Nu betar Highland cattle på naturskyddsområdet kring fågeltornet i Västerby

Nu betar Highland cattle på naturskyddsområdet kring fågeltornet i Västerby

4.07.2022 / Stina Kreutzman

En flock bestående av fem tjurar av rasen Highland cattle hjälper Raseborgs stad att vårda ett 12 ha stort område intill Stadsfjärden i Ekenäs. Området har stor potential att inom några år igen kunna fungera som livsmiljö för många sällsynta växter och djur.

Det är fråga om två naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som ännu på 1950-talet fungerade som odlings- och betesmark. Betade strandområden och ängar som finns på området är vårdbiotoper som har en mycket stor artrikedom, men som i dagens läge är sällsynta då de snabbt växer igen utan betande djur eller annan skötsel.

Området har röjts och gärdats in enligt en skötselplan som Nylands NTM-central godkänt och Raseborgs stad har fått bidrag för projektet från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.   

Från en liten parkeringsplats vid Västerby strandväg kan man gå in i beteshagen via en trappa över elstängslet och vidare till fågeltornet med fin utsikt över Stadsfjärden. Tjurarna är fredliga, men man bör lämna dem ifred. Man ska inte mata eller klappa dem.

Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson: ” Vi är väldigt glada att vi kan återskapa viktiga livsmiljöer på detta sätt. Det blir intressant att följa med hur området utvecklas tack vare betet.”

Mer information:

Projektledning och betesplanering: Miljöchef Maria Eriksson, tfn 019 289 2375, maria.m.eriksson@raseborg.fi

Uppgifter om korna: Djurägare Henrik Ekholm, tfn. 044-2772884 henrik.ekholm1@emiliatestar


1.07.2022 / Alexander Forsskåhl

Laxfiskarna till Karisån-vattendragsvisionen fick 86 000 euro från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program

Svartån erbjuder utmärkta förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheterna och kunskapen när det gäller konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. (LUVY / Johan Lindholm)

MUSKALAT-projektet, som följer med hur Svartåns fiskvägar fungerar och hur vandringen nedströms fungerar, erhöll en finansiering på 86 357 euro från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program. Projektets totalbudget är 172 714 euro. Inom projektet gör man undersökningar vid Billnäs kraftverksdamm samt utplanterar fisk i Karisåns vattendrag under åren 2022–2024. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och det är en del av den större vattendragsvisionen Laxfiskarna till Karisån 2030. Visionens målsättning är, att återuppliva vattendragets laxfiskbestånd samt beståndet av flodpärlmussla samt att återställa den naturliga livscykeln. Den finansieras av områdets kommuner.

Under Laxfiskarna till Karisåns vattendragsvisionens första period (2016–2021) byggde man fiskvägar vid Svartåns två nedersta kraftverksdammar Åminnefors och Billnäs. Under den andra perioden av Karisåns vattendragsvision (2022–2029)  är den största ansträngningen att återskapa vandringdkontakten från havet via Svartån till Lojo sjö, Hiidenvesi sjö samt de ovanför liggande åarna.

Svartån erbjuder ypperliga förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheter och kunskap gällande konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. Genom den finansiering, som man nu erhållit, kan man följa med hur fiskvägarna fungerar och utvärdera samt utföra ett långsiktigt utvecklingsarbete för att förbättra vandringsmöjligheterna. Detta är viktigt, eftersom det än så länge finns ganska knappt med information om hur de inhemska fiskvägarna fungerar. Planeringen av fiskvägar baserar sig långt på erfarenheter och undersökningar av fiskvägar utomlands.

Speciellt när det gäller fiskens vandring nedströms vet man väldigt lite trots att några undersökningar har gjorts under de allra senaste åren. Inte heller i Finland har man undersökt hur olika styrnings och lockningslösningar har fungerat då det gäller styrningen av fisken till fiskvägarna.  Ovanför Billnäs kraftverk byggde man år 2021 en styrkonstruktion för vandringen nedåt så att fisken, som var på väg neråt tryggt kunde ta sig till fiskvägen istället för att hamna i kraftverkets turbiner. Billnäs nedvandringskonstruktion är den första i sitt slag i världen och den har byggts som en del av Billnäs bruks nya friluftsled, Kulturvallen.

“Längs den kan lokalbefolkningen och resenärer bekanta sig med utöver områdets historia, kultur och vackra miljöer även med det vattenskyddsarbete som utförs i Svartån”, säger Raseborgs stads markanvändningsplanerare Minttu Peuraniemi, som verkar som vattendragvisionens projektchef i Raseborgs stad. “Vi är glada att MUSKALAT-projektets finansiering gör det möjligt att vidareutveckla konstruktionen samt att fortsätta med forskningsarbetet i anslutning till den.”

Inom MUSKALAT-projektet utför man även fiskutplanteringar inom Karisåns vattendragsområde. Inom vattendraget finns det mycket fina levnadsmiljöer för öringen som är tomma eller endast litet utnyttjade. För att stöd återupplivandet och återinförandet av öringsbeståndet krävs en aktiv utplanteringsverksamhet med en öringsstam som är ursprunglig i vattendraget. Även Ekenäs-Pojo fiskeriområde är med och finansierar och stöder MUSKALAT-projektet och då speciellt återupplivandet och vården av vandringsfiskbestånden.

Tilläggsuppgifter:

Juha-Pekka Vähä
projektchef
juha-pekka.vaha@luvy.fi
040 7750 7727

MUSKALAT-projektet finansieras av Laxfiskarna till Svartån-visionens avtalsfinansiärer: Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppis och LUVY. Dessutom finansieras projektet av Ekenäs-Pojo fiskeriområde. Projektets totalkostnad är 172 714 euro. Projektet får finansiering från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program motsvarande 50 % av de förverkligade kostnaderna.

Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.


30.06.2022 / Alexander Forsskåhl

Med sommaren kommer insamlingsbilarna till dina trakter

Rosk’n Rolls ambulerande avfallsinsamlingar Otto och Romulus startar sin sommarturné i västra Nyland. Otto och Romulus samlar in hushållens och sommargästernas metallskrot och farligt avfall. Avfall tas emot avgiftsfritt. Turnén börjar i Hangö måndagen den 4 juli och avslutas i Vichtis den 20 juli. Längs rutten finns närmare fyrtio hållplatser. Hållplatserna för sommarturnén är utvalda i synnerhet med tanke på sommargästernas behov.

Otto-bilen samlar in farligt avfall såsom lysrör, spillolja, bilbatterier, målarfärg, lösningsmedel, broms- och kylarvätskor, bekämpningsmedel samt städkemikalier.

Det tryggaste sättet att lämna in farligt avfall till insamlingen är då produkten är i sin originalförpackning eller i någon annan tät förpackning där innehållet är tydligt utmärkt. En kund kan hämta maximalt 50 liter, 5 ackumulatorer eller motsvarande mängd farligt avfall per gång.

Farligt avfall från hushåll tas även avgiftsfritt emot på avfallsstationerna samt i insamlingsskåpen för farligt avfall. Farligt avfall neutraliseras genom behandling i höga temperaturer och energin som uppstår i processen tas till vara.

Till Romulus-bilen kan man föra metallskrot som motsvarar mängden av ett vanligt personbilssläp. Romulus tar emot exempelvis cyklar, plåtbitar, vedeldade bastuugnar (utan stenar) och metallrör. Romulus samlar däremot inte in elapparater, men precis som metallskrotet, kan de föras avgiftsfritt till avfallsstationen för återvinning. Metallen som lämnas till insamlingen återvinns till returråvara för industrins behov.

Inget avfall får lämnas på hållplatserna i förväg.

Tidtabellerna och hållplatsinformationen för de ambulerande Otto och Romulus-insamlingarna finns på webbplatsen www.rosknroll.fi. På samma adress samt i Rosk’n Rolls väggkalender och i Roskis-tidningen finns mer information om vilka avfallsslag som tas emot på turnén. I juli turnerar också insamlingsbåten Otto i östra Nyland.

Tilläggsinformation och mera anvisningar fås också av Rosk’n Rolls kundtjänst tfn 020 637 7000 vardagar kl. 8.30–15.30. Insamlingsturnéerna finansieras med avfallshanteringens grundavgift.

Tidtabell för Raseborg

Tis. 12.7 Raseborg – Lojo
17.00–17.15 Pojo, torget, Centrumpromenaden
17.45–18.00 Antskog, Antskogs bruk, Harabackavägen 3
18.15–18.30 Karislojo, ekopunkten, Kekustie 36
19.00–19.15 Svartå, stadens depå, Lindersvägen–järnvägen.

Ons. 13.7 Raseborg
17.00–17.30 Vättlax, Vättlaxvägen–Brinkbackavägen
18.00–18.30 Bromarv, ekopunkten, Vättlaxvägen–Lillnäsvägen
19.00–19.30 Tenala kby, Tenala torg, Sockenvägen 20

Tors. 14.7 Raseborg
17.00–17.30 Sandnäsudd, bryggan, Sandnäsuddvägen 372
17.45–18.00 Rösund, hamnen, Rösundsvägen
18.15–18.45 Box, butiken, Boxvägen 291
19.30–19.45 Höstnäs, bryggan, Höstnäsvägen

Mån. 18.7 Raseborg
16.45–17.15 Sommarö, ekopunkten, Sommaröstranden 44
17.30–18.00 Baggö, hamnen, Baggövägen
18.45–19.00 Gammelboda, motionsplatsens parkeringsområde, Bergviksvägen 5

Tis. 19.7 Hangö – Raseborg
17.00–17.15 Lappvik, bryggan, Matrosvägen
17.30–18.00 Predium, hamnen, Järnösundsvägen 140
18.30–18.45 Ekenäs, Norra Hamnen, Norra strandgatan
19.00–19.15 Ekenäs, Ormnäs brygga, Skutvägen


17.06.2022 / Cynthia Moed-Ring

Sommaren står för dörren och den digraste blomningstiden börjar. Just nu är det samtidigt den rätta tiden att avlägsna skadliga främmande arter, såsom jättebalsamin, vresros, lupin och jättelokor från gårdar och trädgårdar. Laster på mindre än två kubik invasiva arter från hushåll tas emot avgiftsfritt på Rosk’n Rolls samtliga avfallsstationer.
Vissa främmande arter är klassade som invasiva eftersom de bevisligen hotar naturens mångfald och rubbar ekosystemet. Enligt lagen bör skadliga främmande arter bekämpas och man måste förhindra att de sprids.

Jättebalsaminens frukter

Tumregeln är att växterna rensas bort innan blomningen, då förhindras samtidigt fröbildningen. När skotten ännu är små blir också mängden avfall mindre.
Det lönar sig att aktivera hela grannskapet och samtidigt gå in för att tillsammans bekämpa invasiva arter. Den vägen kan man effektivt förhindra att arterna sprids.

Vresros

”På sistone har det varit mycket tal om vresrosen i synnerhet, och vi har också tagit emot vresros på avfallsstationerna”, säger Rosk’n Rolls regionchef Johanna Hynynen.
”Under de två senaste åren har också spanska skogssniglar förts till avfallsstationerna i allt högre grad.”

Försäljningsförbudet på vresros har varit i kraft i Finland redan i tre års tid men från och med den 1 juni är det också förbjudet att odla vresros.
I praktiken betyder förbudet att alla mark- och fastighetsägare – även invånare i enfamiljshus – måste avlägsna rosarten från sin tomt.


På påse till avfallsstationen
Det är förbjudet i lag att dumpa trädgårdsavfall i naturen, till exempel i ett skogsbryn. I synnerhet växtarter som sprids med fröer, såsom jättebalsamin och blomsterlupin, sprids lätt tillsammans med växtbaserat avfall.
Små laster med invasiva arter (under 2 m3) tas avgiftsfritt emot på Rosk’n Rolls avfallsstationer och läggs i insamlingen för brännbart blandavfall. För större mängder växtbaserat avfall, som till exempel uppstår i samband med talkon, bör man i förväg kontakta avfallsstationens mottagning och komma överens om hur man går till väga.

Gör så här:
• Om möjligt, handskas med växtavfall och jord på växtplatsen, den vägen minskar risken för att arten sprids någon annanstans.
• För det bortrensade växtavfallet till avfallsstationen, så lite jord som möjligt får finnas med. Även spanska skogssniglar tas emot på avfallsstationen i egenskap av skadlig främmande art.
• Packa de invasiva arterna i en tätt sluten sopsäck. På det sättet undviker du att växtdelar kommer åt att sprida sig under transporten.

Det lönar sig alltid att rapportera observationer av invasiva arter till Vieraslajit.fi-sajten.
På webbplatsen finns rikligt med information om olika främmande arter och om hur man bekämpar dem.

Källa: Vieraslajit.fi-webbplatsen

Tilläggsinformation:
regionchef Johanna Hynynen,
johanna.hynynen(at)rosknroll.fi,
tfn 020 637 7037

Blomsterlupin

9.06.2022 / Salli Ojala

För vem? Skogsägare och yrkesverksamma i skogsbranschen. Evenemanget är avgiftsfritt.

När? Torsdag 16.6.2022 kl. 12–17

Vad? Vi fokuserar på metoder, med vilka man kan minska skogsbrukets inverkan på vattendragen.

Var? Start från YH Novias parkering (Raseborgsvägen 9, 10600 Ekenäs). Användning av egen bil är nödvändig.

Läs mera och anmäla dig här:
Vattenvård evenemang, Raseborg (lyyti.fi)

Anmälning senast 13.6. kl 16.

Arrangörer: Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf (VHVSY), Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. samt Finlands skogscentrals södra serviceområde.


17.05.2022 / Cynthia Moed-Ring

Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) påbörjade år 2021 projektet västra Nylands kustvattensvision i samarbete med Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt. Målet med projektet är att göra restaureringsplaner för de fyra pilotområdena. Dessutom utvecklas en kustvision för västra Nylands kustvatten, som är en gemensam, målmedvetet utarbetad vägkarta för restaureringsarbetet. Projektets mål är att få igång en avrinningsområdesbaserad restaurering av övergödda havsvikar och kustvatten till ett gott ekologiskt tillstånd.

I det här arbetet har vattenkvaliteten, floran och faunan granskats i Dragsviksfjärden i Raseborg. En modellering har gjorts av den yttre belastning som kommer ut i viken med hjälp av VEMALA-modellen och olika framtidsscenarier studerats. Förutom detta, har Dragsviksfjärdens avrinningsområde beskrivits och analyserats med hjälp av GIS. I planen har också olika restaureringsalternativ, deras effekter och kostnader övervägts på ett mångsidigt sätt.

Dragsviksfjärden i Raseborg är en vidsträckt grund havsvik med begränsat vattenutbyte. Längst in hittas Totalfladan, vilken klassificerats som ett fågelskyddsområde av nationell betydelse och som också är en del av Persöfladan-Totalfladans naturskyddsområde. Båttrafiken i Dragsviksfjärden är livlig och en hel del muddringar och slåtter har gjorts vid stränderna och de huvudsakliga båtlederna. En stor del av belastningen till viken rinner ut i Storängsbäcken från nordost. Största delen av det undersökta områdets odlingsmark ligger på gammal sjöbotten inom bäckens avrinningsområde.

De olika vattenkvalitetsparametrarna i Dragsviksfjärden uppvisar antingen otillfredsställande eller dåligt ekologiskt tillstånd. Syrebrist har ändå inte noterats i viken, vilket betyder att den inre belastningen troligen inte är betydande. Vattenvegetationen i viken har ökat markant under åren och påverkar kraftigt rekreationsanvändningen av viken.

Utdrag ur restaureringsplanen som visar figur 26. med en karta över avrinningsområdet och delavrinningsområdena.

Det lönar sig att fokusera restaureringsarbetet i Dragsviksfjärden till avrinningsområdet, så att den yttre belastningen kan minskas. Möjliga restaureringsmetoder i området är markförbättringsmedel, tvåstegsfåror och våtmarker samt konstruktioner för att stanna upp och rena dagvattenflöden.
Spridning av information och rådgivning till bosatta och verksamma i området är också viktigt.

Läs Dragsviksfjärdens restaureringsplan här.


9.05.2022 / Stina Kreutzman

Grundläggande förbättringsarbten inleds på Karis avfallsstation och pågår över sommaren. Arbetena kommer även att påverka trafikarrangemangen på avfallsstationen och placeringen av de olika funktionerna.

På avfallsstationen förbättras bland annat vattenkontrollen, markens konstruktionslager repareras och asfalten förnyas. Under tiden som ackordet pågår flyttar flaken och containrarna där största delen av avfallet lossas till avfallsstationens bakre del, där det hittills tagits emot bland annat kvistar och krattavfall. Till avfallsstationen kör man ändå fortsättningsvis genom den gamla porten och mottagningen av avfallslaster stannar kvar på samma ställe. Besöket på avfallsstationen kan räcka lite längre på grund av de tillfälliga arrangemangen.

Ackordet beräknas bli klart innan utgången av augusti.

Tilläggsinformation till media: Johanna Hynynen, regionchef, johanna.hynynen@rosknroll.fi, tfn 020 637 7037


10.02.2022 / Cynthia Moed-Ring

Västra Nylands vatten och miljö rf LUVY ordnar Kustvattenkvällar i mars, i samarbete med kustkommunerna Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt, för kommuninvånarna och stugägare. Evenemangen är webbinarier och de ordnas via Teams (man kan delta i evenemanget via datorns webbläsare). Under kvällarna hör du vad som är aktuellt inom vattenskyddet på den egna orten. 

LUVY har berett restaureringsplaner för pilotobjekt, som valts tillsammans med kustkommunerna: Tavastfjärden i Kyrkslätt, Pickalaviken i Sjundeå, Kyrkfjärden i Ingå och Dragsviksfjärden i Raseborg.  

Under webbinarierna presenterar vi den aktuella restaureringsplanen för den berörda orten samt de utförda undersökningarna och möjliga åtgärder.   

Vi berättar också preliminära resultat från den kartbaserade kustenkäten. Enkäten är öppen ännu fram till 27.3 på adressen: https://new.maptionnaire.com/q/6siv8tpa2yip. Du kan alltså ännu delta i enkäten! Målet är att hitta nya restaureringsobjekt, som har blivit mindre uppmärksammade och som väcker oro hos kommuninvånarna, stugägarna eller hos andra områdets användare.  

Åtgärderna inom avrinningsområdet bereds och planeras tillsammans  med markägarna. Vi kartlägger också, om det finns nya jordbrukare eller markägare, som är intresserade av vattenskyddsåtgärder på sin mark. Om du drömmer om en egen våtmark eller grubblar över huruvida tvåstegsdiken skulle lämpa sig på dina marker, kom med och lyssna! 

Evenemangens längd: 1,5h. Programmets innehåll specificeras ännu i februari.  

Kyrkslätt ti 8.3. kl 16:30
LUVY presenterar huvudpunkterna i Tavastfjärdens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Dessutom hör vi jordbrukarnas taltur samt restaureringsåtgärder av Virho ry.    

Ingå to 10.3. kl 17:30
LUVY presenterar huvudpunkterna i Kyrkfkärdens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Därtill hör vi ännu om vattenskyddsanläggningar som WWF verkställt. 

Raseborg ti 15.3. kl 17:00
LUVY presenterar huvudpunkterna i Dragsviksfjärdens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Efter detta hör vi om Raseborgsån-projektet.

Anmälningsblanketten till webbinariet finns på LUVY:s webbsida, via denna länk.

Sjundeå to 17.3. kl 17:00
LUVY presenterar huvudpunkterna i Pickalavikens restaureringsplan och resultat från kartenkäten. Evenemanget avslutas med presentationer av Kustvatten- och Sjundeåån- projekten.    

Kommunernas miljövårdschefer medverkar i evenemangen.  

Vi förbehåller oss rätten till ändringar.  

Tilläggsuppgifter: 
Henna Björkqvist 
projektarbetare
LUVY
henna.bjorkqvist(at)luvy.fi
045 7884 2810


1.12.2021 / Sara Vaskio

Projektperioden börjar lida mot sitt slut, men Raseborgs å garanteras en fortsättning för åren 2022–2023 tack vare ett bidrag på 244 000 euro av NTM-centralen i Nyland. Det gläder projektchef Sara Vaskio. - Tack vare tilläggsfinansieringen kan vi fortsätta det värdefulla arbete som påbörjats, säger hon. Vattenvård kräver tålamod och ihärdigt arbete.

Bukt på översvämningarna

Nästa planerade stora åtgärd är den naturliga rensningen av Raseborgsåns huvudfåra. Huvudmålet med dikningen är att minska översvämningar i området och samtidigt förbättra grundtorrläggning av åkrarna. Naturenlig rensning innebär att det på sidorna av huvudfåran grävs översvämningsterrasser. Syftet är att bereda plats åt vattnet vid översvämningar. Därtill kan terrasserna öka biodiversiteten och fånga näringsämnen som rinner till åfåran. Till planen hör även två våtmarker och bottentrösklar som bromsar upp vattenflödet. Dikningsprojektet är av stort intresse nationellt sett:
– Det handlar om Finlands längsta naturenliga rensning av en å. Det är Raseborgs åns dikningsbolag som ansvarar för projektet.

Våtmarken i Tranbokärr är ett exempel på en vattenvårdskonstruktion med många funktioner


Våtmarken i Tranbokärr är den senaste åtgärden i Projektet Raseborgs å. Våtmarken ligger i Karis vid en sidofåra till Raseborgs å. Våtmarker är viktiga mångfunktionella inslag i vattenvården, berättar Vaskio. Våtmarken uppehåller regnvatten och minskar på översvämningarna i den lätt översvämmande Raseborgs ån. Våtmarken fångar även upp näringsämnen i de djupa sedimenteringsbassänger och också växligheten fångar upp och använder näringsämnen som finns i vattnet. Dessutom ger våtmarken en god livsmiljö för många arter: vattenväxter, insekter och med dem trivs även fåglar och andra djur vid våtmarken. På så sätt berikar våtmarken den biologiska mångfalden.

Den nygrävda våtmarken i Tranbokärr.

Våtmarkens upptagningsområde är cirka 200 ha och den nya våtmarken är cirka 0,5 ha stor och ligger på Kaj Björklöfs marker. -Det har varit ett nöje att få ta del av det här projektet, säger Björklöf, Bygget gick bra och även vädret var på vår sida. Björklöf har också varit aktiv i projektet tidigare och deltagit i projektets vattenvänliga odlingsförsök. Syftet är att pröva nya odlingsmetoder, som ska förbättra markens struktur och minska avrinningen av näringsämnen från åkrarna till vattendragen.

Förhoppningsvis kommer vi att se många fåglar här i Tranbokärrs våtmark i vår, änderna hittade genast hit, berättar Kaj Björklöf.

Syftet med projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till Landbofjärden. Projektet ingår i miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd och ELY-centralen i Nyland kommer att stödja projektet med 244 000 euro under de kommande två åren. Dessutom får projektet stöd från Raseborgs stad och privata stiftelser. Markägarnas bidrag till projektet är mycket viktigt. Markägare stödjer projektet både genom talkoarbete och genom att ge sin egen mark till förfogande för vattenvård.

Tilläggsinformation:

Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 163 800 euro 1.9.2020-31.12.2021. Programmets viktigaste mål är att minska näringsbelastningen till vattendragen och uppnå god vattenstatus i Östersjön.


16.11.2021 / Cynthia Moed-Ring

Avfallsbolaget Rosk’n Roll börjar samla in avlagda textilier med start den 15 november 2021. Till en början samlas avlagda textilier in på vissa avfallsstationer samt på några verksamhetsställen som drivs av utomstående samarbetspartner. De insamlade textilierna förädlas till returfiber.


Rosk’n Roll startar upp insamlingen av avlagda textilier på fem orter: Lovisa, Borgå, Ekenäs, Lojo och Vichtis. I inledningsfasen kan privatpersoner avgiftsfritt hämta avlagda kläder och hemtextilier till Lovisa avfallsstation och till Goodwills donationsställe i Lovisa, till Domargård avfallscentral i Borgå och till Goodwill-butiken i Borgå, till Ekenäs avfallsstation och till Emmaus Westerviks loppmarknad i Raseborg, till Munka avfallscentral i Lojo samt till Vichtis avfallsstation samt till återvinningcentralen Vihdin Kierrätyskeskus i Nummela.
Rosk’n Roll utökar insamlingsställena under de närmaste åren. Antalet insamlingsplatser och deras placering hittas på webbplatsen rosknroll.fi/avlagdatextilier.


Oanvändbart, rent och torrt
Slutstlitna kläder och hemtextilier från privathushåll hör till insamlingen för avlagda textilier.
“Tumregeln är att rena, torra och slutslitna, det vill säga oanvändbara klädesplagg och hemtextilier, klassas som avlagda textilier”, säger projektplanerare Marika Makkonen på Rosk’n Roll.
Till insamlingen får man ändå inte hämta exempelvis underkläder, strumpor, skor, täcken eller mattor och inte heller fuktiga, mögliga eller starkt luktande textilier. Textilier som innehåller skadedjur får inte heller sättas i insamlingskärlen. Dessa är blandavfall.
“Ifall insamlingsställena för avlagda textilier ännu inte finns på rimligt avstånd, så kan oanvändbara textilier fortsättningsvis sättas i insamlingskärlet för blandavfall. Därifrån fraktas de till avfallskraftverk och återvinns som energi”, tillägger Makkonen.

Till insamlingen för avlagda textilier hör slutslitna kläder och hemtextilier. Kläder och hemtextilier som fortfarande går att använda kan man skänka till välgörenhetsorganisationer eller sälja på loppmarknad.


Slutslitet blir returfiber
De avlagda textilierna sorteras enligt kvalitet hos våra samarbetspartner. Oanvändbara produkter slussas vidare till Sydvästra Finlands avfallsservice nya anläggning i Pemar, där textilierna bearbetas och förvandlas till returråvara. Av de återvunna fibrerna kan man tillverka exempelvis garn, olika fibertygsmaterial, isoleringar, akustikskivor och filterdukar samt kompositmaterial. Nya användningsändamål för fibrerna söks hela tiden.
Användbart material, som kan användas som sådant, riktas tillbaka till textilindustrin eller till nyproduktion via småföretagare.
“Ifall kläder och textilier i gott skick slinker ner i insamlingen, så återanvänds de som sådana. Rosk’n Roll uppmuntrar trots allt att lägga användbara kläder av god kvalitet till exempel i insamlingar som drivs av välgörenhetsorganisationer alternativt föra dem till butiker som säljer återvunna kläder eller till loppmarknader, i stället för att sätta dem i insamlingen för avlagda textilier”, säger Marika Makkonen.


Naturen tackar
Genom att hämta slutslitna kläder och hemtextilier till insamlingen för avlagda textilier gör du samtidigt naturen en tjänst. Textilindustrin hör till de stora miljöbelastarna, och enbart i Finland föds årligen runt 100 miljoner textilavfall.
Hittills har det inte varit möjligt att behandla avlagda textilier i Finland, men tack vare den nya förädlingsanläggningen i Pemar kan dina nötta jeans och din trasiga klänning få nytt liv i returfiberform.
Riksdagen godkände den nya avfallslagen i juni, och i den stipuleras att insamlingen av avlagda textilier måste startas upp i hela landet innan utgången av år 2023. De kommunala avfallsbolagen ansvarar för insamlingen av avlagda texilier från hemmen, i östra och i västra Nyland ligger ansvaret hos Rosk’n Roll.


FAKTA
Rosk’n Rolls insamlingsställen för avlagda textilier:

Raseborg: Ekenäs avfallsstation, Emmaus Westervik
Lojo: Munka avfallscentral
Vichtis: Vichtis avfallsstation, Vihdin Kierrätyskeskus i Nummela
Borgå: Domargård avfallscentral, Goodwills butik
Lovisa: Lovisa avfallsstation, Goodwills donationsställe
Insamlingsställena utökas under de närmaste åren, kontrollera den aktuella situationen och insamlingsställenas exakta adresser på vår webbplats www.rosknroll.fi.


Så här sorterar du avlagda textilier
Till insamlingen för avlagda textilier hör rena, torra, slutslitna och oanvändbara kläder och hemtextilier såsom jackor, byxor, skjortor, kjolar, lakan, handdukar och bordsdukar. Smuts eller lukt får inte lossa från textilierna, men ingrodda fläckar är inget hinder.
I insamlingskärlen får inte läggas mattor, skor, bälten, underkläder, strumpor, strumpbyxor, dynor, täcken, vadderade produkter eller mjukisdjur, och inte heller fuktiga, mögliga, starkt luktande eller skadedjursdrabbade textilier.


Gör så här:
• Packa de avlagda textilierna i en sopsäck, slut påsen tätt.
• Hämta säcken eller säckarna till ovannämnda insamlingsställen
• Du känner igen insamlingskärlen på dekalerna märkta med texten ”Avlagda textilier” på vinröd botten.


28.09.2021 / Cynthia Moed-Ring

Vassen kring fågeltornet i Västerby har nyligen krossats. Syftet är att återskapa ett gammalt betesområde med en öppen strandäng som gynnar vadare och andra fåglar.

Det är fråga om två naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som hör till Natura 2000-programmet. Röjningen av betesområdet görs enligt en skötselplan som Nylands NTM-central godkänt. Staden har fått bidrag för projektet från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi. 

I området ingår ett vidsträckt vassbälte och en ung lundskog som tidigare varit öppna betesområden eller ängar. En del av området (ca 12 ha) återställs nu till betesmark och ingärdas. Lövsly, som växt upp på tidigare öppna områden, gallras. Värdefulla träd och speciellt sälg och asp samt busksnår sparas.

Från och med nästa vår kommer kor av rasen Highland Cattle att beta på området.

– Vandringsleden till fågeltornet och den fantastiska utsikten från tornet förbättras. Korna kommer att hjälpa oss vårda landskapet och hålla strandängen öppen. Det gynnar inte bara stadens invånare och fåglar utan också värdefulla växter, fjärilar, skalbaggar, humlor och bin, berättar Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson.

Mer information:

Projektledning och betesplanering: Miljöchef Maria Eriksson, tfn 019 289 2375, maria.m.eriksson(at)raseborg.fi

Vasskrossning: Hongiston Konetyö Oy, Arttu Hongisto, tfn 050 4351927


9.07.2021 / Petra Louhimies

Som en del av projektet #Rannikkovesivisio frågar LUVY Raseborgs, Kyrkslätts och Ingås invånare och stugägare om deras observationer och åsikter gällande kustvattnet.

I projektet letar de också efter potentiella våtmarker och diken som behöver röjas för kommande förbättringar. Förbättringarna av dem kommer att inledas enligt resurser år 2022. Delta i kustvatten-enkäten och var med och påverka! Enkäten är öppen mellan 6.7-30.9.2021: https://new.maptionnaire.com/q/6siv8tpa2yip

Läs mer om projektet: https://www.luvy.fi/sv/projekt/kustvattenvisionen/


24.06.2021 / Petra Louhimies

Dela din observation via Origin by Oceans hemsida så kommer du att vara delaktig i att hjälpa Östersjön.

”Origin by Ocean Oy är ett finskt företag som fokuserar på algebearbetningsteknik, vars specialprodukter skapar nya möjligheter för naturbaserade produkter i många industrier. Vårt mål är att hjälpa till att lösa övergödningsproblemet i Östersjön genom att skapa nytt välbefinnande och kommersiellt hållbara medel. Tillsammans med avdelningen för mikrobiologi vid Helsingfors universitet kartlägger vi blågrönalgsituationen i Östersjön.”


10.06.2021 / Monica Österblad
Så här kan det se ut där trädgårdsavfall dumpats i skogen. Nässlor, tistlar och jättebalsamin.

Det är ännu vanligt att man slänger trädgårdsavfall i skogen, på allmänna områden eller t.ex. på en oskött del av grannens tomt. Dessa platser lämpar sig inte för trädgårdsavfall. Det är viktigt att förstå att trädgårdsavfall kan vara skadligt om det hamnar på fel ställe.                                                                                                                                        

Varför ska man inte slänga trädgårdsavfall utanför sin tomt?

  • Deponering av trädgårdsavfall är en av de främsta orsakerna till att invasiva främmande arter sprids. Många invasiva arter har importerats och sålts som trädgårdsväxter innan man märkte hur snabbt de sprider sig. Bland dessa finns till exempel jättebalsamin, jätteloka, vresros, parkslide, och lupin, men också japansk humle och röd jättegunnera. Med lite otur blir det som vi i dag tänker på som en lättodlad frodig trädgårdsväxt morgondagens invasiva art.
  • Växter som växer på platsen naturligt t.ex. blåbärsris konkurreras ut av växter som vi inte vill ha i naturen, till exempel kirskål och brännässlor.
  • Spansk skogssnigel (s.k. mördarsnigel) sprids lätt med trädgårdsavfall och jord som flyttas runt.
  • Högar med trädgårdsavfall i naturen ser mindre trevligt ut. Mycket fallfrukt drar också till sig gnagare.
  • Det är också direkt ett brott enligt avfallslagen att slänga avfall i miljön.
  • Du kan visa gott exempel till andra genom att hantera ditt trädgårdsavfall rätt!

Så här blir du av med trädgårdsavfall på rätt sätt:

  • Allt trädgårdsavfall tas emot på avfallsstationerna. Små lass av trädgårdsavfall från hushåll tas emot avgiftsfritt, då de är rätt sorterade. Ifall krattavfallet fraktats i sopsäckar ska det packas upp ur säckarna på avfallsstationen.
  •  Det går bra att kompostera krattavfall i ett ramverk eller i en öppen kompost på din gård.
  • Avklippta grenar kan flisas och användas som täckmaterial till exempel under buskar eller som strömaterial i komposten.

Tack för att ni hjälper till att värna om miljön!

Miljöbyrån och Samhällstekniska enheten i Raseborgs stad


9.06.2021 / Petra Louhimies

Bild: Havsvikarna är viktiga ur såväl rekreationshänseende som för fisket. (Foto: LUVY / Jussi Vesterinen)

Projektet Kustvattenvisionen, som koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), inleddes denna vår. Inom projektet gör man upp en vision och planer för västra Nylands kustvatten och utgående från dessa inleder man restaureringen av havsvikarna och kustvattnen.

Målsättningen med ”Kustvattnens vattendragsvision” inom projektet är, att få igång restaureringen av övergödda vikar och kustvattnen, utgående från avrinningsområdena så, att vattnen fås i ett ekologiskt gott skick.  Man samlar de västnyländska kustkommunerna samt övriga aktörer att verka tillsammans för att så effektivt som möjligt förbättra kustvattnens skick. Målsättningen är en långsiktig gemensam strävan att restaurera kustvattnen samt ett åtgärdsprogram för förbättrandet av kustvattnens skick.

Havsvikarna är viktiga ur såväl rekreationshänseende som för fisket.  Dessutom sammanhänger ekonomiska intressen med dem. I projektet granskar man havsvikarnas tillstånd samt möjligheterna att restaurera dem ur ekologiskt-, naturskyddsmässigt- samt rekreationshänseende. För de utvalda pilotområdena uppgör man restaureringsplaner under detta år.

Pilotområdena har valts ut tillsammans med kommunerna och de är:

  • Ingå, Kyrkfjärden
  • Kyrkslätt, Tavastfjärden
  • Raseborg, Dragsviksfjärden
  • Sjundeå, Pickalaviken

“Vid uppgörandet av restaureringsplanerna beaktar man respektive objekts särdrag. En heltäckande restaureringsplan skapar en grund för ett effektivt restaureringsarbete”, säger LUVYs vattendragssakkunniga Katja Pellikka.

För varje enskilt område sammanställer man befintlig samt den nyaste informationen om områdets vattenkvalitet, biologiska faktorer samt morfologi, ekologiskt tillstånd och dess utveckling. Dessutom gör man belastningsutredningar för de viktigaste rinnande vattnen. I granskningen beaktar man också områdets eventuella särdrag, värdefulla naturtyper (glon, flador), viktiga objekt för fågel- och fiskbestånden samt värdefulla havsmiljöer.  

”Uppgörandet av vattendragsvisionen är en viktig öppning för restaureringsarbetet i kustvattnen. Det är fint, att kommunerna har kommit med på en enhetlig front för att inleda det långsiktiga arbetet”, säger LUVYs verksamhetsledare Jaana Pönni.

Nylands NTM-central har finansierat projektet med 55 000 euro från programmet för effektiverat vattenskydd.

Tilläggsuppgifter:

Katja Pellikka
vattendragskunnig
LUVY
katja.pellikka@luvy.fi
050 475 4452

Västra Nylands vatten och miljö r.f., LUVY, är en regional vattenskyddsförening och erbjudare av tjänster. Vår uppgift är att främja vattenskyddet, miljövården och miljöhälsovården i västra Nyland.


1.06.2021 / Sara Vaskio

Skogscentralen har i samarbete med Projektet Raseborgs å under våren planerat ett flertal vattenvårdskonstruktioner vid Idbäckens avrinningsområde vid Raseborgs å. Projektet söker nu verkställare för naturvårdsplanerna.

Vi har, tillsammans med markägarna i området under våren kartlagt och planerat många nya vattenvårdskonstruktioner. Det finns planer för sedimenteringsbassänger, bottendammar, flödesregleringsdammar och andra konstruktioner, vars främsta uppgift är att minska att näringsämnen från skogen läcker ut i havet. Ett stort tack till markägarna som visat sig vara väldigt positivt inställda till dessa åtgärder, säger projektledare Mika Salmi från Skogscentralen. Salmi är nöjd med samarbetet med Projektet Raseborgs å, detta sätt att arbeta med avrinningsområden i skogsområden är relativt nytt. Nu hoppas vi att det kommer in många ansökningar för verkställandet av planerna.

Ansökningstiden går ut 13.6. Mera information om ansökan och planerna hittar ni i länken:

Luonnonhoitohankkeet | Metsäkeskus (metsakeskus.fi)

Skogscentralen planerar vattenvårdkonstruktioner i Idbäckens avrinningsområde

Inom Raseborgs å- projektet har en ny vattenvårdskonstruktion verkställts under vintern. Projektets första våtmark, våtmarken i Vallarsvedja är 0,5 ha stor och där har det har redan varit en hel del liv och rörelse under våren. Våtmarken har en varierande utformning och är planerad så att fåglar av olika slag skall trivas. Nu väntar vi på att växtligheten i det uppgrävda området tar sig och mångfalden i området ökar, säger projektchef Sara Vaskio. Följande våtmark är planerad och färdig att verkställas under höstens lopp i Tranbokärr.

Raseborgs å projektets första våtmark, i Vallarsvedja

Våtmarkerna har många funktioner förutom att de erbjuder ett hem för många olika växt- och djurarter. Våtmarken fångar upp näringsämnen i de djupa sedimenteringsbassänger och också växligheten fångar upp och använder näringsämnen som finns i vattnet. Regnvattnet uppehålls i våtmarken, detta lättar på översvämningarna i åns huvudfåra då allt regnvatten inte rinner ut på en gång.

En annan åtgärd, som redan planerats en längre tid är den naturenliga rensningen av huvudfåran. Planerna är äntligen på slutrakan. Nu efter omfattande utredningar hoppas vi att arbetet i huvudfåran snart kan börja, säger Vaskio. Dikningsprojektet dras av det lokala dikningsbolaget.

Syftet med projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till Landbofjärden. Vattenhushållningen och vattenvårdskonstruktionerna är en viktig del av detta. Ett flertal åtgärder har också gjorts inom jordbruket för att minska näringsläckage från åkrarna. Jag är så glad över den positiva inställningen till vattenvård som markägare och jordbrukare i området har, påpekar Vaskio. 

Projektperioden som Nylands NTM-central finansierar tar slut vid slutet av 2021, men Raseborgs stad har förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända till slutet av år 2023. Miljöbyrån har anhållit om tilläggsfinansiering för att fortsätta projektet och finansieringsbeslutet förväntas inom kort.

Tilläggsinformation fås av

Projektchef Sara Vaskio

Projektet är en del av miljöministeriets program för effektiverat vattenskydd. Nylands NTM-central finansierar projektet med 163 800 euro. Programmets viktigaste mål är att uppnå god vattenstatus.


20.05.2021 / Monica Österblad

Yrkeshögskolan Novia har i samarbete med Raseborgs stad, Raseborgs Natur rf och lokala byaföreningar startat ett projekt som ska bekämpa fyra invasiva arter (jättebalsamin, vresros, lupin och spansk skogssnigel). Det ordnas bl.a. talkon, och studerande ska kartlägga förekomster. Invasiva arter minskar den biologiska mångfalden genom att ta utrymme, eller likt sniglarna föröka sig okontrollerat, vilket både direkt och indirekt kan påverka t.om. produktionsväxter. Projektet finansieras av NTM-centralen och Svenska kulturfonden.

Kontakta Kaisa Kauranen (se pressmeddelandet nedan) för närmare info om talkon; åtminstone vid Pumpviken (första gången må. 24.6 kl. 20) och i Svartå har tider redan bestämts för snigeltalkon.

Pressmeddelande_Bekämpning av invasiva främmande arter – Vieraslajien torjuntahanke

Ladda nerVisa


17.05.2021 / Monica Österblad
Spansk skogssnigel
Spansk skogssnigel

Mördarsniglarna (eller spansk skogssnigel) har vaknat igen, och allt tyder på att vinterns snötäcke gynnat övervintringen. Om man vill ha kvar grönskan i trädgården, lönar det sej att börja plocka nu genast. Om mängderna blir stora, vilket de blir på sina håll nu, så får hushåll nu föra både sniglar och invasiva växtarter gratis till Rosk’n Rolls avfallsstationer, packade i sopsäckar/påsar. Tänk på att de går till avfallsförbränning, så undvik onödiga mängder vätska (för sniglarna). Läs mera här: Invasiva främmande arter från hushåll tas emot utan avgift | Rosk’n Roll Oy Ab (rosknroll.fi)

På vår hemsida finns ett infoblad om spansk skogssnigel och hur man bekämpar den. Man kan rapportera skogssnigel-observationer på Vieraslajit.fi.


15.04.2021 / Cynthia Moed-Ring

Raseborgs stad har beställt en ny skötsel- och användningsplan för Hagen, Ramsholmen och Högholmen i Ekenäs. Den nu färdigställda skötselplanen har gjorts med hjälp av bidrag från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi. 

Skötselplanen har gjorts av Faunatica Oy, som specialiserat sig på naturinventeringar. Arbetet har utförts i samarbete med stadens miljöbyrå, stadens skogsbruksenhet och NTM-centralen. Den nya planen har denna vecka behandlats både i tekniska nämnden och i miljö- och byggnadsnämnden. Planen kommer nu att skickas till NTM-centralen i Nyland för godkännande.

Hagen-Ramsholmen-Högholmen är en av de mest betydande enhetliga koncentrationerna av lundvegetation i Nyland. Området är ett naturskyddsområde och hör till Natura 2000 -nätverket. Områdets vegetation varierar från torr hassellund till fuktiga klibbals-madkärr.

Inom området växer naturligt och delvis planterade exemplar av alla inhemska ädla lövträd. Många av dem representerar de största exemplaren av arten som påträffats i Finland. Undervegetationen består av krävande lundflora. Inom området förekommer även rikligt med murken ved och t.ex. skalbaggar och tickor som behöver murken ved.

Områdets helhetsareal är ca. 58 ha (Hagen ca. 26 ha, Ramsholmen ca 15 ha, Högholmen ca 13 ha och Gåsören ca 4 ha). Området ägs av Raseborgs stad.

Bron mellan Hagen och Ramsholmen ädellövträdslund med murken ved. (foto: Elina Manninen, Fautanica Oy 2.9.2020)

Det har funnits ett behov av att uppdatera den tidigare skötselplanen för att viktiga naturvärden ska kunna bevaras samtidigt som områdets användning för rekreation beaktas. Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson är glad över den nya skötselplanen: ”Området är fantastiskt och vi vill sköta det så att invånare kan fortsätta trivas här samtidigt som vi gynnar områdets enorma artrikedom och speciella naturvärden.”  

Stadens skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson är också nöjd: ”Den nya planen ger oss möjlighet att gynna ädla lövträd, som till exempel ek, på ett bättre sätt än tidigare. Nu kommer vi också kunna frakta bort kapade bitar och kvistar av träd som fallit över huvudstigarna, något som invånarna har efterlyst.”

Skötsel- och användningsplan Hagen-Ramsholmen-Högholmen 2021

Ladda nerVisa

Förändringar jämfört med den tidigare skötselplanen är i huvudsak:

  • kortare bitar under 3 m av murken ved i närheten av huvudstigarna får föras bort
  • enskilda representativa exemplar av ädla lövträd får gynnas genom att fälla konkurrerande träd
  • de större exemplaren av lärkträd och hästkastanj får stå kvar
  • Gåsören föreslås iordningställas till betesmark
  • behovet av röjning för att gynna hasselbuskar och andra trädslag än lönn har lyfts fram
  • terrängcykling tillåts endast på stigar av klass 1
  • En del klibbalar på Ramsholmen ringbarkas för att främja föryngringen av ask, som är mycket ljuskrävande.

Tilläggsinformation:

Skötselplanen och Helmi-projektet: Miljöchef Maria Eriksson, tfn 019 289 2375, maria.m.eriksson(at)raseborg.fi

Områdets skötsel: Skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson, tfn 019 289 3835,
carl-johan.jansson(at)raseborg.fi


14.04.2021 / Cynthia Moed-Ring

Nu är det vårstädningsdags i trädgården. Men – du kommer väl ihåg att en inte får bränna skräp? Inte ens ris och kvistar, om du bor i tätort. Röken stör grannarna, och elden kan sprida sej! Dessutom är det förbjudet, enligt Nylands avfallsnämnds föreskrifter: https://www.ujlk.fi/sv/bestammelser/

”Det är förbjudet att bränna avfall i syfte att göra sig av med det. I glesbygd får små mängder torrt ris och kvistar, ofarligt brännbart avfall som uppkommer vid jord- och skogsbruk, såsom torr halm och hyggesavfall samt obehandlat träavfall brännas på öppen eld.
I fastighetens eldstäder, även eldstäder som befinner sig utomhus, får obehandlat träavfall brännas, samt små mängder papper, papp och icke ytbehandlad kartong användas som tände. Förbränningen får inte förorsaka rök-, sot-, lukt- eller annan miljö- eller hälsoolägenhet.”

Här görs alltså skillnad på mysbrasan i en eldstad på gården (som är tillåten), och risbränning i en tunna (som eldas i syfte att bli av med riset – inte tillåtet).

Vad göra med riset då? Se det som en tillgång, och flisa det, lägg fliset under buskar eller på gångar. Har du inte tillgång till flismaskin, kan du bygga ett stängsel av ris. Det fungerar samtidigt som stängsel, vindskydd och insektshotell. Fyll på med nytt ris ovanifrån varje år!

Om du ändå vill slippa riset, eller har taggiga kvistar, kan det föras till avfallsstationen. Dit får en föra sorterat ris- och krattavfall gratis – om ris och krattavfall är sorterade separat. Läs mer här: https://www.rosknroll.fi/mottagning-av-avfall/avfallsstationer/sorteringsanvisningar/


22.03.2021 / Cynthia Moed-Ring

Raseborgs stad har inlett ett projekt, där man planerar skötsel och delvis återgång till bete på två naturskyddsområden vid stranden i Västerby. Staden har fått bidrag, som täcker största delen av utgifterna, från miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi.

En stor del av området består av frodig strandvegetation som tidigare har betats. En del av området har redan utvecklats till en värdefull lund med död ved, som inte behöver skötsel. Syftet med projektet är att återställa vårdbiotoper som vuxit igen. Samtidigt har man också beaktat behovet av att bekämpa skadliga invasiva arter och förbättra vandringsleden till Stadsfjärdens fågeltorn.

I området ingår ett vidsträckt vassbälte och en ung lundskog som tidigare varit öppna betesområden eller ängar. En del av området (ca 12 ha) återställs till betesmark och ingärdas. Lövsly, som växt upp på tidigare öppna områden, gallras. Värdefulla träd och speciellt sälg och asp samt busksnår sparas. Den vassbevuxna strandängen slås och unga klibbalar röjs.

Rutten till Stadsfjärdens fågeltorn styrs i fortsättningen från Västerby strandväg där man redan byggt en parkeringsplats, söder om järnvägsövergången. Tidigare har stigen till fågeltornet gått rakt över järnvägsspåret, men denna rutt slopas av säkerhetsskäl. Hangö-Hyvingebanan elektrifieras inom de kommande åren, och den blivande betesmarken kommer att gränsa till järnvägsområdet.

Det är fråga om naturskyddsområden, som ägs av Raseborgs stad och som hör till Natura 2000-programmet. Inrättandet och röjningen av betesområdet har krävt en ny skötselplan som Nylands NTM-central godkände i slutet av februari. Skötselplanen har gjorts av Faunatica Oy, som specialiserat sig på naturinventeringar. Planen har gjorts i samarbete med stadens miljöbyrå, stadens skogsbruksenhet och NTM-centralen.

Såväl tekniska nämnden som miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg har godkänt planen, det praktiska arbetet på naturskyddsområdet kan därmed inledas. Röjningen av betesmarken på de delar som ligger utanför naturskyddsområdet inleddes redan i vintras.

Raseborgs stad söker nu djurägare som är intresserade av att hålla sina djur på bete på området. Enligt planen inleds betet på våren 2022 då man slutfört röjningen och gärdat in området. Man stävar efter ett flerårigt beteskontrakt som man även kan få miljöstöd för. Kor som gärna äter vass, som till exempel finsk boskap eller highland, lämpar sig för strandbete. Får lämpar sig däremot inte för det här området. Intresserade djurägare uppmanas kontakta Raseborgs miljöbyrå.

NTM-centralens naturskyddsexpert Esko Vuorinen: ”Projektet kan ge betydande naturskyddsfördelar, när utbudet av livsmiljöer på området blir mångsidigare. Speciellt vadare och andra fåglar gynnas då igenvuxna ängar och vassområden återställs till betesområden. I skötselplanen har man säkerställt att värdefulla lundområden får fortsätta att utvecklas naturenligt då de inte röjs. En stor del av området har såpass nyligen vuxit igen, att fördelarna med att återställa det till betesmark är större än nackdelarna.”

Raseborgs stads miljöchef Maria Eriksson: ”Det här projekt har redan en längre tid funnits på vår önskelista. Vi är övertygade om att området kunde ha ett större värde som ett närliggande naturområde, för fågelskådning och som ett område där vi kan främja naturens mångfald. Betet underlättar också bekämpningen av invasiva arter som jätteloka och spansk skogssnigel; staden har bekämpat jätteloka på området redan många år. Dessutom förbättras landskapsbilden och framför allt främjar vi bevarandet av värdefulla arter. Det är fint att staden med hjälp av miljöministeriets Helmi-program ges tillfälle att förverkliga dylika projekt, som på många vis gynnar både stadens invånare och natur.”

Mer information

Projektledning och betesplanering: Miljöchef Maria Eriksson, tfn 019 289 2375, maria.m.eriksson(at)raseborg.fi

Naturens mångfald och Helmi-projektet: Naturskyddsexpert Esko Vuorinen, esko.vuorinen(at)ntm-centralen.fi

Grundande av betesområde: Skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson, tfn 019 289 3835, carl-johan.jansson(at)raseborg.fi


12.03.2021 / Cynthia Moed-Ring

Västra Nylands vatten och miljö rf erbjuder avloppsvattenrådgivning per telefon eller e-post till fastighetsägarna i kommunerna i Västra Nyland, de fast bosatta och stugägarna. Man kan be om råd gällande glesbygdens avloppsvattenbehandling bl.a. lagstiftningens krav, olika tekniska lösningar för avloppsvattnet samt om situationen gällande det egna avloppsvattensystemets skick.


Rådgivningstelefon: 045 7750 7725


E-postadress: hajavesineuvonta(at)luvy.fi


25.02.2021 / Julia Ingo

Under våren 2021 kommer Valonia, Ramboll och Thermopolis att anordna en gratis webbinarieserie om energilösningar för styrelsemedlemmar i husbolag samt fastighetsoperatörer. De tre webbinarierna i serien omfattar produktion och användning av solel, energirenoveringar samt introduktion av forumverksamhet för husbolag.

Webbinarierna är en del av de lokala energirådgivarnas och Motivas kampanj för husbolag som äger rum under våren 2021. Valonia ger lokal energirådgivning i Egentliga Finland, Ramboll i Nyland, Päijät-Häme samt Kymmenedalen och Thermopolis i Österbotten. Kampanjen ger husbolag information och diskussionsmöjligheter om olika energilösningar i form av webbinarier, informationsmaterial och forumverksamhet.

Spana in webbinariumprogrammet och registrera dig nedan.

Anmäl dig till webbinarierna

Webbinarierna för husbolag hålls kl. 17.30-19.00 på Microsoft Teams (länk skickas till deltagare efter anmälan).

17.3 Solel och laddning av elbilar
31.3 Husbolagets energirenoveringar och tillgängliga stödmöjligheter
20.4 Forumverksamhet för husbolag

Anmäl dig till ett eller flera webbinarier här.

Kampanjen arrangerar även webbinarium på finska. Se listan på de finska webbinarierna här.


19.02.2021 / Cynthia Moed-Ring

Miljöskyddsföreskrifterna är lokala bestämmelser som kompletterar miljöskyddslagen. Målsättningen med föreskrifterna är att med beaktande av de lokala förhållandena:
• förebygga förorening av miljön
• trygga en hälsosam, trivsam och mångsidig miljö
• hindra skadliga verkningar av avfall

Vy från Svartån

Bestämmelserna är bindande för alla som verkar i Raseborg. De gäller såväl invånare som företag/företagare och andra vars verksamhet kan leda till att miljön förorenas. De tillämpas inte på verksamhet som kräver tillstånd, registrering eller anmälan enligt miljöskyddslagen.

Miljö- och byggnadsnämnden godkände föreskrifterna i februari 2021 och de träder i kraft 22.3.2021.

I miljöskyddsföreskrifterna finns bland annat bestämmelser om:
• Behandling av avloppsvatten
• Tvätt och underhåll av fordon, båtar och maskiner
• Tvätt av mattor och textiler
• Snöavstjälpningsplatser
• Utnyttjande av avfall i markbyggnadsarbeten
• Förvaring och hantering av kemikalier
• Ur bruk tagna cisterner och besiktning av cisterner
• Distributionsställen för flytande bränslen
• Jordvärmesystem
• Störande buller
• Bekämpning av damm och halka
• Förebyggande av skadliga effekter av rökgasutsläpp
• Djurhållning och spridning av gödsel

Tilläggsinformation:
• miljöchef Maria Eriksson, maria.m.eriksson@raseborg.fi, 019-289 2375

Raseborgs stads miljöskyddsföreskrifter

Ladda nerVisa

6.11.2020 / Sara Vaskio

Iståndsättningen av avrinningsområdet vid Raseborgs å har kommit i gång på allvar. På sensommaren användes 1000 m3 sten och grus i två av sidofårorna för att förhindra erosion från åkrarna, 80 hektar åker behandlades med jordförbättringsmedel, som minskar på avrinningen från åkrarna. Dessutom byggdes en damm med sedimenteringsbassäng för att hålla kvar avrinningsvattnet från skogsområdet, innan det rinner till åkerdikena.

Dessa är de första åtgärder som gjorts enligt åtgärdsplanen för avrinningsområdet vid Raseborgs å, planen blev färdig hösten 2019 och fokuserar på en bättre vattenhushållning, samt god markstruktur och växtskick på åkrarna. 

– De första åtgärderna i projektet har lyckats över förväntningarna! För detta får vi tacka de skickliga entreprenörer, markägare och alla experter som har hjälpt oss, säger en nöjd Minttu Peuraniemi, som har dragit projektet 2018-2020. Peuraniemi flyttar under hösten 2020 till nya uppgifter på stadens planläggningsenhet.  Projektets färska projektchef Sara Vaskio får för sin del hoppa på i farten. Saker går i rätt riktning och fart gillar jag, vi fortsätter att trycka på gasen, skrattar Vaskio.

Projektchefen Sara Vaskio står vid Raseborgs å

Det känns som att komma tillbaka till sina hemtrakter, säger Vaskio, som är uppvuxen i Ingå, gått i skola i Karis och har spenderat somrarna på sin sommarstuga i Snappertuna. Vaskio är agronom med inriktning på mikrobiologi. Vaskio har intresserat sig för vattenvård och Österjöns situation och studerar samtidigt vid Yrkeshögskolan Novia, på den internationella linjen Sustainable coastal management. Erfarenhet av projektledning har Vaskio från Valio, där hon jobbade som produktutvecklare.

Vaskio har ett hektiskt år framför sig. Näst i tur står byggandet av en våtmark i Vallarsvedja och därtill planeras vattenvårdskonstruktioner i Tranbokärr. Flera dammar och våtmarker för skogsområden planeras att förverkligas i området runt Idbäcken. Detta sker i samarbete med Skogscentralen. Spridning av jordförbättringsmedel kommer att fortsätta på projektområdet, detta för att minska avrinning av näringsämnen från åkermark. Till Vaskios uppgifter hör också att främja vattenvänligt jordbruk.

Förutom iståndsättandet av avrinningsområdet kommer projektet också i fortsättningen att stöda Raseborgsåns dikningsbolag med att genomföra rensning av huvudfåran. Planbilderna är helt på slutrakan och en naturenlig rensning, med tvåstegsdiken och våtmarker planeras att förverkligas under nästa år, konstaterar dikningsbolagets huvudombudsman Petra Troberg.

Arbetet med att minska näringsbelastningen slutar inte nästa år. Planer har redan gjorts med tanke på 2022. Projektets första del som finansierades av miljöministeriet avslutas detta år. För 2021 har projektet har fått tilläggsfinansiering av NTM centralen. Raseborgs stad har lovat tilläggsfinansiering för år 2022. Projektet, som leds av miljöbyrån söker tilläggsfinansieringen. 

Tilläggsinformation fås av

Projektchef Sara Vaskio

I projektet Raseborgs å minskas näringsbelastning som kommer med ån till Finska viken. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Miljöministeriet finansierar projektet till 2020 och därefter finansieras projektet av NTM centralen. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer.


10.09.2020 / Cynthia Moed-Ring
Kajak i skärgården.

Ett utkast till Raseborgs miljöskyddsföreskrifter finns nu här. Du kan bekanta dej med utkastet och lämna in kommentarer till miljo@raseborg.fi senast den 2.10.2020.

Kontaktperson:
Maria Eriksson
Miljöchef
Planläggnings- och miljöavdelning
maria.m.eriksson(at)raseborg.fi
tel. 19 289 2375


10.09.2020 / Cynthia Moed-Ring
Närbild på huvudet av en laxfisk som simmar förbi kameran.
Bild: De första laxarna har vandrat upp i Svartån via fiskvägen i Åminnefors.

Det har varit livligt i fiskvägen i Åminnefors i Svartån och nu har man vid uppföljningen observerat att även havslaxen har hittat till fiskvägen. En videokamera, som installerats i fiskvägen, har dokumenterat de första laxarna i fiskvägen.

Man har följt med fiskarnas rörelser i Åminnefors fiskväg sedan i maj med hjälp av en så kallad VAKI-räknare och i slutet av augusti fick man vid sidan om räknaren även en videokamera för uppföljningen. I maj juni observerade man stor aktivitet i Åminnefors fiskväg, då VAKI-räknaren registrerade t.o.m. över hundra uppåt vandrande fiskar per dygn.   Efter en lugnare juli månad ökade trafiken i fiskvägen igen en aning och i slutet av augusti, då den nya videokameran togs i bruk, har man kunnat konstatera, att även att även laxar har hittat fiskvägen – det kunde man även anta redan på basen av de uppgifter som räknaren gav.

”Det var ett gripande ögonblick, att se laxen på nästan 10 kilogram i all sin prakt lugnt simma förbi videokameran” gläder sig Piia Nordström från Raseborgs stad, som ansvarat för byggandet av fiskvägarna.

”Det faktum, att laxfiskarna stiger, är den främsta mätaren på, att projektet lyckats och det är väldigt glädjande att se, att fiskvägen genast visat att den fungerar” gläder sig stadsstyrelsens ordförande Anders Walls från Raseborgs stad.

Svartåns fiskväg fungerar och gör det möjligt för vandringsfiskar, åtminstone vimba och lax, att vandra upp i ån. Uppföljningen fortsätter till slutet av november detta år. Efter det, att uppföljningen avslutats, klarnar det vilka alla arter, som har hittat fiskvägen redan under det första året. Den långsiktiga målsättningen med uppföljningen är, att uppskatta det vandrande beståndet och dess utveckling. Nu då de stigande fiskarnas mängd helt beror på utplanteringar och små, är det speciellt viktigt, att kunna uppskatta hur de byggda fiskvägarna fungerar.

”Att följa med hur de nybyggda fiskvägarna fungerar, är lika viktigt som det egentliga byggandet”, påminner projektchef Juha-Pekka Vähä från Västra Nylands vatten och miljö rf, som ansvarat för undersökningarna gällande fiskvägarnas funktion.

Det är viktigt, att utvärdera hur fiskvägsinvesteringen lyckats samtidigt, som man planerar de fortsatta åtgärderna dvs. byggandet av de två översta fiskvägarna. ”Det är också viktigt att veta hur de förverkligade åtgärderna lyckats även då de gäller att få finansiering för de följande åtgärderna” konstaterar Jaana Pönni från LUVY.

Tilläggsuppgifter:
Piia Nordström
Chef för samhällsteknik
piia.nordstrom(at)raseborg.fi
019 2893852

Juha-Pekka Vähä
Projektchef
Västra Nylands vatten och miljö r.f
juha-pekka.vaha(at)luvy.fi
045 7750 7727

Logotyp med blå vattendroppar och vågor mot vit bakgrund uppe och bokstäverna L U V Y nere.
Logo i grönt med stiliserad borg, vitsippa samt vågor till vänster och texten raseborg raasepori, till höger.
Tre stycken logon där den första har en blå stjärt samt vågor och texten freshabit i orange undertill. Den andra logon har flere gula stjärnor i ring med texten life inuti och blå bakgrund. Den tredje har två blå fåglar som flyger över en båge av stjärnor samt ett grönt landskap. Under detta står texten natura 2000.

10.09.2020 / Cynthia Moed-Ring
Sexton personer på rad tvärsöver en bäck. De langar ämbar åt varandra fyllda med sten.
Bild: Ett bäckrestaureringstalko i friskt höstväder är en utmärkt motvikt till kontorsarbetet!

Bäckrestaureringstalko onsdagen 23.9. kl. 17–20 i Brännmalmsbäcken i Sjundeå å. Praktiskt vattenvårdsarbete utlovas, där musklerna stärks och sinnet piggas upp i trevligt sällskap!

Vad? Vid bäckrestaureringen tillförs stenar till fåran för att liva upp den och bilda gömställen för öring och kräftor. Ta med gummistövlar eller vadarstövlar samt kläder som lämpar sig för utomhusarbete. Talkodeltagarna bjuds på törstsläckande drycker och litet tilltugg. Egna arbetshandskar rekommenderas.

Var? Mötesplats är Sjundeåvägen 560 (en skylt berättar när du är framme)

När? Onsdagen 23.9. kl 17–20

För vem? Här är just för dig ett enastående tillfälle att hjälpa öringarna och kräftorna i Sjundeå å på ett mycket konkret sätt. Tidigare erfarenhet av bäckrestaureringar behövs inte. Arbetet leds av sakkunniga på platsen. Det går att komma för en timme eller fast hela kvällen, allt efter din egen tidtabell.

Anmälan önskas för att underlätta organiseringen och för att kunna förbereda servering!

På grund av COVID-19 går det enbart att försäkra sig om att få lite talkomat genom att anmäla sig i förväg. Provianten packas i personliga påsar och det finns handdesinficeringsmedel på platsen. Talkot genomförs med beaktande av skyddsavstånd.

Anmälningar via telefon044 582 2348 eller e-post joonas.tammivuori@luvy.fi

I Brännmalmsbäcken i Sjundeå centrum genomfördes år 2019 en maskinell bäckresturering och en talkodag, då en bäckfåra restaurerades och förhållandena för vattenlevande organismer förbättrades i bäckens allra nedersta lopp nära Sjundeå ås huvudfåra. Under kommande talkon fortsätter restaureringarna genom att skapa skyddande platser för öringsyngel genom att utnyttja sten- och trämaterial. ”Den här lättillgängliga talkoplatsen lockade rikligt med deltagare i fjol. Vi hoppas att det kommer ivriga talkodeltagare också i år och att vi kan fortsätta det väl påbörjade restaureringsarbetet i bäcken och också se öringen föröka sig i bäcken”, säger Joonas Tammivuori, som förverkligar restaureringar i Sjundeå å vid Västra Nylands vatten och miljö rf.

Kom med!

Projektet Sjundeå å 2030 finansieras år 2020 av kommunerna i området: Vichtis, Lojo, Sjundeå, Ingå och Kyrkslätt samt Rosk’n Roll Oy Ab, Föreningen Nylands friluftsområden och Västra Nylands vatten och miljö rf. Miljöministeriet finansierar projektet Sjundeå å 2030 till 50 % av de uppkomna kostnaderna ur programmet för effektiverat vattenskydd under åren 2020–2022. Läs mer om Sjundeå å 2030-projektet. http://www.siuntionjoki.fi/

Tilläggsinformation och anmälningar:

Joonas Tammivuori, projektarbetare joonas.tammivuori@luvy.fi
tel. 044 582 2348
Juha-Pekka Vähä, projektchef juha-pekka.vaha@luvy.fi
tel. 045 7750 7727

Evenemanget finns också på Facebook. https://www.facebook.com/vesijaymparisto/


9.09.2020 / Cynthia Moed-Ring
Närbild av brun häst mot blå himmel.
Häststallens miljöbelastning härstammar från många olika källor.
Det publicerade informationsmaterialet hjälper hästägarna och stallföretagarna att beakta miljösynvinkeln i stallens vardag.

Inom ramen för Sjundeå å 2030- och Hiidenvesi restaureringsprojekt, har man under detta år inlett ett pilotprojekt gällande miljörådgivning för häststall. Syftet med projektet är, att erbjuda information och lösningar, för att minska vattendragsbelastningen från stallen samt att främja miljöskyddet.

Som den första åtgärden i projektet har man publicerat skriftligt informationsmaterial gällande häststallens miljö- och vattenskydd. Materialet utgörs av den kortare Miljöskydd i häststallen samt den längre guiden Råd till häststall gällande skötseln av miljöärenden och tillstånd. Den kortare broschyrens syfte är, att fungera som en intresseväckande påminnelse, varför det är viktigt att bry sig om hästallens miljöärenden. I den längre guiden har man gått igenom utöver miljöskyddsinstruktionerna även häststallens miljölagstiftning och -bestämmelser.

Häststallen har ett många möjligheter att påverka sin miljöbelastning, berättar projektets rådgivare Hanna Keinänen från Västra Nylands vatten och miljö rf.”Speciellt gödseln och gödselhanteringen är i en central roll med tanke på miljöskyddet, eftersom de näringsämnen, som finns i hästgödseln, kan åstadkomma såväl goda som dåliga effekter. Gödseln är å en sidan ett utmärkt jordförbättringsmedel på åkrarna, men en belastning av miljön utgör en risk ifall gödseln används i för stora mängder och alltför nära vattendrag. Även t.ex. valet av strö- och bottenmaterial, avfallshanteringen samt en sakenlig dränering har stor betydelse för såväl miljön som säkerheten och trivseln”, fortsätter Keinänen.

Inom projekten förbereder man sig på rådgivning till de enskilda stallen inom Hiidenvesi sjös och Sjundeå ås tillrinningsområden och rådgivningen inleds under hösten. I projektet kontaktar man i första hand per brev de häststall, som ligger nära vattendrag eller på grundvattenområden och i brevet erbjuder man möjlighet till gratis karterings- och rådgivningsbesök till stallet. I samband med besöken, är det möjligt att uppdatera sina uppgifter gällande häststallens lagsstiftning och miljöskyddsbestämmelser. Dessutom utgör besöket ett bra tillfälle att fråga efter tips hur man på olika sätt kan beakta alla möjliga miljöärenden och vattenskyddet på ett stall.

Vattenskyddets effektiveringsprogram 2019–2023, som startades av miljöministeriet är en betydande satsning på vattenskyddet: målsättningen är ett gott tillstånd i Östersjön och inlandsvattnen. Nylands NTM-central finansierar Sjundeå å 2030- och Hiidenvesi restaureringsprojekt under åren 2020–2022 till 50 % med medel från vattenskyddets effektiveringsprogram.

Guider och tilläggsinformation: https://www.vesientila.fi/sv/vesistokunnostus/haststall/


9.09.2020 / Cynthia Moed-Ring
Två personer granskar en avloppsvattenbrunn.

Övergångsperioden för förnyandet av otillräckliga avloppssystem som ligger på känsliga områden upphörde 31.10.2019. Avloppsvattenprojektets rådgivare hjälper till om systemet ännu inte är sanerat eller ifall det är oklart om övergångsperioden gäller ifrågavarande situation.

Enligt miljöskyddslagen borde avloppsvattenbehandlingen på känsliga områden motsvara lagstiftningens grundnivå från och med 31.10.2019. Grundvatten- och strandområden beräknas vara känsliga områden. Ifall byggnaden producerar avloppsvatten max 100 m från vattendrag eller hav eller är beläget på grundvattenområde hör fastigheten i fråga till övergångsperioden. Det är bra att notera att städernas och kommunernas miljöskyddsföreskrifter tar i beaktande lokala förhållanden och kan ha strängare begränsningar gällande miljöskyddslagstiftningen på känsliga områden. Dessutom kan vattentoaletter vara förbjudna på strandområden. Utanför känsliga områden bör avloppssystemet förnyas senast då det görs vattensystem, andra större renoveringar eller vissa korrigerings- eller förändringsarbeten som kräver lov, ex. en ny vattentoalett byggs, på fastigheten.

Avloppsvatten som uppkommer vid boende innehåller mycket näringsämnen, organiskt ämne som använder syre samt tarmbakterier. Ett fungerande avloppssystem minskar hygienskador på boendemiljön och stränderna samt minskar strändernas övergödning. Ett system som är bra gjort höjer fastighetens värde och skyddar brunnsvattnet mot förorening. Man behöver inte bli ensam med tankarna om lämplig behandling av avloppsvatten. ”Denna höst är ett ypperligt tillfälle att få avgiftsfri och opartisk rådgivning för att uppdatera avloppssystemet. Det går att beställa karterings- och rådgivningsbesök till fastigheten av rådgivarna i avloppsvattenprojektet, eller fråga råd på telefon eller via e-post”, berättar projektkoordinator Virve Ståhl. Rådgivarnas kontaktuppgifter finns på projektets hemsida www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/. På grund av coronasituationen utförs fastighetsbesöken endast utomhus och rekommendationen om skyddsavstånd samt -utrustning efterföljs. Oberoende av hur besöket förverkligas gås den nuvarande situationen i avloppsvattenbehandling igenom, en bedömning av avloppssystemets förnyelsebehov och råd för att förbättra och underhålla systemet ges under rådgivningstillfället.

Vid vissa situationer i livet kan det vara omöjligt att förnya avloppssystemet. På områden som är känsliga för förorening har fastighetsägaren möjlighet att ansöka om undantag av behandlingskraven för hushållsvatten. Kommunens miljöskyddsmyndighet kan bevilja undantag för högst fem år åt gången på basen av ansökan. Undantaget kan beviljas enligt livssituationen och man kan fortfarande ansöka om undantaget trots att det är en tid sedan övergångsperioden upphörde gälla. Blanketten för ansökan om undantag med dess bilagor finns på www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/blanketter.  Fastigheter som är befriade från förnyelsen på basen av åldersundantaget är de fastigheter vars ägare är födda före 9.3.1943 och är fastbosatta på fastigheten. Åldersundantaget gäller alltså inte fritidsbosättning.

Glesbygdens avloppsvattenprojekt i västra-Nyland är en fortsättning på LINKKI-projektet som fungerade under åren 2009–2019 och vars målsättning var att främja avloppsvattenhanteringen på glesbygden i samarbete med kommunerna. I finansieringen av glesbygdens avloppsvattenprojekt deltar områdets åtta kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014–2021 och den koordinerades av Västra Nylands vatten och miljö r.f. Tilläggsinformation om avloppsrådgivningen på glesbygden finns på projektets hemsidor www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten.


21.07.2020 / Petra Louhimies

Över 8 100 karterings- och rådgivningsbesök för glesbygdens avloppsrådgivning har gjorts i de västnyländska kommunerna. Resultaten är samlade i kommunvisa sammanfattningar där de vanligaste avloppssystemen och deras förnyelsebehov, fastigheternas vattenförsörjning, användningen av objekten och hur de ligger i förhållande till känsliga områden är genomgångna.

Avloppsvattenprojektet LINKKI i Västra-Nyland strävade under åren 2009–2019 till att främja behandlingen av avloppsvatten i samarbete med kommunerna. I avloppsvattenprojektet deltog områdets 8 kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet finansierades även av Nylands NTM-central. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014–2021 och den nationella avloppsrådgivningen. Huvudsyftet för arbetet i glesbygdens avloppsrådgivning har från första början varit fastighetsvisa karterings- och rådgivningsbesök där det på plats gås igenom avloppsvattenhanteringen på fastigheten och där rådgivning om lagstiftning samt möjliga kommunala miljöskyddsföreskrifter ges. Under LINKKI-projektet gjordes fastighetsvisa besök till över 8 100 fastigheter och i dessa karterades avloppshanteringens situation för cirka 8 800 objekt.

Karterings- och rådgivningsbesök förverkligades i huvudsakligen på känsliga strand- och grundvattenområden samt på tätt bebyggda glesbygdsområden. Rådgivningsområden valdes årligen ut med kommunerna. Antalet förverkligade besök i kommunerna varierade mellan 1 851 och 456 stycken. Förnyelsebehovet av avloppssystemen varierade märkbart mellan områden och användningen av byggnaden, dess vattenförsörjning och ålder inverkade på detta. I sin helhet uppfyllde cirka 34 % av avloppssystemen i Västra-Nyland inte lagstiftningens krav under karteringstidpunkten enligt de gjorda karteringarna. Däremot utgjorde objekt där det uppstår små mängder vatten, som traditionella sommarstugor och objekt med enkel vattenutrustning, över en fjärdedel, dvs. 28 %. ”Resultaten av sammanfattningarna är intressanta och det finns stora skillnader mellan kommunerna. Skillnaden i förnyelsebehovet korrelerar starkt med användningsändamålet för objekten. På områden med stugmajoritet är andelen objekt med små mängder avloppsvatten ofta stor. Eftersom stränderna i västra-Nyland ofta har en majoritet med fritidsbostäder och rådgivning har koncentrerats även på dessa för miljön känsliga områden framhävs andelen objekt med små mängder vatten i karteringsmaterialet.” berättar rådgivaren Hanna Keinänen i avloppsvattenprojektet.

Kommunvisa sammanfattningar har samlats i Vattnens kvalitet-sidan under glesbygdens avloppsvatten (https://www.vesientila.fi/sv/restaurering-av-vattendrag/glesbygdens-avloppsvatten/publikationer-och-rapporter/). Rapporterna är gjorda av alla kommuner förutom Kyrkslätt. Rådgivningsbesöken fortsätter i en stor utsträckning i Kyrkslätt även under 2020 varav sammanfattningen för Kyrkslätt publiceras senare. Även årliga lägesöversikt för varje verksamhetsår med resultat från alla karterings- och rådgivningsbesöken finns på Vattnens kvalitet-sidan. De enskilda rådgivningsområdenas avloppsvattenhantering kan granskas på kartan (https://www.vesientila.fi/sv/restaurering-av-vattendrag/glesbygdens-avloppsvatten/).

Under året 2020 fortsätter glesbygdens avloppsrådgivning i Västra-Nyland och det finansieras av kommunerna. Fastighetsägarna på glesbygden kan kontakta rådgivarna i projektet via telefon eller på e-post och vid behov görs även karterings- och rådgivningsbesök på plats. Rådgivarnas kontaktuppgifter samt rådgivningsområden för sommaren 2020 finns på hemsidan för glesbygdens avloppsvattenprojektet (https://www.luvy.fi/sv/projekt/glesbygdens-avloppsvatten/). 


10.07.2020 / Monica Österblad

Mördarsniglar, eller spansk skogssnigel, finns det ovanligt gott om i år. Det mest miljövänliga sättet att bekämpa dem är att samla in och avliva dem för hand. Det kan bli väldigt jobbigt för enskilda personer, så därför skulle det vara viktigt att så många som möjligt av oss plockar sniglar!

Ett infoblad på svenska finns nu att ladda ner längst nere på sidan Naturskydd.


29.05.2020 / Minttu Peuraniemi

Först i tur står byggande av erosionsskydd i Grabbacka, samt spridning av jordförbättringsfiber i Sona. Erosionsskydd består av en rad bottendammar eller så kallade kaskadutskov i en naturskön och meanderande vattenfåra. Bottendammarna ska minska vattnets flödeshastighet i vattenfåran och därmed minska erosion vid vattenfårans kanter. Likadana konstruktioner byggs senare på sommaren även vid en vattenfåra som rinner från Malmkullahållet till Raseborgs å.

Näringsfiber spids vid Raseborgs å.

Jordförbättringsfiber sprids på åkerskiften för att förbättra jordens förmåga att hålla vatten och för att öka den mikrobiologiska aktiviteten i marken. Jordförbättringsfiber har konstaterats förbättra åkerns förmåga att effektivt hålla fast fosfor under flera år. Detta tack vare att man tillsätter organiskt material till åkermarken. Fibern är en biprodukt från skogsindustrin och den är behandlad så att den är trygg att använda som jordförbättringsmedel.

– Behandling av åkrar med träfiber är en fortsättning på experiment som gjordes ifjol, påminner projektchef Minttu Peuraniemi. Då behandlade vi åkrarna med gips och strukturkalk, som också är jordförbättringsmedel med vattenvårdseffekt. Erfarenheterna har varit positiva hittills.

På arbetsschema för sommaren finns även byggande av en reglerdamm, en så kallad rördamm, vid Sona. Dammen skall fördröja regnvatten i skogsområdena före vattnet hamnar i åkerdiken. Med dessa åtgärder verkställs åtgärdsplanen för minskande av näringsbelastningen på Raseborgs ås avrinningsområde. Planen färdigställdes förra hösten. Centrala frågor i planen är en bättre vattenhushållning samt bra struktur och växtskick på åkrarna.

– Åtgärder som görs på avrinnigsområdet stöder utmärkt grundtorrläggningsprojektet vid huvudfåran, eftersom de håller kvar vatten i bäckarna och längre upp på avrinningsområdet. Flödesläget vid Raseborgsåns huvudfåra underlättas då allt regnvatten inte störtar dit på en gång och orsakar översvämning på åkrarna, förklarar specialplanerare Harri Aulaskari på Nylands NTM-central, som har varit aktivt med i planeringsarbetet.

Rensningsplanering av Raseborgs ås huvudfåra, som utarbetas i samarbete med projektet och Raseborgs ås dikningsbolag, är på slutrakan. Coronapandemin har fördröjt bearbetning av planen och förhindrat dikningsbolagets sammaträde. – Planbilderna visar tydligt hur områdets översvämningsläge kommer att förbättras efter den naturenliga rensningen, glädjer sig dikningsbolagets huvudombudsman Petra Troberg. Jag tror att vi framskrider till konkurrensutsättning av arbetena under sommaren.

Syftet med projektet Raseborgs å är att minska näringsbelastning som ån för med sig till Landbofjärden. – Projektets start har präglats av omfattande utrednings- och planeringsarbeten, äntligen kan vi börja bygga, påpekar den nöjda projektchefen Peuraniemi. Projektperioden som miljöministeriet finansierar tar slut vid slutet av 2020, men Raseborgs stad har förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända till slutet av år 2022. Miljöbyrån har anhållit om tilläggsfinansiering för ett fortsatt projekt från Nylands NTM-central. Finansieringsbeslut förväntas inom kort.

Tilläggsinformation:


8.05.2020 / Piia Nordström

Svartåns två första fiskevägar har öppnats och tagits i bruk den 4.5.2020 (pga rådande situation, utan publik) och fiskarna kan nu äntligen vandra och söka nya boplatser i Svartån upp till Åkerfors. Se videorna nedan!

Till början görs nu först mätningar i båda fiskvägen och studeras hur fiskvägarna beter sig hydrauliskt i olika strömningssituationer.

Åminnefors fiskeväg får nu en fiskräknare och senare därtill videokamera och de testas så att båda fungerar bra när vandringsäsongen påbörjar i september. Målet är att kunna räkna fiskarnas antal och art. Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf ansvarar för uppföljningsverksamheten och samarbetar i detta med Kymijoen vesi- ja ympäristötutkimus Oy. Kymmeneälvens sakkunniga hämtar till Svartån erfarenheter och metoder som har testats i Kymmeneälvens fiskuppföljningsprojekt. Fiskvägarnas hydraulik studeras av Kala- ja vesistötutkimus Oy och Luode Consulting Oy.

”Svartåns vatten är tidvis grumligt vilket förorsakar viss osäkerhet till räkningsmetoder och tolkning av fiskarnas art från videofilmen kan vara en utmaning”, påminner Jaana Pönni från LUVY rf. Erfarenheterna från Åminnefors styr planering av Billnäs uppföljningsmetod, som görs i samarbete med fiskhushållningsmyndigheten och sakkunniga. Uppföljningen är tänkt påbörjas i full skal 2022.

”Vi mycket att lära oss under de kommande åren. Uppföljning av fiskar som rör sig i fiskevägarna görs i den omfattningen som myndigheterna rekommenderar och steg för steg studerar vi metoderna och hur de lämpar sig här. Det kommer att vara spännande att få de första rapporterna nästa höst, men samtidigt är vi försiktiga med förväntningarna, vandringsfiskarna har ju varit borta snart 70 år” berättar Piia Nordström från Raseborgs stad.

Bakom projektet står kommunerna i området med ett starkt bidrag. Västra Nylands Vatten och Miljö rf. sammankallade år 2015 en sammarbetsgrupp för Laxfisk i Karisåns vattendragsvision, genom vilken bygget av fiskvägarna finansierats av Raseborgs stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och Loppis kommun, Koskienergia Oy, Sappi Europe / Kirkniemi, Lojo miljökluster och SSO samt Pojo-Ekenäs och Lojo sjös fiskeområden. Bygget av fiskvägen har också fått betydande finansiering från EU:s projekt Freshabit Life IP. Raseborgs stad har fungerat som byggherr i projektet.

Svartåns fiskvägar fick i egenskap av fiskvägsstrategins spetsprojekt och ett starkt stöd av Jord- och skogsbruksministeriet samt Miljöministeriet samt från Egentliga Finlands NTM-centrals fiskhushållningstjänster och Nylands NTM-central.

Mera information ges av / lisätietoja antavat

Jaana Pönni, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf

Juha-Pekka Vähä, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf (fiskuppföljningsmetoden)

Piia Nordström, Raseborgs stad

Billnäs fiskväg öppnads 4.5.2020
Åminnefors fiskväg är också nu färdig och öppnades 4.5.2020

9.04.2020 / Julia Ingo

Sköt om vattnet även på fritidsbostaden – Rådgivningen i västra Nyland fortsätter 2020

Avloppsvattenfrågorna är kanske inte de första i tanken vid första stugbesöket för året. Då sommarlovet närmar sig lockar inte ett luktande utedass, en trädgård som svämmar över av tvättvatten eller en obrukbar brunn till ett lättsamt tidsfördriv. Däremot möjliggör ett fungerande toalett- och avloppssystem både en trevlig tid på stugan och att närliggande vattendrag hålls i skick eller att dess tillstånd förbättras. Vattenutrustningen i och förbrukningsgraden av fritidsbostaden påverkar både behovet av hushållsvatten och behandlingen av avloppsvattnet.

Kolla in i brunnarna och granska tillståndet av brunnarna för avloppsvattnet och hushållsvattnet före stugan tas i bruk.

Man kan tänka sig att mängden avloppsvatten som bildas är små om det finns en vattenfri toalett (till exempelvis ett utedass) och mängden tvättvatten som uppstår är ungefär lika mycket som man orkar bära med ämbar. Dessa mängder avloppsvatten är så små att de i sig själv inte orsakar någon risk för förorening av miljön. Avloppsvattnet kan då kontrollerbart ledas till jordmånen till exempel via stenöga eller infiltreringsbrunn utan någon behandling. Om stugan får mer vattenutrustning i form av dusch, disk- eller tvättmaskin bör det finnas en tillräcklig behandling av detta gråvatten innan det leds i marken. I flera fall har behandlingen av detta smutsiga vatten blivit otillräckligt då vattenutrustningen har ökat och då bör systemet effektiveras.

På många sommarstugor finns det i dagsläge även en vattentoalett och då är behandlingen av avloppsvattnet mycket viktig. Behovet för behandlingen av avloppsvatten kan då redan jämföras med den i åretruntboende. Det är dock ofta mer utmanande att behandla avloppsvattnet på fritidsbostäder eftersom de används i varierande grad. Det finns en stor uppsättning olika alternativ i behandlingen av avloppsvatten och stugägaren behöver inte bli ensam i ärendet. Stugans avloppssituation kan kollas upp med en avloppsrådgivare. Rådgivarnas kontaktuppgifter finns här.

Kontrollera vattenkvaliteten

Om fastigheten har en egen hushållsvattenbrunn lönar det sig att kontrollera vattenkvaliteten med tre års mellanrum. I flera fall har stugans hushållsvatten aldrig kontrollerats eller det är en lång tid sen senaste kontrollen. På flera ställen undviks även onödig användning av brunnsvatten som hushållsvatten eftersom man inte känner till dess kvalité. Tilläggsinformation om undersökning av vattenbrunnen fås på exempelvis LUVYLab:s sidor och allmän information om brunnars vattenförsörjning på miljöförvaltningens sidor. Många av hushållsvattnets egenskaper är sådana att de inte kan upptäckas med sinnen. Av denna orsak lönar det sig att undersöka vattenkvaliteten med jämna mellanrum.

Det regionala avloppsvattenprojektet fortsätter

Västra Nylands avloppsvattenprojekt är en fortsättning av LINKKI-projektet, som under åren 2009–2019 strävade till att främja behandlingen av avloppsvatten i samarbete med kommunerna. I avloppsvattenprojektets finansiering deltog områdets 8 kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet anslöts till strategin för de västnyländska kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten åren 2014-2021 och den koordinerades av Västra Nylands vatten och miljö r.f. Tilläggsinformation om avloppsrådgivningen på glesbygden finns på projektets hemsidor.

Tilläggsuppgifter

Virve Ståhl
hankekoordinaattori/ projektkoordinator
LUVY
virve.stahl(at)luvy.fi
0504474993


2.03.2020 / Katja Koli

Finlands miljöcentral, miljöministeriet, Forststyrelsens Naturtjänster,Geologiska forskningscentralen och Naturresursinstitutet informerar;

Information om 87 ekologiskt betydelsefulla marina undervattensområden vid den finska kusten har nu för första gången sammanställts. Områdena, som sträcker sig från Finska viken till Bottenviken, är viktiga särskilt för mångfalden av arter och naturtyper och för den hotade och unika natur som finns där. Även områden med rik geologisk mångfald och områden i naturtillstånd finns med.

Finlands ekologiskt betydelsefulla marina undervattensmiljöer (EMMA) har beskrivits i samarbete med ett stort antal havsmiljöexperter, baserat på omfattande mängder data och litteratur. Omkring 50 experter från över tio olika organisationer var involverade i arbetet. Målet var att ta fram en beskrivning av de viktigaste undervattensmiljöerna till stöd för havsplaneringen.

Nylands EMMA-områden. Bilden lånad från Finlands miljöcentrals hemsidor.

Mer information hittar du genom att klicka på denna mening


11.02.2020 / Katja Koli

Under fältsäsongen 2019 nådde LINKKI-projektet genom sina karterings- och rådgivningsbesök totalt 641 fastigheter och 1279 personer i samband med glesbygdens avloppsvattenbehandling. Rådgivningen fortsätter året 2020 finansierat av kommunerna.

År 2019 ordnade LINKKI-projektet en postkortskampanj vars syfte var att påminna och väcka människorna att göra de nödvändiga förnyelserna av sina avloppssystem.

Över 8100 fastigheter i västra Nyland har fått avloppsvattenrådgivning under åren 2009–2019, men 27 000 fastigheter har ännu inte erbjudits rådgivning. Statsbidraget för LINKKI-projektet upphörde 31.10.2019 då övergångsperioden tog slut, men rådgivningsarbetet i västra Nyland fortsätter 2020 finansierat av kommunerna. Det är fortfarande möjligt att fråga råd av projektets rådgivare för glesbygdens avloppsvatten per telefon eller e-post, genom att komma på plats på allmänna tillställningar eller be om ett avgiftsfritt karterings- och rådgivningsbesök. I vissa kommuner fortsätter regionala fastighetsvisa rådgivningsbesök.

Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf och mera information om glesbygdens avloppsvattenrådgivning finns på projekts sidorna.

Tilläggsuppgifter:

Virve Ståhl
projektkoordinator
LUVY
virve.stahl(at)luvy.fi
0504474993


27.01.2020 / Petra Louhimies

Kokningsuppmaningen upphör därmed genast.

Prov som togs på fredagen från Ekerö vattentag visar god kvalitet och vattnet fyller nu också kvalitets-rekommendationerna. Kokningsuppmaningen upphör därmed genast.

Extra prov sätts in i februari för att följa upp läget och för att komplettera rutinprovtagningen.

Inga fler meddelanden ges i ärendet.

Sydspetsens miljöhälsa


27.01.2020 / Katja Koli

Revideringen av naturvårdslagstiftningen har nu inletts. I det inledande skedet ordnas ett samråd där allmänheten har möjlighet att framföra synpunkter.

Naturvårdslagen är ett av de viktigaste redskapen när det gäller att trygga den biologiska mångfalden i Finland. Lagen stiftades för över 20 år sedan och behöver ses över för att den bättre ska kunna trygga arter, naturtyper och de tjänster som naturen tillhandahåller.

Reformens centrala mål är att främja bevarandet av biologisk mångfald med hjälp av mer välfungerande lagstiftning, att öka acceptansen för naturvård och att effektivisera de administrativa förfarandena. Ett ytterligare mål är att förtydliga naturvårdslagens roll som en del av miljölagstiftningen i stort och att granska naturvårdslagens betydelse när det gäller att begränsa klimatförändringen och främja en anpassning till den.

Fredagen den 24 januari öppnade miljöministeriet en enkät för att kartlägga allmänhetens synpunkter på revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Resultaten av enkäten och samråden kommer att utgöra underlag för revideringen av naturvårdslagstiftningen.

Genom att klicka här kommer du vidare till sidan för enkäten.


13.01.2020 / Minttu Peuraniemi

Objekt för upphandling är reparationsåtgärder för två vattenfåror som är känsliga för erosion vid avrinningsområdet till Raseborgs å. Åtgärderna har att göra med projektet Raseborgs å, som minskar näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken betydligt.

Projektet har gjort en åtgärdsplan för att minska näringsbelastningen. Planen innehåller flera potentiella åtgärder för att bl.a. minska erosion. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Projekttiden är 1.7.2018-31.12.2020. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer. Projektet finansieras av miljöministeriet.

Entreprenören skall bekanta sig med objekten i fråga under vecka 4 före inlämning av anbud. Anbuden skall lämnas in senast 31.1.2020 kl 13. Tidtabellen för fältbesök överenskoms med projektledaren, som även levererar dokument om anbudsbegäran.

Projektchef
Minttu Peuraniemi
019 289 2270
rnamn.efternamn@raseborg.fi


2.12.2019 / Julia Ingo

Billnäs fiskeväg är klar. Man har kunnat följa med bygget av fiskevägen genom vår webbcam och nu har vi sammanställt en timelapse-video av materialet.

Produktion: Multifoto / Johan Ljungqvist


28.11.2019 / Minttu Peuraniemi

Rördammar, sedimenteringsbassänger, översvämningsslätter och våtmarker, bland annat sådana här vattenskyddskonstruktioner behövs för att minska näringsbelastningen som rinner ut till Landbofjärden med Raseborgsån. Den splitternya åtgärdsplanen räknar upp ett mångsidigt och täckande urval av åtgärder vars syfte är att minska näringsbelastningen med 14 % på kort sikt och halvera belastningen i det långa loppet. För åtgärdsplanen står Projektet Raseborgs å som drivs av Raseborgs miljöbyrå.

Bild: Mikael Kopra.

Tyngdpunkten för åtgärdsplanen ligger på att få en bättre vattenhushållning och att förbättra åkrarnas struktur och växtskick. Konstruktioner som minskar vattnets flödeshastighet, kvarhållande av toppflöden samt erosionsskydd föreslås anläggas både vid Raseborgs ås huvudfåra, vid sidobäcken och vid källflöden. Vattenhushållningen vid källflöden underlättar vattenhushållningen även vid huvudfåran vars åkrar lider av översvämningarna.

– Åtgärderna som föreslås i planen hjälper till att hålla vattnet i vattenfåran och översvämningsvattnen borta från åkrarna, säger Stefan Holmberg glatt. Holmberg hoppas att sådda odlingsväxter och näringsämnen i fortsättningen skulle hållas kvar på åkrarna, och inte flyta iväg med översvämningsvattnen till havet där de orsakar övergödning.

Åtgärdsplanen lyfter fram även många för odlare bekanta åtgärder för att minska på belastningen av näringsämnen från jordbruket. Med tanke på vattenskyddet har optimeringen av fosforgödsling enligt växtens verkliga behov en betydande roll. Näringsbelastningen kan även effektivt minskas med vintertida växttäcke och genom odling av fånggrödor.

– Det finns inte en enskild åtgärd som löser allt utan ett gott slutresultat nås genom ett bra urval av åtgärder, konstaterar överinspektör Johan Sundberg på Nylands NTM-central, som också är ordförande för projektet Raseborgs ås styrgrupp. För varje jordbrukare finns en eller flera åtgärder som redan är i bruk eller som kan användas effektivare, påpekar Sundberg, och tillägger att planen dessutom hjälper jordbrukarna att rikta åtgärderna till områden där de är till störst nytta.

-Tanken bakom åtgärdsplanen är att ta fram effektiva metoder för att minska näringsbelastningen på längre sikt, även efter projekttiden, påpekar projektchef Minttu Peuraniemi. Planen visar att det är fullt möjligt att minska näringsbelastningen betydligt, men det kräver ett långsiktigt arbete. Raseborgs stad har nyligen förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända till slutet av år 2022. Miljöbyrån anhåller om tilläggsfinansiering för ett fortsatt projekt från Nylands NTM-central. Det nuvarande projektet har dock ännu ett arbetsdrygt år kvar. På arbetslistan för år 2020 står bl.a. rensningsprojektet i samarbete med dikningsbolaget, förverkligande av vattenskyddskonstruktioner på avrinningsområdet, en fortsatt behandling av åkrar med jordförbättringsmedel samt uppföljning av vatten och mark.

Åtgärdsplanen gjordes inom projektet Raseborgs å och den förverkligades i samarbete mellan projektets arbetsgrupp och en konsult. I projektets arbetsgrupp ingick Minttu Peuraniemi, Raseborgs stads miljöinspektör Aapo Ahola, Nylands NTM-centrals specialplanerare Harri Aulaskari samt markägarnas och dikningsbolagets representanter Stefan Holmberg och Torbjörn Nyberg. Konsultfirma var Ramboll Finland Oy; deras arbetsgrupp bestod av vattendragsplaneraren Virve Kupiainen, ledande sakkunnig Pertti Keskitalo samt planeraren Elina Heikkala. Planen är tillgänglig här.

Tilläggsinformation:


25.09.2019 / Julia Ingo

Fisktrappan i Svartån i Billnäs är klar. De, som byggt, planerat, finansierat eller på annat sätt stött fisktrappan, samlades 25.9. för att följa med hur vatten för första gången släpptes igenom fisktrappan.

”Från Raseborgs stads sida, är vi glada att det här viktiga projektet nu är i det här skedet och att vi kan fira ”taklagsfest”. Vi tackar alla som deltagit i projektet samt särskilt entreprenören och planerarna, det utmanande projektet är klart” glädjer sig Jan Gröndahl, Raseborgs tekniska chef.

Billnäs fiskevägs öppningsfest. Personer står och tittar ner på vattnet som strömmar ner för fiskevägen.

Billnäs fisktrappa är till typen en sk. bassängtrappa, där fiskarna simmar från ett trappsteg till ett annat och kan emellanåt vila i bassängerna mellan stegen. Vid botten av fisktrappan finns ett lager olika stora naturstenar, med vars hjälp man har försökt göra fisktrappan så lätt som möjligt också för de sämst simmande fiskarterna och t.ex. kräftdjuren. Den vindlande fisktrappan i Billnäs ligger på berget nedanför dammen mellan kraftverket och dess dammluckor. Fisktrappans luckor styrs utgående från vattenstånds- och strömningsdata så, att flödet i fisktrappan är 0,55 m3/s. Fisktrappan är öppen från maj till november, så att vandringsfiskens årsrytm följs.

”Då fiskvägar byggs, blir behovet av att förbättra vattenkvaliteten i ån, och likaså möjligheterna att återställa områden med lekgrus för laxfisk i huvudfåran och livsmiljöerna ännu viktigare. Enligt en kartläggning,som gjorts av Naturresursinstitutet, finns det i huvudfåran 3,5 hektar livsmiljöer, som lämpar sig för laxyngel och i sidofårorna 3 km bäckmiljö som genast lämpar sig samt 7 km miljöer, som kan restaureras” påminner Jaana Pönni från Västra Nylands vatten och miljö rf.

Fiskvägarna längs Svartån i Åminnefors och Billnäs baserar sig på de vattenlovsplaner som Maveplan Oy uppgjort år 2015. Då regeringens spetsprojektfinansiering säkerställts, påbörjades bygget sommaren 2018. Huvudentreprenör var GRK Infra Oy. Dessutom har ett stort antal underentreprenör deltagit i projektet. Huvudplanerare var Ingenjörsbyrån Ponvia Oy och för fisktrappornas funktionella planering har Kala- ja Vesitutkimus Oy ansvarat. Svartåns nedersta fiskväg, som leder förbi Åminnefors kraftverksdamm, blir färdig vid årsskiftet.

Bakom projektet står kommunerna i området med en stark insats. Västra Nylands vatten och miljö rf. sammankallade år 2015 en samarbetsgrupp för Laxfisk i Svartåns vattendragsvision, genom vilken bygget av fiskvägarna finansierats av Raseborgs stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och Loppis kommun, Koskienergia Oy, Sappi Europe / Kirkniemi, Lojo miljökluster och SSO samt Pojo-Ekenäs och Lojo sjös fiskeområden. Bygget av fiskvägen har också fått betydande finansiering från EU:s projekt Freshabit Life IP. Som byggherre för fiskvägarna har Raseborgs stad  fungerat.

Svartåns fiskvägar fick i egenskap av regeringens spetsprojekt även ett starkt stöd från jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet. Stödet från Egentliga Finlands NTM-centrals fiskekonomiska tjänster och Nylands NTM-central har varit oersättligt och samarbetet med Regionförvaltningsverket friktionsfritt.

Våren 2020 kan Svartån igen efter en paus på 65 år öppnas för vandringsfisk. Raseborgs stad och samarbetsgruppen för Laxfisk i Svartåns vattendragsvision framför redan i det här skedet ett varmt tack till såväl alla finansiärer som till dem, som på olika sätt stött projektet i egenskap av sakkunniga.

”I och med att fiskvägarna i Åminnefors och Billnäs blir färdiga vänder sig tankarna mot åns övre lopp, där Åkerfors blivande naturenliga fiskväg och den byggnadstekniskt utmanande Svartå forsen väntar. Förberedelserna för det nya projektet är redan i gång, men finansieringen för fortsättningen är ännu öppen” konstaterar Piia Nordström, ansvarig gatuchef vid Raseborgs stad, om de fortsatta planerna.

Tilläggsuppgifter:

Jaana Pönni
Västra Nylands vatten och miljö rf
tel. 050 575 1738

Piia Nordström
Raseborgs stad
tel. 019 289 3852

Jan Gröndahl
Raseborgs stad
tel. 019 289 2550


23.08.2019 / Minttu Peuraniemi
Spridning av gips på pilotområdet hösten 2019.

Totalt 300 ton gips och strukturkalk sprids och bearbetas i odlingsmarker vid Raseborgs ås avrinningsområde under den inkommande hösten. Syftet är att minska näringsbelastningen som kommer från åkrarna till ån. 70 hektar åkermark som odlas av fem olika odlare är med i behandlingen. Behandlingen är en del av Projektet Raseborgs å, som leds av Raseborgs stads miljöbyrå.

Strukturkalk sprids
Strukturkalk sprids. Foto: Johnny Wickström.

Gips och strukturkalk förbättrar lermarkers struktur och förhindrar urlakning av fosfor från åkern till vattendraget. Jordens kornstruktur blir uthålligare, åkern håller bättre emot igenslamning och ytavrinning av fosfor minskar. Gipsen har visat sig ha en förmåga att minska urlakning av fosfor och fasta partiklar t.o.m. med 50 % direkt efter behandlingen. Erfarenheterna av strukturkalk är motsvarande. Gips har använts flitigt som vattenvårdsmetod bl.a. vid Savijoki och vid Vanda å. Planer på att använda gips i en större skala vid Skärgårdshavets tillrinningsområde framskrider som bäst. Strukturkalken är däremot mera känt i Sverige, var man kan få miljöstöd då man behandlar åkrarna med strukturkalk.

– Vi vill på en lokal nivå demonstrera användning och effekt av dessa relativt nya jordförbättringsmedel som har en vattenvårdsinverkan, berättar Minttu Peuraniemi, projektchef för projektet Raseborgs å. Det är otroligt glädjande att alla odlare på vårt pilotområde år med i testning av medel!

– Gips och strukturkalk förbättrar markens växtskick, vilket gör medlen attraktiva för bonden, påpekar odlaren Mårten Holmberg. Vattenvårdseffekten är en fördel, eftersom även markägarna önskar att Raseborgs å skulle må bättre, tillägger han.

Av de åkerskiften som Holmberg odlar, kommer en dela att behandlas med gips och en del med strukturkalk, enligt skiftets behov. Jordmånsexperten Janne Heikkinen från Vilkku-projektet har bedömt behovet. Enligt Heikkinen är det viktigt att välja medel utgående från markens egenskaper. Strukturkalk höjer jordens pH och passar särskilt bra för sura jordar. För åkrar som redan har tillräckligt högt pH lämpar sig gips bättre. Båda fungerar som kalsiumgödsel, gips fungerar även som svavelgödsel.

– Det finns också begränsningar i användningen av jordförbättringsmedel, tillägger Heikkinen. Gips lämpar sig inte för åkrar som finns på tillrinningsområdet för en sjö, inte heller på grundvattenområden. I eko-odling får man inte använda strukturkalk eller gips, om inte det är frågan om naturgips. Åkern skall även ha en väl fungerande vattenhushållning för att det skall löna sig att behandla den med jordförbättringsmedel.

Strukturkalk bearbetas i marken
Strukturkalk bearbetas i marken. Foto: Johnny Wickström.

De åkrar som behandlas nu ligger invid en av Raseborgsåns sidofåror, vid Kvarnbäcken i Konungsböle. De lämpar sig bra för jordförbättringsmedel eftersom fåran inte svämmar över. Huvudfåran är däremot känslig för översvämning, vilket gör att fasta partiklar och näringsämnen i samband med regn och snösmältning spolas från åkrarna till ån. Den gemensamma önskan mellan Projektet Raseborgs å och markägarna är att hålla vattnet i fåran och näringsämnena på åkrarna. Arbetet för en förbättrad vattenhushållning har framskridit till planeringsskedet.

När översvämningsproblemet löses, kan man ta i bruk flera andra av vattenvårdsåtgärder. Redan nu håller många odlare sina åkrar gröna under vintern och åkrarna gödslas bara enligt behovet. Med hjälp av gips och strukturkalk kan man effektivera åkrarnas vattenhushållning och minska näringsurlakningen. Det finns mycket potential för fortsatt användning av jordförbättringsmedel vid Raseborgs å, eftersom det finns cirka 17 km2 lerig åkermark på åns avrinningsområde.

 Tilläggsinformation:


11.07.2019 / Minttu Peuraniemi

Trots det ostadiga vädret kom flera odlare till Jordmånsdagen i Gårdskulla i Sjundeå den 27.6. Tillsammans med Finlands bästa experter bekantade man sig med jordmånens hemligheter.

Förmiddagen bestod av föreläsningar. Janne Heikkinen som är projektansvarig i VILKKU projektet redogjorde åhörare för markförbättringsämnen som gips och strukturkalk samt deras egenskaper och skillnader. Forskaren Pasi Valkama i Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingfors regionen rf presenterade i sin tur resultat efter en långtidsstudie i jordbrukets effekter i vattendragen. Betydelsen av växttäcket under vintertid i reducering av belastningen kom fram i resultaten. Juuso Joona utbildar odlare i Carbon Action projektet och han ledde åhörare intill kolodlingens värld samt berättade om jordbrukets enorma potential i kontroll av klimatförändring. ”Under årtionden och århundrade har kol frigjorts från jordmånen till följd av människans påverkan. Genom att förbättra växtförmågan i jordmånen kan odlaren binda kol tillbaka till jordmånen och därmed sakta ner klimatförändringen och anpassa sig till det. Samtidigt kan man höja skördenivån” berättade Joona.

På eftermiddagen gav deltagare sig ut på åker för att söka konkreta svar på utmaningar i skötsel av jordmån. På åkerkanten bekantade man sig med traktorns däcktryck, som ofta är för höga och förorsakar därmed förtätning av marken. ”Med värsta otur räcker det med en åkning på våt åker med för höga däcktryck som kan förstöra markens kornstruktur” konstaterade ProAgrias expert Kalle Laine. Att återställa kornstrukturen kräver däremot långsiktigt arbete på flera år.

Det uppenbarliga skydd mot erosion som växttäcket ger presenterades av agronom Jussi Knaapi med sin regnvattensimulator. I simulatorn sprutades vatten på en yta med och utan växttäcke och den uppstående tillrinningen noterades. Mark med växttäcke höll vatten försvåningsvärt bra, medan regnet på mark utan växttäcke orsakade erosion och tillrinning som var rik på organiskt material.

Fungerande täckdikning är en viktig del av vattenhushållning. Rollen av växttäcket under vintertid kom fram även på täckdikeplatsen där odlare fick kika in i Gårdskullas täckdikebrunn och bekanta sig med forskning som Salaojakeskus har genomfört om kvalité och mängd av vatten i täckdiken under olika årstider. Det var viktigt att uppmärksamma att under sommaren upptas regnvatten så effektivt av växter och evaporation att väldigt lite vatten rör sig i täckdiken. Situationen ändras totalt utanför tillväxtperioden, när höstregnen börjar.

Antalet daggmaskar i åkerjorden kartlagdes genom att hälla vatten spetsat med senapspulver i en grop som man hade grävt i marken. Daggmaskarna tyckte illa om senapsvatten och grävde sig upp till ytan. Den här gången hittades bara några enstaka daggmaskar i jordens ytskikt, och även dem var i knut på grund av den torra försommaren. Medan klimatet ändras och extrema väderförhållanden som torka blir allt vanligare, möter även odlarna nya utmaningar. ”Syftet med evenemang som Jordmånsdagen är att öka kunskap bland så väl odlare som andra som arbetar inom jordbruket om åtgärder med vilka man kan förbereda sig i klimatförändringen eller i bästa fall ändra dess riktning” konstaterar Eija Hagelberg från BSAG. Arrangörerna bakom evenemanget, ProAgria Etelä-Suomi, Baltic Sea Action Group, Västra Nylands vatten och miljö r.f., WWF och Raseborgs stad, tackar alla deltagare för en givande dag.

Materialet från Jordmånsdagen hittas på https://carbonaction.org/materials/maaperapaiva/


12.06.2019 / Minttu Peuraniemi

Jordmånens struktur är nyckeln till en god skörd. På Sjundeå Jordmånsdag 27.6 fördjupar man sig i åkerns växtskick tillsammans med Finlands bästa experter. Det lönar sig att förbättra markens struktur, för att få goda skördar även i ett föränderligt klimat.

Maskar
Jordmånsdag i Sjundeå 27.6.2019

ProAgria Södra Finland, Baltic Sea Action Group, Västra Nylands vatten och miljö rf, WWF och Raseborgs stad inbjuder odlarna till en Jordmånsdag på Gårdskulla gård i Sjundeå 27.6.2019 kl. 10-15.30. Vid tillfället får vi höra expertanföranden om bland annat markförbättringsmedel och om lagring av kol. Efter föreläsningarna presenterar de sakkunniga i åkermiljö t.ex. yt- och dräneringsflödesmätningar, däcktryckets betydelse för marken struktur och markens kvalitetsutvärderingsmätningar. I evenemanget deltar också lantbruksföretag jämte deras produktpresentationer.

Målet med dagen är, att presentera verktyg för att förbättra markens växtskick på ett praktiskt sätt. Ofta medför också åtgärder, som förbättrar växtskicket ett förbättrat tillstånd i naturen. Man kan till exempel med kolbindande odlingsmetoder höja skörden och förbättra markens struktur samt förstås också bromsa klimatförändringen.  ”Man forskar för närvarande på många håll i Finland i markens förmåga att binda kol från atmosfären. Det är viktigt att få för odlarna viktig forskningsinformation förmedlad vidare.”, konstaterar Jordmånsdagens expert, forskaren Juuso Joona.  En förbättring av markens struktur är också viktigt för vattendragen, En mullrik odlingsjord i gott skick uppehåller vatten och näringsämnen, vilket innebär att belastningen av fasta partiklar och näringsämnen till vattendragen minskar.

Att förbättra markstrukturen belönar

Att råda bot på utmaningarna börjar genom, med att man identifierar åkrarnas problem samt att man granskar markens kvalitet och vattenhushållning. När man har fakta om markens struktur och växtskick, hittar man också lättare på lösningar. Det är belönande att se, hur en jordmån som packats till under många år blir porösare, strukturen förbättras och vattengenomsläpplighetsförmågan förbättras.  

Man har arrangerat många skolningstillfällen i Västra Nyland och de har lockat med redan 160 deltagare. På nätet har evenemangen haft nästan 900 följare. ”Skolningstillfällena har fått positiv feedback för att de har öppnat nya synvinklar och för att de har behandlat för odlaren viktiga ämnen. Nu är det ett utmärkt tillfälle att uppdatera kunskaperna om markens växtskick”, konstaterar WWF:s Jenny Jyrkänkallio-Mikkola. Vi önskar odlarna varmt välkomna till Sjundeå jordmånsdag!

Jordmånsdag
Tid: Torsdag 27.6.2019 kl. 10:00 – 15:30
Plats: Gårdskulla gård, Gårdskulla 108, 02570 Sjundeå

Bekanta dig med programmet och anmäl dig senast torsdagen den 20 juni: https://etela-suomi.proagria.fi/tapahtumat/maaperapaiva-jordmansdag-11671
Tilläggsuppgifter:
Jenny Jyrkänkallio-Mikkola jenny.jyrkankallio-mikkola@wwf.fi 040-5006968

Arrangörer:
ProAgria Etelä-Suomi / Elina-projektet, Baltic Sea Action Group / Järki-hanke, Västra NYlands vatten och miljö rf / Sjundeå å 2030-projektet och projektet Hiidenveden kunnostus, WWF / Vesiensuojelu 4K -projektet samt Raseborgs stad / Raaseborgs å -projektet k

Maaperäpäivän ohjelma

Ladda nerVisa

17.05.2019 / Katja Koli

LUVY samlar med hjälp av en kartbaserad enkät in invånarnas uppgifter gällande vatten- och strandområden i Raseborg. Med hjälp av enkäten kan du skicka in dina observationer, önskemål och bekymmer till stöd för planeringen av vattenvården.

Du vet bäst, hur badplatsen och bäcken i ditt grannskap mår!

Svara på kartförfrågan här https://app.maptionnaire.com/sv/6273/.

Det insamlade materialet används vid uppgörandet av åtgärdsprogram för skötseln av vattendragen i din kommun och vid beredningen av olika metoder inom restaureringsprojekten.

Enkäten är öppen till och med den 30.8.2019. Du kan svara på alla eller bara på de frågor du vill. Du kan också alltid återvända till enkäten för att lägga till nya objekt.

Västra Nylands vatten och miljö behandlar svaren konfidentiellt och i enlighet med dataskyddslagstiftningen. Du kan själv besluta om du vill uppge ditt namn eller om du vill svara anonymt. Bland dem som svarat lottar vi ut tre 20 euros presentkort i varje kommun. I samband med lottdragningen behandlas kontaktuppgifterna separat.

Enkäten fungerar bäst med Firefox och Chrome -webbläsarna. Vi rekommenderar inte Explorer eller Edge. Eftersom kartan är stor, fungerar förfrågan bäst på en stor skärm, men du kan också göra det med mobil.

Enkäten är en del av projektet ”Effekt i vattenvårdsarbetet via nätverk”, som finansieras som ett av regeringens spetsprojekt.

Tilläggsuppgifter:

Maija Venäläinen 
Projektchef
Verkostoilla tehoa vesienhoitoon 
0445285019 
maija.venalainen(at)luvy.fi
Sini Pöytäniemi 
Projektchef och GIS expert 
04577500106 
sini.poytaniemi(at)luvy.fi

14.05.2019 / Katja Koli

Det beräknas att upp till 10 000 ton spillolja som klassificeras som farligt avfall, t.ex. smörjoljor som använts för bilar, traktorer och maskiner, hamnar utanför den lagstadgade avfallshanteringen varje år. Det är sannolikt att åtminstone en del av denna spillolja bränns olagligt eller hamnar i miljön. Målet är att en så stor del av spilloljan som möjligt ska återvinnas och kunna återanvändas.

I Finland säljs årligen omkring 60 000–80 000 ton smörjmedel. Använd smörjolja borde återvinnas så att man kan tillverka ny smörjolja av den. Åren 2010–2016 samlades det i medeltal in 36 000 ton spillolja per år i Finland som behandlades vid anläggningar för avfallshantering.

Om spillolja kommer ut i miljön kan den förstöra marken eller yt- eller grundvatten. En liter spillolja är tillräcklig för att förstöra en miljon liter vatten. Vid olaglig förbränning av spillolja frigörs skadliga ämnen och föreningar samt mikropartiklar i luften. De försvagar luftkvaliteten i närmiljön och sprids i marken och vattendragen.

Här kan du läsa mera.


29.04.2019 / Katja Koli

LINKKI-projektets fältsäsong startar i maj. Projektets rådgivare är också anträffbara vid olika evenemang under sommaren.

Avloppsvattenrådgivningen riktas såsom under tidigare år till föroreningskänsliga områden såsom grundvatten- och strandområden samt tätt befolkade områden. Rådgivningsområdena har valts ut i samarbete med områdets kommuner. Man tar kontakt brevledes med invånarna i de aktuella områdena, där man erbjuder gratis kartläggnings- och rådgivningsbesök. I samband med besöken tittar rådgivaren tillsammans med invånaren på det nuvarande systemet samt ger råd om hur man kan förbättra och sköta avloppssystemet. Vid besöket får fastighetsägaren också en skriftlig utvärdering av huruvida behov finns att förnya systemet.

Rådgivarna inleder nu på våren i Veikkola i Kyrkslätt samt i Raseborg och i Högfors på grundvattenområdena. Senare förflyttar sig rådgivarna till bl.a. Ingås grundvatten- och strandområden, Lojos strandområden, stränderna i Sjundeå samt området kring Vihtijärvi sjö. Besök görs fram till oktober och tidtabellerna preciseras på projektets hemsidor www.hajavesi.fi/se/handelser. I kalendern kan man också kolla, vid vilka sommarevenemang LINKKI-projektets rådgivare finns på plats. I maj-juni erbjuds rådgivning vid följande evenemang:

Vid den landsomfattande avloppsvattenveckan 6–12.5. sporras fastighetsägarna till att kolla, huruvida reparerandet av avloppssystemet berör dem och med vilken tidtabell. LINKKI-projektet deltar i veckan med en facebook-kampanj. Under veckan informerar man om aktuella saker gällande glesbygdens avloppsvattenhantering samt arrangerar olika evenemang runtom i Finland. Man kan följa med LINKKI-projektets glesbygdsavloppsvattenvecka på Västra Nylands vatten och miljös Facebook (https://www.facebook.com/vesijaymparisto/). Tilläggsuppgifter om evenemang material under glesbygdens avloppsvattenvecka finns på miljöministeriets sida (https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Byggande/Byggnadsprojekt/Installationstekniska_system_VVS/Glesbebyggelsens_avloppsvatten/Avlopsvatteveckan).

Västra Nylands vatten och miljös glesbygdsavloppsvattenprojekt LINKKI, strävar till att främja avloppsvattenbehandlingen i glesbygden i samarbete med kommunerna. I projektet deltar åtta kommuner: Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis. Projektet finansieras utöver av kommunerna även av Nylands NTM-central. Projektet sammanhänger med de Västnyländska kommunernas avloppsvattenstrategi 2014–2021 och miljöministeriets landsomfattande avloppsvattenrådgivning. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf och tilläggsuppgifter om projektet hittas på nätsidorna på adressen www.hajavesi.fi

Tilläggsuppgifter:

Virve Ståhl hankekoordinaattori / projektkoordinator
Länsi-Uudenmaan Vesi ja Ympäristö ry
0504474993
virve.stahl@luvy.fi


17.04.2019 / Julia Ingo

Den mängd farligt avfall som hushållen för till insamling har inte ökat tillräckligt. Fortfarande finns det också farligt avfall i soppåsar som förs till avfallskraftverket. Det här är märkvärdigt, eftersom farligt avfall tas emot avgiftsfritt på kommunernas, samkommunernas eller de kommunala avfallsbolagens, såsom Rosk’n Rolls avfallsstationer.

Under våren finns på många områden dessutom ambulerande insamlingar av farligt avfall och olika insamlingskampanjer. På Rosk’n Rolls område startar de ambulerande Otto och Romulus -insamlingarna igen 6.5. Insamlingarnas tidtabeller och hållplatser hittar man i vår kundtidning Roskis som delas ut torsdagen 18.4 och på vår hemsida från https://www.rosknroll.fi/mottagningsplatser/ambulerande-insamlingar/

Redan en liten mängd av ett ämne som klassificeras som farligt kan leda till att miljön förorenas eller till att djurs och människors hälsa skadas. Via avlopp hamnar farliga ämnen slutligen i vattendrag, eftersom avloppsreningsverken inte kan avlägsna alla skadliga ämnen. Innehållet i hemmets sopkärl hamnar i ett avfallskraftverk, där farligt avfall kan förorsaka till och med explosionsfara då det bränns. Farosituationer kan uppstå också då sopkärlet töms i sopbilen eller på avfallsstationen, om de farliga ämnena har sorterats fel.

Tvättmedel, lysrör, aerosoler, läkemedel, batterier, motoroljor och målarfärger är farligt avfall då de tagits ur bruk. Ifall sorteringen av avfall inte ännu hör till din vardag, borde du börja med att lära dig sortera farligt avfall.

”Farligt avfall får inte läggas i hemmets sopkärl, hällas i avloppet, föras till en ekopunkt eller lämnas i naturen” säger Kaisa Halme, kommunikationsexpert vid Cirkulärkraft Finland KIVO rf.

Till insamlingen förs 5,1 kilo per invånare

På avfallsstationer som är medlemmar av Cirkulärkraft Finland rf tog man 2017 emot 5,1 kilo farligt avfall per invånare. Mängden har minskat, för 10 år tidigare tog man emot ett kilo mer per varje invånare.

Mest tog man emot ackumulatorer, målarfärg och spillolja. År 2017 levererades 3 180 ton bärbara batterier och ackumulatorer till den finländska marknaden och av dessa insamlades 1 370 ton. Insamlingsgraden var 45 %. Bärbara batterier och ackumulatorer såsom fingerbatterier och knappceller samt batterier till mobiltelefoner kan avgiftsfritt återlämnas till de butiker som säljer dem. År 2017 importerades till Finland 16 660 ton fordonsbatterier och cirka 14 900 ton samlades in.

Avgiftsfri insamling bl.a. på avfallsstationer och på apotek

Farligt avfall förs från uppsamlingsplatserna, såsom avfallsstationer och apotek, till behörig behandling. Material som kan återvinnas tas till vara för ny produktion och skadligt material behandlas så att det blir ofarligt. Genom att föra exempelvis batterier och små ackumulatorer till insamlingen, kan de farliga ämnen de innehåller behandlas på ett säkert sätt och det material som kan återvinnas kan utnyttjas till exempel inom gödsel- och metallindustrin.

Gamla läkemedel ska återlämnas till apoteket. Den kommunala avfallshanteringen har ordnat med avgiftsfri mottagning av läkemedelsavfall i nästan alla apotek i Finland.

I år driver Cirkulärkraft Finland en kampanj som särskilt lyfter fram medvetenheten om farligt avfall. Under påsken informeras invånare om ämnet på American Car Show i Helsingin Messukeskus. I april visas en kampanjvideo om riskerna med farligt avfall. Videon visas både i TV och på biografer.

På webbplatsen farligtavfall.fi har sammanställts anvisningar bl.a. om hur du kan undvika och sortera farligt avfall. På webbplatsen finns också information om behandling av avfall och en söktjänst som visar var närmaste mottagningsplats finns.

Kampanjens samarbetsparter är Akkukierrätys Pb, Apotekareförbundet, Fortum Waste Solutions, MePak, Recser, Stena Recycling, Finlands Bilåtervinning, Finlands Motorförbund, Finlands Returplast samt Vattenverksföreningen. Dessutom stödjer miljöministeriet, Finsk Handel och Kommunförbundet genomförandet av kampanjen.


1.04.2019 / Minttu Peuraniemi

Raseborgs miljöbyrås projekt Raseborgs å har fått en viktig samarbetspartner till hjälp när det ingick ett samarbetsavtal med Raseborgs åns dikningsbolag. Raseborgs åns dikningsbolag är en sammanslutning som bildats av markägare längs med ån för att ta hand om grundtorrläggningen.

Projektchefen och huvudombudsmannen glädjer sig över samarbetet
Projektchefen Minttu Peuraniemi (t.v.) och huvudombudsmannen Petra Troberg (t.h.) glädjer sig över samarbetet kring Raseborgsån. Foto: Robert Harling.

Åkrarna vid Raseborgsåns avrinningsområde lider av översvämningar som är kraftiga även vid mindre mängder nederbörd. Översvämningarna spolar marksubstans från åkrarna, vilket försvårar odlingen och göder vattendraget. Samarbetet mellan projektet Raseborgs å och dikningsbolaget har att göra med förbättring av vattenhushållningen på området.

Syftet med samarbetet är att göra upp en iståndsättnings- och grundtorrläggningsplan, som för sin del siktar till minskande näringsbelastning från åkrarna till ån. I planen inkluderas bl.a. en våtmark och en översvämningsterrass som ingår i projektet Raseborgs å. Det är frågan om ett omfattande projekt, som berör minst ett 6,5 kvadratkilometers stort område längs med ån.

– Projekt i sådan här skala kräver en hel del bakgrundsinformation om åns naturvärden och hydrologiska förhållanden. Tyvärr är befintlig information bristfällig när det gäller Raseborgsån, menar projektchef Minttu Peuraniemi. Största delen av utredningarna kan ändå genomföras under kommande sommarperiod.

Ifall utredningarna och planen blir klara före hösten, kan själva grävningsarbeten genomföras under vinter 2020. Då blir projektet genomfört före projektet Raseborgs å tar slut. Tidtabellen är stram, eftersom det är möjligt att projektet kräver ett tillstånd enligt vattenlagen. Då måste förverkligande skjutas upp med ett år.

– Det är Nylands NTM-central som ger utlåtande om tillståndsbehovet. Vi har redan kontaktat NTM-centralen och fått en lista på utredningar som skall göras, konstaterar dikningsbolagets huvudombudsman Petra Troberg. Projektet Raseborgs ås hjälp att köra igång projektet har behövts, eftersom det för utlåtandet behövs sådana utredningar som vi som lekmän inte kan göra.

Miljöinspektören Maria Eriksson är glad över samarbetet med dikningsbolaget. – Samarbetet visar att markägare vid Raseborgsån är färdiga att satsa på vattenvård. Snart kan även övriga intresserade delta i vattenvård som görs i projektet via gräsrotsfinansieringskanal som öppnas senare på våren.

Tilläggsinformation

  • projektchef Minttu Peuraniemi, förnamn.efternamn@raseborg.fi, 019-28922790
  • projektets webbsida: www.raseborg.fi/raseborgsa, Facebook-grupp: https://www.facebook.com/groups/2170471003275517/

I projektet Raseborgs å minskas betydligt näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken. Projektet stöder områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder, bl. a. i att anlägga vattenskyddsvåtmarker. Projektet främjar även ibruktagandet av nya metoder som siktar till att minska näringsbelastningen samtidigt som det bildar en grund för ett långsiktigt ”vattenvänligt” jordbruk. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Miljöministeriet finansierar projektet med 300 000 euro. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts.


20.03.2019 / Minttu Peuraniemi

Ungefär 60 personer deltog i Vattenhushållningskvällens mässa, expertpresentationer och därpå följande paneldiskussion. Frågor och svar flödade under hela paneldiskussionens gång.

Vattenhushållningslandskap
Jordmån och vatten diskuterades livligt vid Vattenhushållningskvällen. Foto: Jenny Jyrkänkallio-Mikkola

Baltic Sea Action Group, Västra Nylands Vatten och Miljö rf, WWF och Raseborgs stad ordnade tisdagen 19.3.2019 Vattenhushållningskvällen på Sjundeå Bad. På evenemangets mässa fanns branschens företag och aktuella projekt representerade. Det var möjligt att gå runt på mässan i samband med kaffeserveringen, varefter publiken förflyttade sig till närliggande auditorium för att följa med experternas beredningar innan den egentliga paneldiskussionens början.

Som experter fungerade agronom Jussi Knaapi, professor Kristina Lindström från Helsingfors Universitet, odlare Mathias Weckström från Pargas Gård, projektchef Katrine Möller Sörensen från Tullstorpså-projektet, Sverige, Helena Äijö från Täckdikningsföreningen och specialplanerare Harri Aulaskari från Nylands NTM-centralen. Gustav Rehnberg från Gårdskulla gård fungerade som ordförande för kvällen.

Vattenhushållningskvällens paneldiskussion hölls på samma sätt som Naturkvällen (fi. Luontoilta). Frågor från publiken räckte till för hela paneldiskussionen. Frågorna som ställdes var praktiska för jordbrukarna, och de besvarades av experterna. Under kvällen berördes frågor som bl.a. utnyttjandet av åkerns produktionspotential, betydelsen av mikrober i marken, markstrukturens betydelse, , våtmarkers och tvåstegsdikens betydelse för översvämningsskydd och vattenkvalitet, samt genomförande av dikningsprojekt.

Enligt experterna är vattenhushållning, markstrukturen, näringsbalansen, växttäcke vintertid och våtmarker bland de viktigaste åtgärderna när det gäller jordbrukets vattenvård.

Vattenhushållningskvällens presentationer och paneldiskussion kunde följas med live via nätet under kvällen. Sändningens inspelning finns fortfarande på Västra Nylands vatten och miljö r.f.:s Youtube:

Experternas föreläsningar och paneldiskussionen finns också till påseende på https://www.vesientila.fi/fi/vesistokunnostus/tapahtumakalenteri/?a=viewItem&itemid=14750.

Vattenhushållningskvällen var ett resultat av lyckat samarbete, som redan konkretiserades i samband med Jordmånskvällen i Lojo den 4.12.2018. De entusiastiska projektdragarna planerar nästa evenemang, ett besök till Gårdskulla gård på sommaren.

Medverkande projekt/organisationer:

  • Järki-projektet / Baltic Sea Action Group
  • Sjundeå å-projekt och projektet Hiidenveden kunnostus / Västra Nylands Vatten och Miljö rf
  • Vattenskydd 4k-projekt/ WWF
  • Projektet Raseborgs å / Raseborgs stad

Tilläggsuppgifter:

Minttu Peuraniemi

projektchef

019-28922790

rnamn.efternamn@raseborg.fi


26.02.2019 / Minttu Peuraniemi

Raseborgsån hämtar med sig till Barösunds havsområde ca. 4000 kg fosfor per år. Fosforn härstammar för det mesta från landområden i anknytning till ån; från åkrarna, skogarna och bosättningen, d.v.s. från avrinningsområdet. Fosforn har en övergödande effekt på vattendraget. Att iståndsätta avrinningsområdet så att fosforn hålls bättre kvar på avrinningsområdet och inte läcker till vattendragen är nyckeln till en förbättrad status på Barösunds havsområde och Raseborgs å.


Filmen är producerad av Raseborgs stads miljöbyrå. Filmen är förvekligad med stöd av Bergsrådinnan Sophie von Julins Stiftelse. Filmen handlar om status på vårt kusthav samt om hur var och en kan förbättra den.

Metoder för iståndsättning av avrinningsområdet är bl.a. skyddsremsor och skyddszoner, samt våtmarker och bassänger. En skyddszon håller fast vid fasta partiklar och näringsämnen som kommer med ytavrinningen. En våtmark saktar ned vattenflödet i en fåra vilket möjliggör sedimentation av fasta partiklar på bassängens botten. I samband med utredningen “Översiktsplan för skyddszoner, våtmarker och naturens mångfald i Raseborg och Ingå” år 2013 identifierades flera potentiella områden för våtmarker och skyddszoner vid Raseborgsåns avrinningsområde.

Översiktsplan för skyddszoner och våtmarker 2013

Ladda nerVisa

Skyddszoner och våtmarker har även övriga positiva effekter på miljön och på landskapet. Våtmarkerna fungerar som rast- och boplatser för fåglar samt som vattenlager.

TEHO-projektets bild om våtmark
TEHO-projektets bild om en våtmark. Ville Heimala 2012.

Ifall man inte ha kunnat göra ett avtal om skyddszoner, lönar det sig att fundera på alternativa vattenvårdsåtgärder. Fånggrödor, bearbetningsmetoder, formgivning av åkerytan samt jordförbättringsmedel är åtgärder som befrämjar vattenvård. I projektet byggs det en våtmark i samarbete med markägare.


15.02.2019 / Minttu Peuraniemi

Projektet Raseborgs å var med och arrangerade jordmånskvällen ”Maaperäilta” den 4 december 2018 i Kisakallio i Lojo. Under kvällen deltog ca 90 odlare och övriga sakkunniga och ca 50 deltagare via webbcasting för att diskutera aktuella jordmånsärenden.

Kipsinlevitystä. Gipsspridning

Under kvällen berördes frågor som bl.a. utnyttjandet av åkerns produktionspotential, betydelsen av höstgrödor i kontroll av matjorden, jordförbättrande ämnens, så som gipsens, strukturkalkens och fiberns behov och betydelse, undvikande av markpackning samt mikrobnätverket i en fungerande åkerjord. 

Nämnvärt är därtill att skötsel av jordmånen är också god vattenvård och den har en stor betydelse för minskning av jordbrukets näringsbelastning till vattendrag! Ett av de centrala budskapen från sakkunniga var att åtgärder som ökar åkerns resurser och befrämjar vattenvården skall väljas utgående från skiftenas särskilda behov.

Som experter fungerade agronom Jussi Knaapi, jordbrukare-experimenterare-forskare Tuomas Mattila (Kilpiä gård), agrolog Olli-Pekka Ruponen (Toivo gård), projektansvarig Janne Heikkinen från Vilkku Plus- projektet samt forskare Ansa Palojärvi från Naturresursinstitutet.

Kvällens program är inspelat och presentationerna är tillgängliga på Pro Agrias hemsidor!

Den nedanstående tabellen* presenterades under kvällen och den klargör egenskaper och användbarheten av jordförbättringsmedel.

Strukturkalk
FiberGips
pHhöjerkalkstabiliserad: höjer, övriga: höjer inte/liteingen effekt
Ledningstalethöjer måttligthöjer tydligt
GödslingseffektCa/Mg (beroende på produkt)nollfiber: ingen; näringsfiber: N, P, K, S, Ca, MnCa, S, P
Jordmånlerjordarlerjordar och grova jordarlerjordar
Eko-odlingej lämpliglämpligej lämplig
Vattenskyddseffektminskar erosion och urlakning av fosforminskar erosion och urlakning av fosforminskar erosion och urlakning av fosfor
Rekommenderad spridningsmängd6-8 tn/ha (t.o.m. 15 tn/ha)näringsfiber 30 tn/ha ≈ 78 m34 tn/ha
AnnatBrukas ner i marken omedelbart (max. 48 h) efter att kalken spridits (ingen plöjning).Ökar halten organiskt material i jorden.Lämpar sig inte på sjöarnas tillrinningsområden, inte heller på grundvattenområden.

*Tabellen är omskrivet utgående från Janne Heikkinens (Vilkku Plus-projektet) presentation “Maanparannusaineiden merkitys” i “Maaperäilta” 4.12.2018.

OSMO-projektets verktyg som nämndes i evenemaget:

  • Med hjälp av räknare för katjonbyteskapacitet kan du utgående från bördighetsanalysen beräkna jordens kapacitet att lagra näringsämnen och jämföra kapaciteten med målsättningen. Verktyget beräknar även mängden kalcit, dolomit, biotit och gips som behövs för jordförbättringsändamål.
  • Med hjälp av dessa räknare kan du definiera risken för markpackning utgående från maskinens egenskaper och jordmån.

15.02.2019 / Minttu Peuraniemi

Raseborgs miljöbyrå har startat Projektet Raseborgs å, vars syfte är att förbättra Raseborgsåns och havsområdets ekologiska status. Projektet fick en kick-start i september, när projektchefen och Minttu Peuraniemi påbörjade sitt arbete.

– Det är inspirerande att få jobba med ett projekt, där man med hjälp av konkreta åtgärder strävar till att förbättra tillståndet i vår inre skärgård, berättar projektchefen.

Peuraniemi har arbetat med vattenvård i västra Nyland i över tio år och varit via Västra Nylands vatten och miljö rf med om att utveckla och förverkliga avloppsvattenrådgivningen i glesbygden, att befrämja skötsel och utnyttjandet av fisk i samband med restaurering av vattendrag samt att påbörja restaureringsprojektet för Sjundeå å avrinningsområde.

Peuraniemi, hemma från Rovaniemi, som ligger vid Finlands största älvar Kemi och Ounas, uppskattar även mindre vattendrag.

– Också de mindre vattendragen är viktiga livsmiljöer och förökningsområden för bottendjur, insekter och fiskar. I Raseborg har vi otroligt fina vattentillgångar, säger Peuraniemi som håller på med friluftsliv och idrott på sin fritid, och fortsätter

– Utöver skärgården och havsområden erbjuder också de vida skogsmarker med sina sjöar och gölar fina naturupplevelser för raseborgarna.

I Projekt Raseborgs å har man reserverat finansiering speciellt för jordbrukens vattenvårdsåtgärder i Raseborgsåns avrinningsområde.

– Själv bor jag också i avrinningsområdet och ser att var och en av oss kan bidra till en bättre miljö. Min roll som projektchef är att hjälpa markägare och odlare att hitta och verkställa sådana vattenvårdsåtgärder som passar dem. Att projektet för en gång skull ha finansiering just för att verkställa åtgärderna, gör arbetet lättare.

Projektchefen presenterar sig

Kontaktuppgifter:
Projektchef Minttu Peuraniemi
019-289 2270
minttu.peuraniemi@raseborg.fi
Twitter: @peuranimimint

Projektets webbplats: https://www.raseborg.fi/raseborgsa
Projektets Facebookgrupp: https://www.facebook.com/groups/2170471003275517


15.02.2019 / Minttu Peuraniemi

Att ta hand om jordmånen är en viktig del av vattenvård. Kom med för att höra, diskutera och ställa frågor om marken!

Vård av jordmånen är en viktig del av vattenvård.
Vård av jordmånen är en viktig del av vattenvård.

Kvällens föreläsare Jussi Knaapi, Olli-Pekka Ruponen, Janne Heikkinen, Tuomas Mattila och Ansa Palojärvi ställer upp för diskussion och paneldebatt. Branchens företagare finns med på mässan. Evenemanget är finskspråkigt, men man får ställa frågor på svenska.

Tid och plats: tisdag 4.12.2018 kl 16-20:30, Kisakallio, Kisakalliontie 284, Lojo. Kaffeservering kl 16. Evenemanget är avgiftsfri, ingen förhandsanmälan behövs.

Evenemanget ordnas i samarbete av:

  • ProAgria Etelä-Suomi, Elina-projektet
  • Baltic Sea Action Group, Järki-projektet
  • Västra Nylands vatten och miljö r.f., projektet Sjundeå å 2030 och Restaureringsprojektet för Hiidenvesi
  • WWF, Vesiensuojelu 4K-projektet
  • Raseborgs stad, Projektet Raseborgs å

15.02.2019 / Minttu Peuraniemi

Raseborgs miljöbyrå har startat Projektet Raseborgs å, vars syfte är att förbättra Raseborgsåns och havsområdets ekologiska status. Projektet fick en kick-start i september, när projektchefen och styrgruppen påbörjade sitt arbete. Områdets markägare och jordbrukare önskas delta i åtgärderna redan i planeringsskedet.

De viktigaste åtgärderna i projektet är anläggande av våtmarker, gipsbehandling av åkrar, tvåstegsdiken och översvämningsterrasser samt övriga motsvarande åtgärder som minskar på näringsbelastning från jordbruket både på åkrar och i vattenfåror. Dessa åtgärder förverkligas i samarbete med områdets markägare och odlare. Finansiering av åtgärder inkluderas i projektet. För att arbetet skall bära frukt, bör åtgärderna riktas och planeras omsorgsfullt. Ramarna för ett långsiktigt vattenvårdsarbete utgörs av en översiktsplan som utarbetas i projektet. Översiktsplanen skall bli färdig under våren 2019. Åtgärdernas inverkan uppföljs i både vattendrag och i marken, uppföljningen kan vid behov börja redan under hösten.

– Det är inspirerande att få jobba med ett projekt, där man med hjälp av konkreta åtgärder strävar till att förbättra tillståndet i vår inre skärgård. Barösunds ekologiska status är idag på riksnivån exceptionellt dåligt”, konstaterar projektchefen Minttu Peuraniemi och gläder sig över den motiverade styrgruppen som konstituerades i september och som sammanför de lokala aktörerna.

Projektets styrgrupp har representanter från Snappertuna hembygdsförening, Raseborgsåns dikningsbolag, SLC Raseborgs lokalavdelning, Forststyrelsen, Västra Nylands landsbygdsförvaltning, NTM-centralen i Nyland, miljöministeriet, Raseborgs miljöbyrå och Raseborgs miljö- och byggnadsnämnd.

– Det är fint att kommunen har tagit en så stark roll i att vårda övergödda vattendrag på ett sätt som kombinerar vattenvård och havsvård. Samarbete mellan odlare och andra markägare skapar en stark grund för ett lyckat projekt och för att projektets resultat kan utnyttjas i vård av övergödda kustområden, konstaterar bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

Projektet Raseborgs å sammankallar områdets markägare och odlare till en odlarträff den 6 november kl. 18 i Tunaborg (Snappertuna Kyrkväg 129, Snappertuna) för att höra om projektet och för att ge sina bästa tips för utarbetande av översiktsplanen.

Raseborgsån mynnar ut till Landbofjärden.

Tilläggsinformation:

I projektet Raseborgs å minskas betydligt näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken. Projektet stöder områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder. Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Projekttiden är 1.7.2018-31.12.2020 och dess totala budget går upp till 450 000 €. Miljöministeriet finansierar projektet med 300 000 euro. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts.


14.02.2019 / Minttu Peuraniemi

Välkommen med på Projektet Raseborgs ås odlarträff!

Plats: Tunaborg, Snappertuna kyrkoväg 129, Snappertuna

Tid: 6.11.2018 kl 18

  • Projektchefen presenterar projektet
  • Deltagarnas tips gällande avrinningsområdets översiktsplan
  • Kaffebjudning

Inbjudna: Markägare och odlare vid avrinningsområdet för Raseborgsån, tillfället är öppet även för övriga intresserade.

Material:

– Kartor med anteckningar: Duschbäcken, Idbäcken, Kvarnbäcken, övre loppet, nedre loppet, östra delen av övre loppet.


14.02.2019 / Minttu Peuraniemi

I projektet Raseborgs å minskas näringsbelastningen som kommer med ån till Finska viken betydligt. Projektet stöder områdets jordbrukare i vattenvårdsåtgärder, bl. a. i att anlägga våtmarker. Projektet främjar även ibruktagandet av nya metoder som siktar till att minska näringsbelastningen samtidigt som det bildar en grund för ett långsiktigt ”vattenvänligt” jordbruk.

När näringsbelastningen minskar förbättras åns och havsområdets ekologiska status och dessa vattenområden ger en ännu större glädje till områdets invånare och fritidsboende. I och med en effektiv vattenhushållning förbättras jordbrukets förutsättningar.

Projektet utarbetar ramar för en långsiktig vattenvård på hela avrinningsområdet. Ramarna framkommer i form av en översiktsplan. Tillsammans och i samarbete med markägare och odlare förverkligas vattenvårdsåtgärder så som våtmarker, tvåstegsdikning och gipsbehandling. Även evenemang och utflykter arrangeras.

Projektet leds av Raseborgs miljöbyrå. Projekttiden är 1.7.2018-31.12.2020. Den totala budgeten går upp till 450 000 €. Miljöministerium finansierar projektet med 300 000 €. Projektet förverkligar åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvård i Finland, som siktar mot en bra status av vattenmiljöer. Projektet är en del av regeringens spetsprojekt “Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts”.

Infograf om projektet Raseborgs Å

14.02.2019 / Minttu Peuraniemi

Raseborgs å är en liten å som rinner direkt ut till havet. Ån löper igenom Snappertunas forntida kulturlandskap från Läppträsket i Karis, via Raseborgs slottsruiner till Landbofjärden.

Ån hämtar vatten från ett cirka 68 km2 stort område, ända från västra delarna av Ingå. Sidofårorna har några småsjöar: Läppträsk, Gålisjön, Kvarnträsk och Källträsk. Ån, vars övre lopp kallas Kungsån, är cirka 13,5 km lång. Ån erbjuder vandringsfisk en hindersfri färd ända till Läppträsket.

Avrinningsområdet till Raseborgsån är låglänt, fallhöjden från Läppträsket är bara 5,3 m. Cirka en fjärdedel av avrinningsområdet består av jordbruksmarker. Åkrarna är för det mesta lerjordar, på många ställer sluttar åkrarna brant mot vattenfåror. Längs med huvudfåran och i mitten av dalarna finns det gott om flacka områden som är känsliga för översvämningar. Dessa har tidigare varit sjöar och våtmarker. En del av sidofårornas toppar buktar sig fortfarande naturligt men i huvudsak har fårorna rätats ut.

Ådalen är kulturmässigt framstående. Åkerbruk har långa anor: ett av de äldsta kornfröet i hela Finland har hittats på området. Snappertuna-Fagervik är ett av de 27 nationallandskapen i Finland och området hör delvis till de byggda kulturmiljöerna av riksintresse (RKY). Jordbruket idag är främst spannmålsodling, antalet djurgårdar är låg.

Vattennivån vid det nedre loppet av ån, cirka 2,5 km från Raseborgs slottsruiner till havet, ligger ungefär vid havets vattennivå. Vid högvatten rinner havsvattnet långt in i inlandet. Denna del av ån har sedan urgamla tider använts som farled från havet till slottet. På grund av landhöjning och igenväxning lämpar sig farleden närmast för paddling.

Raseborgsån rinner till den skyddade inre skärgården, som kallas Barösunds havsområde. Havsområdet är övergött och dess ekologiska status är exeptionellt dålig. Tidigare har havsområdet varit ett viktigt reproduktionsområde för bl.a. gädda och gös, men fiskbestånden har kollapsat under de senaste decennierna. Fiskdöd har upptäckts på området sedan 1970-talet, senast 2015. Raseborgsån är en betydande belastare, eftersom det årligen rinner upp till 4000 kg fosfor ner till havsområdet längs Raseborgs å.

Infograf om Raseborgsån och dess avrinningsområde

7.02.2019 / Minttu Peuraniemi

Miljöministeriet informerade 22.5.2018 om sitt beslut att dela ut bidrag till spetsprojekt inom vattenskyddet. Det är frågan om statsminister Juha Sipiläs regerings spetsprojekt för åren 2016–2020. Bland de projekt som fått finansiering finns Raseborgs stads miljövårdsmyndighets (miljöbyrån) Projekt Raseborgs å. Projektet beviljades den ansökta summan på 300 000 €.

Syftet med Projekt Raseborgs å är att förbättra tillståndet i den inre skärgården i regionen som för tillfället är exceptionellt dåligt i ett nationellt perspektiv. Projektets huvudsakliga mål är att avsevärt minska de näringsutsläpp som hamnar i havet via ån. Strävan är dessutom att förbättra rekreationsvärdena, att fisk- och sjöfågelbestånden ska återhämta sig och att öka miljömedvetenheten inom jordbruket.

Avsikten är att en betydande del av projektfinansieringen ska riktas till konkreta åtgärder. Den grundfinansiering som beviljats av miljöministeriet täcker tillsammans med Raseborgs stads egen finansiering planeringsarbetet och även en mängd konkreta åtgärder samt uppföljning genom vilken de uppnådda resultaten kan bekräftas.

– Den finansiering som vi nu beviljats är en fin prestation. Tilläggsfinansiering från till exempel stiftelser eller företag är naturligtvis välkommen eftersom alla tilläggsmedel riktas till konkreta åtgärder, säger Simon Store som är chef för planläggnings- och miljöavdelningen på Raseborgs stad.

Miljöministeriet fick sammanlagt 108 ansökningar. Finansiering beviljades till 27 projekt, för en summa på sammanlagt 5,5 miljoner euro. Projekt Raseborgs å ingår i de projekt som beviljats mest finansiering. Andra större projekt som beviljades finansiering var bl.a. ett projekt för gipsbehandling av åkrarna i Vanda ås avrinningsområde (sökande: John Nurminens stiftelse, summa: 375 000 €), ett projekt med avsikten att förbättra cirkulationen av näringsämnen i avloppsvattenslam (HRM, 320 000 €) och ett projekt med syftet att utveckla en naturlig metod för hantering av avrinnings- och markvatten i områden för återplantering av skog på sura sulfatmarker (Tapio, 240 000 €).

Raseborgs stads projekt placerade sig tillsammans med Tavastlands yrkeshögskolas projekt Opi ravinteista (sv. lär dig om näringsämnen) på första plats i poängsättningen av projekten.

– Att miljöministeriet har gett vårt projekt hög prioritet ger naturligtvis en stadig grund då projektet drar igång i praktiken, konstaterar miljöinspektör Aapo Ahola från Raseborgs stad som svarat för projektansökan.

Redan i början av sommaren ordnas ett informationsmöte för invånarna i Snappertuna där man berättar om hur projektet ska inledas. Om informationsmötet meddelas i de lokala medierna. Projektet kommer senare att få en egen webbplats. Om projektet informeras även på Raseborgs stads officiella kanaler (bl.a. på stadens webbplats och på Facebook).

Tilläggsinformation ges av:

Miljöinspektör Aapo Ahola, tfn 019 289 2369
Chef för planläggnings- och miljöavdelningen Simon Store, tfn 019 289 3843

Länk till Miljöministeriets meddelande:
http://www.ym.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Tiedotteet/Karkihankerahoituksella_parannetaan_vesi(46836)

Bilaga: Förteckning över de projekt som beviljats finansiering
Rahoitetut vesien- ja merenhoidon sekä ravinteiden kierrätysohjelman (Raki2) kärkihankkeet 2018