersonalen har en viktig roll i detta. Titta på din klass med nya ögon imorgon. Finns det någon nepsyflicka i din klass som behöver ditt stöd?

Illustration av en bok.

Vill du veta mer?

Här är några bok- och poddtips på svenska och engelska:

Flickor med autism och adhd : en guidebok för föräldrar och professionella, Maria Bühler
Flickor med ADHD – Hur de känner och varför de gör som de gör, Kathleen G Nadeau, Ellen B Littman & Patricia O Quinn
Adhd – Från duktig flicka till utbränd kvinna, Lotta Borg Skoglund
Flickor med aspergers syndrom/Högfungerande autism och flickor med AD/HD, Brigitte Oxelqvist
Understanding ADHD in Girls and Women, Andrea Bilbow
Understanding Girls with ADHD: How They Feel and Why They Do What They Do, Kathleen Nadeau, Ellen Littman & Patricia Quinn
Autism and Girls, Temple Grandin, Tony Attwood & Michelle Garnett m.fl.
Life on the Autism Spectrum – A Guide for Girls and Women, Karen McKibbin & Dr Anthony Attwood

Podcast: Ologies with Alie Ward

Part 1: Attention-Deficit Neuropsychology (ADHD) with Russell Barkley https://www.alieward.com/ologies/adhd
Part 2: Attention-Deficit Neuropsychology (ADHD) with How to ADHD, Black Girl Lost Keys, Jahla Osborne + more https://www.alieward.com/ologies/adhd2 

Och en färsk artikel på finska (bakom betalvägg): Mielen päällä, professor i psykisk hälsa Anna Keski-Rahkonen https://www.hs.fi/hyvinvointi/art-2000007725524.html , 9.3.2022.

Tänk om-projektets logo.

7.03.2022 / Ida Ehrstedt

Vem är vi? Tänk om-tiimi

I de kommande inläggen kommer vi som jobbar med Tänk om att presentera oss. Först ut är Merja, vår projektkoordinator och Ida Ehrstedt, pedagogisk utvecklare.

Hej!

Jag heter Merja Koponen och fungerar som projektkoordinator, föreläsare och handledare i Tänk om-projektet. Jag är sjukskötare (högre yh), psykoterapeut och neuropsykiatrisk coach.

Tänk om-projektets tanke är viktig för mig. Jag jobbar med barn som har neuropsykiatriska störningar och utmanande beteende. Alla barn har rätt till ett gott liv och skolan ska ge en bra grund för det. Av den anledningen måste skolpersonalen kunna bemöta barn på rätt sätt, även om barnen beter sig utmanande. Det är utmanande att jobba i skolor idag och att ha kunskap om dessa utmaningar stöder också skolpersonalen. 

När det finns elever i gruppen som har särskilda behov kan skolpersonalen känna sig hjälplös och rådlös. Dessa känslor ökar risken för utbrändhet på jobbet. Det är viktigt att skolpersonalen mår bra och lyckas i sitt arbete. Då ökar trivseln i skolan.

Vad gör du på fritiden för att återhämta dig/få energi?

Jag umgås med min familj och vänner, tränar, läser och lyssnar på musik.

Dina bästa tips för välbefinnande på jobbet?

Små pauser och mycket humor.

Ditt bästa tips till skolpersonalen?

Kom ihåg att för en elev kan ett kort möte vara dagens viktigaste ögonblick.

Merja

Hei!

Olen Merja Koponen, toimin projektissa projektikoordinaattorina, luennoitsijana ja pienryhmäohjaajana. Ammatiltani olen sairaanhoitaja YAMK, psykoterapeutti ja neuropsykiatrinen valmentaja.  

Tänk om ajattelutapa on minulle tärkeä. Työskentelen paljon neuropsykiatristen ja haastavasti käyttäytyvien lasten kanssa. Mielestäni jokaisella lapsella on oikeus mahdollisimman hyvään elämään ja koulu antaa siihen hyvän pohjan. Tämän takia kouluhenkilökunnan täytyy osata kohdata myös haastavasti käyttäytyviä lapsia oikein. Oikea toimintatapa auttaa myös kouluhenkilökuntaa: työ koulussa on usein jo itsessään haastavaa.

Kun luokassa on lapsia, joilla on erityistarpeita, saattaa kouluhenkilökunta tuntea keinottomuutta ja avuttomuutta. Tämä lisää työssä uupumisen riskiä. On tärkeää, että kouluhenkilökunta voi hyvin ja saa työssään onnistumisen kokemuksia.

Mitä teet vapaa-ajallasi jaksaaksesi paremmin? 

Vietän aikaa perheeni ja ystävieni kanssa, liikun, luen ja kuuntelen paljon musiikkia. 

Paras vinkkisi työhyvinvoinnista? 

Huumori auttaa jo pitkälle. Ja pienet tauot. 

Paras vinkkisi kouluhenkilökunnalle? 

Muista, että jollekin oppilaalle jo lyhyt kohtaaminen voi olla se päivän kannustavin hetki. 

Merja

Hej!

Jag heter Ida Ehrstedt och jobbar som pedagogisk utvecklare, föreläsare och handledare i Tänk om. Jag är utbildad specialpedagog och neuropsykiatrisk coach.

Skolan är en viktig och stor del av barnens liv. Alla barn har rätt att lyckas i skolan, oberoende av utmaningar. Som vuxen i skolan har vi ett ansvar för att bemöta elever med respekt och ge dem det stöd de behöver. Det är även viktigt att känna till vilket stöd som finns utanför skolan. Tänk om handlar om att utveckla verksamhetskulturen så att skolpersonalen får redskap stödja och jobba med alla slags elever.

Vad gör du på fritiden för att få energi?
För att få energi sysslar jag med sport och musik och vill jag ta det lugnt så läser jag gärna eller går ut i naturen. Helst nära eller på havet.

Vad är ditt bästa tips för att må bra på jobbet? 

Kaffepauser och skratt.

Vad är ditt bästa tips till skolpersonal? 

Din viktigaste uppgift i skolan är att vara en trygghet för eleverna, men det betyder inte att du måste vara perfekt hela tiden. 

 Ida

Hei!

Olen Ida Ehrstedt ja Tänk om projektissa työskentelen pedagogisena suunnittelijana, luennoitsijana ja pienryhmäohjaajana. Koulutukseltani olen erityispedagogi ja neuropsykiatrinen valmentaja.  

Koulu on suuri ja tärkeä osa lasten elämää.  Kaikilla lapsialla on oikeus onnistua koulussa, haasteista riippumatta. Koulun aikuisina meillä on velvollisuus kohdata oppilaat kunnioittavasti ja antaa heille sitä tukea, jota he tarvitsevat.  On myös tärkeää tietää, millaista tukea koulun ulkopuolella on saatavana.  Tänk om projektissa on kyse toimintakulttuurin kehittämisestä niin, että kouluhenkilökunta saa välineitä kaikenlaisten oppilaiden kanssa työskentelemiseen ja heidän tukemiseen. 

Mitä teet vapaa-ajallasi jaksaaksesi paremmin? 

Jaksaakseni paremmin harrastan liikuntaa ja musiikkia. Jos haluan rauhoittua, luen mielelläni tai kävelen luonnossa. Mieluiten meren lähellä.

Paras vinkkisi työhyvinvoinnista? 

Kahvitauot ja nauru.

Paras vinkkisi kouluhenkilökunnalle?

Tärkein tehtäväsi koulussa on olla turvallinen aikuinen oppilaille, mutta se ei tarkoita, että olisi oltava täydellinen koko ajan. 

 Ida


18.02.2022 / Ida Ehrstedt
Tänk om-projektlogo. Utveckling av verksamhetskulturen, toimintakulttuurin kehittäminen

Målet med Tänk om-projektet är att utveckla verksamhetskulturen och öka trivseln i skolvardagen. Kunskap om tidiga insatser och förebyggande arbete stödjer och ökar välbefinnandet hos eleverna och personalen. Det är viktigt att rätt stödinsatser sätts in och att processerna kring detta arbete är tydliga. 

Tänk om består av en kombination av föreläsningar och verkstäder.

Hela skolans personal utbildas i: 

  • att jobba med det egna välbefinnandet
  • att bygga och förbättra relationer, både i skolan och med hemmen
  • att möta och stödja elever med utmanande beteende
  • att känna till olika neuropsykiatriska störningar
  • att jobba i expertgrupper och mångprofessionellt runt och med elever, samt med deras vårdnadshavare

Under verkstäderna behandlas föreläsningsmaterialet och personalen får fördjupa sig i temat. I verkstäderna får personalen råd och praktiska tips, samt utrymme att diskutera skolvardagen tillsammans med handledaren. För att skapa trygghet under verkstäderna, delas personalen in mindre grupper som under projektets gång har samma handledare.

Föreläsningarna och verkstäderna handleds av experter inom specialpedagogik, barn- och familjetjänster, neuropsykiatrisk coaching samt barn- och ungdomspsykiatrin.

Pilotprojektet Tänk om pågår under 2021-2022. Åtta skolor deltar i projektet, varav fyra stycken ligger i Raseborg, en skola på Kimitoön, två skolor i Pargas och en skola i Hangö. Både svensk- och finskspråkiga skolor deltar.  Finansieringen av projektet står kommunerna och Undervisnings- och kultursministeriet för.

Är du intresserad av att höra mer om Tänk om-projektet eller vill du utveckla verksamhetskulturen i din skola?

Ta kontakt med Merja Koponen, ansvarig koordinator för Tänk om.

Det är möjligt att boka enskilda föreläsningar och verkstäder, föreläsningsserier om specifika teman eller ett skräddarsytt paket som passar er.

Merja Koponen, merja@mkoponen.fi

Tänk vidare,

Merja Koponen, projektkoordinator. Föreläsare och handledare
Ida Ehrstedt, pedagogisk utvecklare. Föreläsare och handledare
Maria Pörtfors, föreläsare och handledare
Kati Sell, föreläsare och handledare
Katja Väänänen, handledare
Eivor Aspholm-Lindqvist, handledare
Tuula Henriksson, handledare
Teija Larsson, handledare
Pia Sjöberg, handledare

Tänk om

(Verbi 1) Ajattele jos esim. asiat olisivat toisin, 2) Ajatella uusiksi)

Tänk om kehittää toimintakulttuuria ja sitä kautta lisää viihtyvyyttä sekä oppilaiden että kouluhenkilökunnan keskuudessa. Kouluhenkilökunnan kouluttaminen ja ohjaaminen ovat projektin keskeisiä toimintatapoja. Tämän lisäksi kiinnitetään huomiota tukikeinoihin ja niiden prosessien selkeyteen. Tänk om koostuu luentojen ja workshopien  yhdistelmästä.

Koko kouluhenkilökunta saa koulutusta:

  • Oman hyvinvoinnin tukemiseen
  • Oppilas- ja huoltajasuhteiden rakentamiseen ja parantamiseen
  • Haastavasti käyttäytyvien oppilaiden kohtaamiseen ja tukemiseen
  • Neuropsykiatristen häiriöiden tuntemukseen
  • Asiantuntijaryhmä- ja verkostotyön tekemiseen niin, että ne tukevat sekä oppilasta että huoltajia

Workshopien aikana käsitellään luennon teemoja syvemmin, henkilökunta saa ohjausta ja vinkkejä työhönsä. Jokaisella ryhmällä on oma ohjaaja, joka tuo turvallisuutta keskusteluihin.

Työryhmä, joka luennoi ja ohjaa pienryhmäkeskusteluita koostuu asiantuntijoista, joilla on pitkä kokemus erityispedagogiikasta, lastensuojelusta ja nuorisotyöstä, lasten- ja nuorisopsykiatriasta sekä neuropsykiatrisesta valmennuksesta.

Pilottiprojektissa koulut saavat kuusi luentokokonaisuutta, joista osa on läsnäololuentoja, osa toimitetaan linkkeinä kouluhenkilökunnalle. Luentoa seuraavana kuukautena kokoontuvat workshopit.

Kouluhenkilökunta on kokenut luennot ajatuksia herättävinä. Workshopit ovat olleet kouluhenkilökunnalle tapahtuma, jossa voi reflektoida omaa työntekoaan ja puhua työstä kollegoiden kanssa. 

Tänk om-projekti on vuosina 2021-2022 toteutuva pilottiprojekti, jonka tarkoituksena on lisätä kouluhyvinvointia ja viihtyvyyttä kouluissa. Projektia hallinnoi Raaseporin kaupunki, muut mukana olevat kunnat ovat Hanko, Kemiö ja Parainen. Projektiin osallistuu kahdeksan koulua, joista neljä sijaitsee Raaseporissa. Koska mukana olevat kunnat ovat kaksikielisiä, on projekti myös kaksikielinen. Kaksi mukana olevista kouluista on suomenkielisiä ja kuusi ruotsinkielisiä. Projektin rahoittajina toimivat mukana olevat kunnat sekä Opetus- ja kulttuuriministeriö.

Kiinnostuitko kuulemaan lisää Tänk om-projektista tai haluaisitko kehittää toimintakulttuuria myös omassa koulussasi?  

Ota yhteyttä Tänk omin vastaavaan projektikoordinaattoriin Merja Koposeen.
Tänk omia on mahdollista saada yksittäisinä luentoina ja workshopeina, luentosarjoina tietyistä teemoista ja tarvittaessa räätälöimme paketin, joka sopii juuri teidän koululle. 

Merja Koponen, merja@mkoponen.fi

Mahdollisuuksia ajatellen,

Merja Koponen, vastaava projektikoordinaattori. Luennoija ja workshop-ohjaaja.
Ida Ehrstedt, pedagoginen kehittäjä. Luennoija ja workshop-ohjaaja.
Maria Pörtfors, luennoija ja workshop-ohjaaja
Kati Sell, luennoija ja workshop-ohjaaja.
Katja Väänänen, luennoija ja workshop-ohjaaja
Eivor Aspholm-Lindqvist, workshop-ohjaaja
Tuula Henriksson, workshop-ohjaaja
Teija Larsson, workshop-ohjaaja
Pia Sjöberg, workshop-ohjaaja