Anmälningen till höstens studentskrivningar är öppen till 24.11.2023. Om du redan är student och vill försöka höja ett vitsord eller komplettera din examen, kontakta kansliet!
De första fem proven avgiftsfria, extra prov kostar 34 € /prov. Ett underkänt prov får skrivas om avgiftsfritt en gång, men höjningar av godkända prov kostar 34 €.
OBS! För redan utexaminerade studenter som önskar höja ett eller flera studentprov, uppbärs en avgift på 50 euro/studentprov för preliminär korrigering (utöver de vanliga studentexamensavgifterna). Avgiften uppbärs inte för det skrivningstillfälle som följer direkt efter att studentbetyg erhållits.
En äventyrsbana står nu klar i Pumpvikens parkområde i Karis. Banan som passar för hela familjen är ett resultat av Raseborgs första medborgarbudget och planerades tillsammans med gruppen som föreslog en uppgradering av Pumpvikens parkfunktioner.
– Det finns flera lekparker som passar för små barn i Raseborg men den nya äventyrsbanan är för hela familjen, en plats där både barn och vuxna kan leka tillsammans, röra på sig och ha kul. I våra diskussioner med initiativtagarna blev det snabbt klart att vi ska satsa på någonting roligt för hela familjen, berättar Raseborgs stads parkchef Maria Eriksson.
Äventyrsbanan består av olika hinder och aktiviteter med cirka 20 meter lång linbana som säkert blir en favorit för barn i alla åldrar och för vuxna med barnasinnet kvar.
– Nu när vädret kan vara ostabilt och det blir tidigt mörkt om kvällarna, blir det ingen officiell invigning av parken. I stället siktar vi blickarna mot en varmare och ljusare årstid och funderar på ett invigningsevenemang för våren 2024. Men banan är färdig och öppen så det är bara att ta en sväng till ”Pumppis” och testa, uppmanar trädgårdsmästare Tanja Liljeqvist.
Summan för den första medborgarbudgeten år 2022 var 50 000 euro och det vinnande förslaget samlade 181 av 581 röster.
Raseborgs stad har sedan läsåret 2021-22 drivit ”Finlandsmodellen för hobbyverksamhet”, ett projekt under undervisnings- och kulturministeriet. Projektet riktas till grundskoleelever i 262 kommuner runt om i landet. Raseborgs stad kommer att anhålla om verksamhetsbidrag från ministeriet också för kommande läsåret 2024-25.
Vi söker igen nya hobbyarrangörer och -aktörer. Vi vill kunna erbjuda eleverna en så bred palett av olika hobbyalternativ som möjligt. Läsårets hobbyn väljs av eleverna själv vid årsskiftets hobbyröstning, som sker i skolorna.
Vad då Finlandsmodellen?
Finlandsmodellens huvudsakliga mål är att öka barns och ungas välmående. Syftet är att det ska vara möjligt för alla barn och unga att i samband med skoldagen ha en hobby som de tycker om och som är avgiftsfri. I Finlandsmodellen kombineras barns och ungas önskemål om hobbyverksamhet, goda praxis som redan etablerats samt koordineringen av verksamheten i samarbete mellan skolorna och hobbyaktörerna.
Hur ser det ut i Raseborg?
I Raseborg är 71 klubbar igång för tillfället. I dessa avgiftsfria hobbyverksamhetsklubbar finns över 900 aktiva deltagare. Verksamheterna är sådana som deltagarna själv önskat och röstat fram. I Raseborg är 15 olika lokala hobbyaktörer och 34 klubbledare med och möjliggör verksamheten. Verksamheten utvecklas kontinuerligt inom det lokala nätverket som består av den lokala styrgruppen, projektkoordinatorn, arrangörerna och skolorna.
Nya arrangörer sökes
Ordnar ni en hobbyverksamhet, som ni skulle vilja erbjuda som ett alternativ för barn och unga i Raseborg i årsskiftets hobbyröstning? Tag isåfall kontakt med Raseborgs koordinator för projektet, Isak Vilander, senast den 30.11.2023, via e-post: isak.vilander@raseborg.fi. Under december-januari röstar eleverna om nästa läsårets verksamhet. Årets klubbar hittar man på Finlandsmodellens sida.
Ledningen för småbarnspedagogiken i Raseborg besökte Reykjavik i mitten av september för att bekanta sig med den isländska småbarnspedagogiken. Resan fokus var att få inspiration och nya idéer genom att bekanta sig med bland annat utomhuspedagogiken och Hjalli-metoden.
Gruppen som bestod av enhetscheferna samt chefen för småbarnspedagogiken besökte bildningsbyrån i Reykjavik, det kommunala daghemmet Rauðhóll som är inriktat på utomhuspedagogik samt det privata daghemmet Hnodraholt som följer Hjalli-metoden. Metoden handlar bland annat om att en del av dagen dela in barnen i flick- och pojkgrupper så att flickorna får lära sig att stå på sig och få mer utrymme och pojkarna lär sig mjuka värden. Utomhuspedagogiken, som namnet säger, går ut på att ta pedagogiken utomhus, året runt.
– I vår senaste undersökning har många vårdnadshavare varit intresserade av utomhuspedagogik. Det var därför mycket intressant att följa med hur det fungerar i praktiken, berättar Nina Aartokallio, chef för småbarnspedagogik i Raseborg.
Under besöket på bildningsbyrån i Reykjavik fick deltagarna höra om hur småbarnspedagogiken arrangeras på Island samt i Reykjavik. Utöver många likheter fanns också intressanta olikheter.
– Vi fick veta bland annat att de på Island inte alls har skiftesvård utan daghemmen är i regel öppna klockan 7-16.30. Lärarna i småbarnspedagogiken ska ha magistersexamen medan här i Finland har våra lärare inom småbarnspedagogik kandidatexamen. Men såsom på många håll i Finland, hade också de utmaningar att få behörig personal till daghemmen, berättar Aartokallio.
Resan kunde förverkligas tack vare bidrag från Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse, Pohjola-Norden, William Thurings stiftelse samt Svenska kulturfonden.
Småbarnspedagogiken i Raseborg
1160 barn inom småbarnspedagogiken varav 224 förskolebarn (situationen 1.8.2023).
1 språkbadsgrupp i Ekenäs, 2 i Karis.
Flera grupper har två lärare inom småbarnspedagogiken. (Enligt lagen ska det vara en lärare per grupp.)
Vårdnadshavarnas och barnens upplevelser av småbarnspedagogiken följs upp regelbundet. I enkäten våren 2023 har vårdnadshavarna gett vitsordet 9 i medeltal på frågan vilket vitsord skulle man ge sitt barns daghem på skala 0–10. Barnens svar i samma fråga landade i medeltal på 9,1.
Cirka 70 % av vårdnadshavarna som svarat på enkäten våren 2023 har uttryckt intresse för utomhuspedagogik.
En jämställdhets- och likabehandlingsplan utarbetas för småbarnspedagogiken i Raseborg under det här läsåret.
Den 11-14.9.2023 åkte ledningen för småbarnspedagogiken i Raseborg (enhetscheferna, chefen för småbarnspedagogik) på studiebesök till Island, Reykjavik – till tomtarnas och trollens land, där tron på dem är stark ännu idag.
Ett glatt gäng har just landat i Keflavik.
Det var spännande att åka i väg, eftersom en dylik resa längre bort aldrig gjorts. Planeringen av resan började redan hösten 2022. Syftet med studieresan var att bekanta oss med småbarnspedagogiken på Island, med bland annat ledarskapsstrukturer, utomhuspedagogik samt Hjalli-metoden och på så sätt få inspiration och nya idéer till våra enheter.
Resan kunde förverkligas tack vare bidrag från Stiftelsen Bergsrådinnan von Julin, Pohjola-Norden, William Thurings stiftelse samt Svenska kulturfonden.
Vi blev väl emottagna på alla platser. I daghemmen visade sig Käärijä, som blev andra i Eurovision, vara en stor idol för dagisbarnen och de kunde koreografin till låten – vi var från ”aa, cha cha-landet!”. Det var väldigt trevligt att få följa med verksamheten med barnen under daghemsbesöken.
Vi besökte Bildningsbyrån i Reykjavik och fick höra hur småbarnspedagogiken arrangeras på Island samt i Reykjavik, där största delen av befolkningen bor.
Det var väldigt intressant att höra på presentationen. Det finns både likheter och mycket olikheter. Lärarna inom småbarnspedagogik har till exempel magisterexamen och 7 timmars planeringstid i veckan (förskolelärarna 10 timmar/vecka). Daghemmen samt skolorna har sina enheter stängda 6 dagar per år för utvecklings- och planeringsdagar. Alla daghem är öppna i regel mellan ca 7-16.30, och det finns inte till exempel skiftesvård. Kulturen är sådan, att familjerna och vännerna hjälper varandra. I Reykjaviks lokala styrdokument lyfter man speciellt fram färdigheter i kreativitet, självkänsla och social kompetens. De berättade även att det är utmanande att få behörig personal till daghemmen.
Presentation av småbarnspedagogiken på Island och i Reykjavik.
På besök hos det kommunala daghemmet Rauðhóll
Vi besökte det kommunala daghemmet Rauðhóll, som var inriktat på utomhuspedagogik. Det var det största daghemmet på Island med ca 200 barn. De hade en extra lärarresurs, som förde ut en del av barngruppen regelbundet till Häxskogen eller Dinoskogen. De hade även ett enkelt hus i skogen, som barngrupperna besökte regelbundet en vecka i gången, året runt. Där tillbringade de hela dagen och maten hämtades dit. Där fanns inte staket, utan man litade på att barnen klarar sig. Barnen fick själv bestämma vad de klär på sig. Här hade de en så kallad ”learning by doing”-inställning, att barnen lär sig själv vilken klädsel som passar bäst för vilket väder. Verksamheten styrdes inte av de vuxna, utan man arbetade med ett flow-tänk och fångade aktivt upp barnens intressen. De bestämde till exempel när det passar bäst in att hålla samlingar under dagen.
Barnen hade egen ingång till daghemmet.Vandring till Häxskogen.Barn som leker i Häxgrytan.Utrymme för trälekar.
På Island har de naturligtvis inte skog på samma sätt som vi är vana vid, utan de är av mindre slag. Det mest fascinerande var flow-mentaliteten, den vuxna tar ett steg bakåt och ger utrymme till barnen. De hade inte lika mycket fokus på planering av verksamheten eller dokumentation som vi, trots att de också följer sina styrdokument.
Plats för att elda en brasa.
Hnodraholt och Hjalli-metoden
Vi besökte också det privata daghemmet Hnodraholt, som följde Hjalli-metoden. Det finns även skolor, som följer metoden. På Island finns 14 ”Hjalli”-daghem, samt ett daghem i Skottland. Denna metod handlar om att man bland annat delar in barnen i flick- och pojkgrupper under en del av dagen, så att flickorna får lära sig att stå på sig och få mera utrymme och pojkarna lär sig mjukare värden. Målet är att stärka flickor och göra pojkar mer empatiska. En viktig del av denna verksamhet är också att pedagogerna tror på ”simple settings”, det vill säga traditionella leksaker/lekar såsom träklossar, vattenlek, lera, utevistelse och liknande. Barnen har sina egna revir, som var utmärkta med gul tejp på golvet, att röra sig inom medan hen gör en viss aktivitet (40 minuter), som bestäms i morgonsamlingen. Barnen hade också likadana ”dagiskläder”, som barnen får välja mellan, röda och blå med en Hjalli-logo, för att förstärka grupptillhörigheten. Personalen hade också arbetskläder. Grundaren av denna metod är Margret Pals Olafsdottir, och hennes barnbarn jobbade på daghemmet, som tog emot oss.
Samling och val av aktivitet.En aktivitetshörna med tydlig gräns för var man får röra sig.
Upplevelser i fantastisk natur
På alla sätt var resan väldigt lyckad. Och vad tar vi med oss av besöken? Vi fastnade speciellt för flow-mentaliteten, en stressfri atmosfär där de vuxna är konstant närvarande. Barnen fick också ta mycket ansvar och vara delaktiga, då den vuxna tar ett steg bakåt. Under detta läsår ska vi utarbeta en jämställdhets- och likabehandlingsplan för småbarnspedagogiken i Raseborg och fick mycket att tänka på vid vårt besök i Hjalli-daghemmet. Kunde vi till exempel någon gång i någon verksamhet dela barnen i pojk- och flickgrupper och se vad som händer?
Pedagoger går till väga på olika sätt i olika länder, men målet är liknande för de flesta, att barn ska ha det bra och få en givande vardag i en bra och trygg miljö.
Sista dagen och sista besöket på Hnodraholt med nöjda besökare. Ett tack till Hrönn som fixade allt det praktiska!
En resa till Island är naturligtvis ingenting utan att också få uppleva någonting av den fantastiska naturen. Vi hade möjlighet att delta i två av de mest populära utfärderna, den så kallade “Golden Circle” med bland annat Gullfoss vattenfall och Geysir, samt Blue Lagoon.
Ett besök till den varma källan Blue Lagoon.Naturfenomenet Geysir.Det vackra vattenfallet Gullfoss.
Studiestipendier kan sökas ur Ekenäs stads 450-årsjubileumsfond senast 3.11.2023.
Fyra stipendier på 750 euro utdelas. Stipendier kan sökas av ungdomar som studerar i andra eller tredje stadiet och som inte omfattas av den utvidgade läroplikten och har Raseborg som hemort.
Av den fritt formulerade ansökan bör framgå stipendiets användningsändamål och ett studieintyg bör bifogas. Ansökan kan skickas per e-post till: arja.holm@raseborg.fi eller per post till: Raseborgs stad, Bildningsnämnden, PB 58, 10611 Raseborg.
Närmare upplysningar ges av Arja Holm, tfn 019 289 2146.
I år firar vi den avgiftsfria skolmatens 75-årsjubileum Finland och Sverige är fortfarande de enda länderna i världen där staten garanterar en avgiftsfri varm skolmåltid varje dag. I många andra länder får föräldrarna betala elevernas måltider eller packa med lunch åt barnen.
På matsedeln måndag–fredag, 2–6.10.2023 finns både vanliga rätter från förr i tiden och en nyare bekantskap som fredagens BBQ-gris.
På höstlovet, torsdagen 19.10.2023, åker vi till Superpark Vanda. Anmälningen till utfärden är nu öppen och tas emot så långt platserna räcker (dock senast 11.10.2023). Resan kostar 25€ (inkl. buss och 4h inträdesbiljett) och betalas i samband med anmälan. Mera information om resan och anmälan hittar du på länken
Ungdomsgårdarna öppnar igen vecka 33. Öppettiderna samt mera information om gårdarna hittar du på hemsidan under fliken Ungdomsgårdar. Ungdomsgårdarna har öppet för barn och unga från årskurs 3 ända upp tills man fyllt 18 år. Varmt välkommen till den öppna verksamheten på Raseborgs Ungdomstjänster!
Denna vecka öppnas Raseborgs stads nyaste skatepark. Från och med tisdag 4.7.2023 är det möjligt för alla ivriga skejtare och sparkcykelåkare att prova den nya skateparken, som är ett samprojekt mellan staden och Pojo kyrkoby byaförening. Staden har också erhållit statsunderstöd för byggandet av parken. Byaföreningen fick sin finansieringsandel av Sparbanksstiftelsen Karis-Pojo samt Sophie von Julins stiftelse.
Skateparken är 600 kvadratmeter stor och planerad av Tero Pikkarainen tillsammans med aktiva skejtare i olika åldrar från Pojo och Fiskars. Den har byggts av Concrete Proof och projektet är förverkligat enligt fastställd budget och tidtabell.
Parken är centralt belägen i Pojo kyrkby, bredvid Pojo bibliotek på Centrumpromenaden 4.
Den officiella öppningen firas lördag 12.8.2023 tillsammans med alla inblandade aktörer.
Raseborgs stad delar varje år ut verksamhetsunderstöd till föreningar och andra aktörer såsom kulturaktörer och väglag. År 2023 delas det ut nästan 300 000 euro i understöd.
Nedan finns listade bidrag utdelade av kultur- och fritidsnämnden samt stadsutvecklingssektionen.
Raseborgs stad bjuder årligen på kulturupplevelser för varje barn i Raseborg, från daghemmet vidare genom hela grundskolan. Målet är att aktivera barn och unga samt att presentera möjligheter som konst och kultur kan erbjuda dem. De kompletterande programmen i planen för kulturfostran är förankrade i småbarnspedagogikens och den grundläggande undervisningens läroplaner. Samtidigt för de med sig variation i vardagen. Kultur är till för alla!
Ekenäs högstadieskolas tillverkningskök sanerades i sin helhet. Köket förstorades med en tillbyggnad på 128 m2. Planeringen startade i augusti 2021. Byggstarten skedde i juni 2022. Saneringen och tillbyggnaden var klar i början av juni 2023. Hela maskinparken förnyades. Köket producerar ca. 500-700 portioner per dag i dagsläge. Kapacitet finns att utöka portionsantalet. Ett nytt ventilationsutrymme byggdes på tillbyggnadens tak med värmeåtervinning.
Här kan du läsa rektor Petra Blomqvists tal från studentdimissionen 3.6.2023:
Årsöversikt:
Det är med glädje och stolthet vi idag avslutar Ekenäs gymnasiums 47 verksamhetsår. Vi har ett händelserikt och givande läsår bakom oss. Ett läsår som fyllts av gemensamma aktiviteter, gäster och projektresor, men framför allt en trivsam vardag tillsammans i skolan. Vi är en aktiv skola där dagarna fylls av ett mångsidigt program. Vi har även mycket engagerade studerande som aktivt deltar i formandet av skolvardagen. Det här gör att vardagen aldrig blir trist utan vi får alla ta del av upplevelser som lär oss något nytt och stärker gemenskapen. I år kan ni ta del av vår verksamhet i vår nytryckta årsbok som en grupp lärare och studerande har sammanställt tillsammans med vår kanslist.
Vi har arbetat hårt för att skolans värderingar ska genomsyra vår verksamhet. Värderingar såsom medmänsklighet, likabehandling, jämlikhet och välbefinnande har varit centrala under hela läsåret. Vi vill skapa en miljö där alla känner sig välkomna och accepterade. En skola där vi stöttar varandra både i framgångar och motgångar. En skola där alla studerande får samma möjligheter och resurser för att uppnå sin fulla potential. En skola där vi satsar på både fysiskt och psykiskt välbefinnande för att alla ska känna sig trygga och få både stöd och verktyg för framtiden. Jag är glad över hur vi lyckats integrera dessa värderingar i vår verksamhet så att de inte bara blir tomma ord i en läroplan.
Vi har i år på allvar kunnat återuppta vår livliga internationella verksamhet som länge varit ett kännetecken för vår skola. Under det här läsåret har vi arrangerat fem resor, vilket innebär att över 100 studerande har deltagit i en projektresa utomlands. Vi har även tagit emot gäster från Italien, Tyskland och Sverige. Dessutom har vi haft glädjen att ha två utbytesstuderande i skolan från Tyskland och från USA. Vår internationella verksamhet bygger på att vi har engagerade lärare som orkar och vill dra projektresor. Projekt som förutom själva resan kräver många extra timmar av planeringsarbete vid sidan av den vanliga undervisningen. Stort tack till alla lärare som tagit ansvar och arbetat för vår internationella verksamhet.
Vi har även utökat vårt samarbete med högskolorna och arbetslivet. Studerande har fått möjlighet att studera vid en valfri högskola eller skugga ett specifikt yrke under vår kompetensvecka. Flera studerande har även valt att åka på utbyten till något annat gymnasium för att prova på att studera i en ny miljö antingen på finska eller svenska. Kompetensveckan är en stor satsning i och med att vi formar ett individuellt program för alla studerande utgående från studerandes önskemål.
Vi har i år även tagit en nystart med vår företagsamhetsfostran i och med studier i Ung Företagsamhet och fördjupad ekonomi. En stor grupp studerande har fördjupat sina ekonomiska kunskaper i teorin och också genom många studiebesök i regionen. Företagsamhet och driftighet är viktiga framtida kompetenser som vi gärna vill stärka. Vi kommer därför att stärka vårt samarbete med Raseborgs företagare nästa läsår vilket vi ser fram emot.
Vi har även en mycket aktiv studerandekår, aktiva studerandeteam och aktiva tutorer som bidrar till vår verksamhet och höjer trivseln i skolan. Därtill har vi en egen nygrundad Hem och skola förening som ger en guldkant i vår vardag. Föräldrabarometern som nyligen publicerades av Hem och skola visar att många föräldrar även under gymnasietiden aktivt vill ta del av barnens studier och vara delaktiga i vår skolvardag.
Jag har fått mycket positiv respons på vår verksamhet, både utifrån skolan och via enkäter bland våra studerande. Intresset för att studera vid vår skola har ökat under de senaste åren och vi kan lyfta fram flera framgångsfaktorer. Många studerande betonar gemenskapen, den goda stämningen och känslan av att bli sedd och hörd. Det i kombination med engagerade lärares intresse för sina ämnen och utvecklandet av pedagogiken hör till våra absoluta styrkor.
Resultaten i studentskrivningarna visar också att undervisningen håller en mycket god kvalitet. Årets studentkull har skrivit det bästa medeltalet i vårens studentskrivningar på 10 år vid Ekenäs gymnasium och vi ligger nu rejält över landets medeltal. Vi har i år även toppat i flera olika ämnen. I studentskrivningarna hade vi de bästa resultaten i Svenskfinland i både historia och samhällslära. Även i ämnena geografi och hälsokunskap låg vi i täten denna vår. Idag kom statistiken från STT:s gymnasiejämförelse där vår skola är på en sjätte plats av 345 gymnasier. En otroligt fin placering.
Samtidigt som vi kan glädjas över de fina framgångarna och den goda stämningen i skolan behöver vi hela tiden blicka framåt. Det är viktigt att gymnasieutbildningen ständigt följer med sin tid. Idag ser vi att artificiell intelligens utvecklas med stormsteg. ChatGPT är en chatbot eller virtuell assistent som även tagit sig in i skolvärlden. Det är plötsligt väldigt enkelt att få svar på komplexa frågor på bara några sekunder. Det här är något som gymnasierna nu måste anpassa sig till. Innebär det här slutet på den traditionella undervisningen eller är det början på något helt nytt? Vi behöver fundera på hur vi kan använda artificiell intelligens som ett pedagogiskt verktyg. Hur kan vi implementera både mera källkritik och framtida kompetenser när vi använder artificiell intelligens som ett stöd för lärandet?
Samtidigt behöver vi hitta en balans mellan den snabba digitaliseringen och mera traditionella inlärningsmetoder. Många behöver skärmfri tid för att kunna koncentrera sig och ta in ny kunskap och många behöver skärmfri tid för att återhämta sig från det ständiga informationsflödet. Vi är glada över att ha kunnat hålla kvar den fysiska läroboken i realämnen tack vare studerandes önskemål och ett gott samarbete med stadens bibliotek. Majoriteten av våra studerande har konstaterat att de lär sig bättre genom att läsa långa texter i en tryckt bok istället för på skärm.
Nyss publicerades en utredning över skolnätet i Raseborg. I utredningen föreslås att gymnasiet och högstadiet i framtiden kunde dela byggnad. Eftersom vi vet att det är bra att våra studerande byter studiemiljö efter högstadieåren känns det mera naturligt att öka samarbete med gymnasierna i regionen och yrkeshögskolan Novia som har ett fint campus intill Ekenäs gymnasium. Även om vi för tillfället har ett stort antal sökande till vårt gymnasium står alla gymnasier i Finland på sikt inför sjunkande studerandeunderlag vilket gör att samarbetet mellan gymnasierna behöver utvecklas.
Gymnasieutbildningen utvecklas i huvudsak lokalt men det behövs också nationellt stöd för arbetet.Med tanke på de pågående regeringsförhandlingarna förväntar vi oss att det nya regeringsprogrammet innehåller riktlinjer för hur vi kan fortsätta säkerställa en gymnasieutbildning av hög kvalitet. De nedskärningar som gjorts inom gymnasierna de senaste 10 åren behöver få ett slut.
En positiv sak inför nästa läsår är att utbildningsstyrelsen har beviljat finansiering för kvalitetsarbete. Under nästa läsår kommer alla tre gymnasier i Raseborg tillsammans att arbeta mot målet att garantera studerandes rätt till en kvalitativ undervisning som stärker den individuella lärstigen. Vi kommer att arbeta med nya undervisningsmetoder, samt stärka studerandes studieteknik, koncentrationsförmåga och motivation.
Jag vill avsluta med att tacka de lärare som slutar efter det här läsåret. Stort tack till studiehandledare Ida-Lotta Törnroos för ditt fina arbete för och med våra studerande. Stort tack till Mathias Wickholm som vikarierat i matematik en stor del av läsåret. Jag vill även tacka vår mångåriga skolhälsovårdare Carola Rosenqvist som nu får njuta av sköna pensionärsdagar. Ni får gärna komma fram och ta emot en liten hyllning.
Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla familjer och samarbetspartner som på ett eller annat sätt stött vår verksamhet. Tack också till alla bidragsgivare för ert värdefulla ekonomiska stöd. Och sist men inte minst vill jag rikta ett stort varmt tack till alla studerande, lärare och till hela personalen. Jag är stolt och glad över att få vara rektor i Ekenäs gymnasium. Tack vare er värdefulla arbetsinsats råder det en positiv och trivsam stämning vilket gör att det är roligt att jobba i vår skola. Tillsammans skapar vi en skola där alla kan trivas, utvecklas och få de bästa kompetenserna för framtiden.
I vår årliga utvärdering av den småbarnspedagogiska verksamheten har vi i år valt att fokusera på hur vårdnadshavare ser på jämställdhet och jämlikhet, lärmiljön och utomhusaktiviteter. Svaren på frågorna gällande jämställdhet och jämlikhet kommer även att användas som kartläggningsmaterial i vårt arbete med att uppgöra jämställdhets- och jämlikhetsplaner på daghem (i enlighet med lagstiftning: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män 609/1986; Diskrimineringslag 1325/2014).
Vi firar vårens nybakade studenter lördagen den 3.6 kl. 11-13 i Ekenäs bollhall. Alla som vill hylla våra studenter är välkomna att delta i dimissionen!
Raseborgs stad bjuder årligen på kulturupplevelser för varje barn i Raseborg, från daghemmet vidare genom hela grundskolan. Målet är att aktivera barn och unga samt att presentera möjligheter som konst och kultur kan erbjuda dem. De kompletterande programmen i planen för kulturfostran är förankrade i småbarnspedagogikens och den grundläggande undervisningens läroplaner. Samtidigt för de med sig variation i vardagen. Kultur är till för alla!
Den uppdaterade servicenätsutredningen som koncentrerar sig på skolor och daghem presenterades i går kväll 9.5.2023 i Karis på Tryckeriteatern. Mikko Marja-aho från Tilakonsultit Oy presenterade utredningen för ca. 40 åhörare. På plats var också stadsdirektör Petra Theman, teknisk direktör Jan Gröndahl och bildningsdirektör Tina Nordman.
Utredningen behandlar Raseborgs skol- och daghemsnät från olika synvinklar och fungerar som bakgrundsmaterial när staden planerar sin verksamhet i framtiden och när beslut om tjänsterna ska fattas. Utredningen är alltså inte i sig bindande eller ett fattat beslut.
Ett moduldaghem med utrymmen för tre barngrupper tar form på Karjaan yhteiskoulus tomt! Byggnadens storlek är ca. 550 m2 och daghemmet ska vara inflyttningsklart i juni 2023.
Det var i mitten av december 2022 som stadsstyrelsen godkände anskaffandet av ett nytt moduldaghem med tre avdelningar till Karisområdet. Tekniska nämnden beslöt att upphandla daghemmet i mitten av januari 2023 och byggstarten på tomten skedde i mars. Och om endast några veckor ska daghemmet vara inflyttningsklart!
Resultaten från vårens studentskrivningar publiceras den 16.5.2023. Skolan laddar upp resultaten i wilma. Poänggränserna finns på Studentexamens nämndens hemsida. Följande dag den 17.5 kan skribenterna se sina resultat och provsvar på Studieinfo. Mellan den 17-31.5.2023 kan en skribent göra anmälan om omprövning, mera direktiv finns på nämndens hemsida.
Det digitala studentexamens betyget finns att ladda ner från Studieinfo den 3.6 2023.
Vi firar vårens nybakade studenter lördagen den 3.6 kl. 11-13 i Ekenäs bollhall. Alla som vill hylla våra studenter är välkomna att delta i dimissionen!
Anmälan till höstens skrivningar är öppen fram till den 1.6. Anmälan till skolans kansli mellan kl. 9-14.
Välkommen på invånarkväll tisdagen den 9 maj kl. 18 för att höra om den uppdaterade servicenätsutredningen som behandlar vårt skol- och daghemsnät. Invånarkvällen ordnas i Karis, på Tryckeriteatern (nya Fokushuset).
Konsulten Mikko Marja-aho från Tilakonsultit Oy presenterar servicenätsutredningen. På plats för att svara på publikens frågor också bildningsdirektör Tina Nordman, teknisk direktör Jan Gröndahl och stadsdirektör Petra Theman.
Servicenätsutredningen publiceras onsdagen den 10 maj 2023 på stadens webbplats. Utredningen behandlar vårt skol- och daghemsnät från olika synvinklar och fungerar som bakgrundsmaterial när staden planerar sin verksamhet i framtiden och när beslut om tjänsterna ska fattas. Utredningen är alltså inte i sig bindande eller ett fattat beslut.
Musikinstitutet välkomnar dig med till Instrumentstigar och bekanta dig med olika instrument!
Våren 2023 ordnas Instrumentstigar i musikinstitutets utrymmen: Karis, Kulturhuset Fokus, fre 24.3 kl. 16-17.30 – Välkommen även på en gratis jam-konsert av folkmusikbandet Tallari i Tryckeriteatern kl. 14.45-15.45! Ingå, Merituulen koulu, fre 24.3 kl. 18-19 Ekenäs, Ekenäsgården, ti 28.3 kl. 16.30-19 Hangö, Hankoniemen yläaste ja lukio, ons 29.3 kl. 17.30-19.30
Anmälningen för nya instrument-, sång- och karusellelever till läsåret 2023-24 är öppen 24.3-7.5 via https://raseborg.eepos.fi Sökande tas in i anmälningsordning enligt antal lediga platser.
Barn födda åren 2015-16 kan även anmälas till Instrumentkarusellen (gemensam karuselltimme + instrumentlektion en gång i veckan). Med i karusellen finns 2-4 årligen varierande instrument. Vi informerar senast i början av läsåret vilka instrument som är med i karusellen.
Som ett led i vårt systematiska utvärderings och utvecklingsarbete inom småbarnspedagogiken i Raseborg gör vi två gånger i året (hösten & våren) en förfrågan ”Barnets start” till vårdnadshavarna gällande hur de upplevt att barnets början inom småbarnspedagogiken varit.
Enkätresultaten visar på att vårdnadshavarna upplever att bemötandet och början inom småbarnspedagogiken i de flesta fallen fungerat väl, mycket tack vare vår professionella personal.
Kommentarer från enkäten:
”Tack för ett fint mottagande av barn och föräldrar. Vårt barn trivs väldigt bra och känner sig tryggt”
”Personalen är super”
Inom småbarnspedagogiken i Raseborg ser vi barnets start som betydelsefull under vilken personalen har möjlighet att lära känna både barnet och familjen. Då inleds fostringssamarbetet inom vilket föräldrarna och personalen samarbetar för barnets trygghet, fostran, utveckling och lärande hemma och på daghemmet/ familjedagvården.
Samarbetet börjar även tidigare, redan då vårdnadshavarna funderar på att ansöka om en plats inom småbarnspedagogiken, och för oss är det viktigt att även den processen fungerar väl. Enkätdelen som riktar sig till kansliet visar på att de flesta vårdnadshavarna fått ett vänligt bemötande.
Saker som visar på utvecklingsbehov riktar sig främst till när barn börjar under semestertider och presentation av personal utöver den egna barngruppen samt information gällande dagvårdsenheter, ansökningsprocessen och klientavgifter.
Tack till alla vårdnadshavare som genom att svara hjälper oss i vårt utvecklingsarbete!
Från vänster till höger: Jörgen Engroos & Maggi Ahlfors (kulturpristagare), Andrea Hällfors och Linus Mäkelä från Raseborgs Regnbåge, stadsdirektör Petra Theman, Årets raseborgare Andreas Rönnberg, Tommy Friman och Arja Kvick från Tamfix och Jouko Riihimäki från Jalofoods. Oliver Helander som fick årets idrottspris kunde inte närvara vid prisceremonin.
Raseborgspriserna för år 2022 är nu utdelade! Prisceremonin hittar du på stadens Facebooksida, sändningen börjar vid ca. 12 minuter.
Pristagarna är som följande:
Årets raseborgare – Andreas Rönnberg
Andreas Rönnberg är mångårig tränare för BK-46 handbollsherrar samt ett av föreningens juniorlag (CF08). Rönnberg har under flera års tid engagerat sig i och utvecklat föreningens juniorverksamhet, samt skapat möjligheter för både flickor och pojkar att utveckla sig som handbollsspelare. Andreas Rönnberg har dessutom sett till att Karis återtagit platsen som handbollshuvudstad med herrarnas finländska mästerskap, flera cup-guld och med internationella matcher som skapar synlighet för Karis och Raseborg både nationellt och internationellt.
Årets kulturpris – Margareta ”Maggi” Ahlfors och Jörgen Engroos
Kultur- och fritidsnämnden har valt att belöna två frivilligarbetare i staden.
Margareta “Maggi” Ahlfors
Maggi Ahlfors ansvarar för teatergarderoben i TryckeriTeatern. Hon har gjort en stor gärning som frivilligarbetare på TryckeriTeaterns teatergarderob i många år. Teatergarderoben som finns i TryckeriTeaterns utrymmen upprätthålls av Västnyländska Ungdomsringen r.f. I garderoben finns över 6000 plagg och olika dräkter. Ahlfors håller reda på alla dessa och gjorde ett stort jobb i somras då hela garderoben flyttades från Gamla Tryckis till det nya Fokushuset. Där har hon planerat om upplägget för att passa det mer moderna och specialbyggda utrymmet för att förvara alla plagg. Teatergarderoben och Maggi Ahlfors är viktig för hela Raseborg då allt från privatpersoner, föreningar, företag och andra kan hyra dräkter för olika tillfällen.
Jörgen Engroos
När Jörgen Engroos flyttade till Skogby i Raseborg 2016 deltog han i ett informationstillfälle vid Frontmuseet där han fick höra om planerna att restaurera Bunkern Irma. Restaureringen hade inte kommit i gång eftersom det saknades frivilliga för arbetet. Engroos fattade intresse för projektet och ansvarade sedan för restaureringen av bunkern. Som den målmedvetna och beslutsamma person han är fick han även ett flertal andra frivilliga engagerade. Han har utvecklat bunkern med bl.a. en ljudvärld, militärhistoriska föremål och en krigsstig intill pansarhindret som ligger bredvid bunkern.
Som guide är Engroos otroligt bra. Han får alla deltagare fängslade genom sitt medryckande och intressanta sätt då han berättar med inlevelse, iver, tydlighet och passion. Jörgen Engroos har genom sitt engagemang i vårt närområdes krigshistoria gjort en otroligt stor och ovärderlig kulturinsats.
Årets idrottspris – Oliver Helander
Årets idrottspris tilldelas Spjutkastaren Oliver Helander. Oliver är hemma från Karis och har representerat IF Raseborg tills flytten till Vasa och föreningen Oulun Pyrintö säsongen 2022.
Under säsongen 2022 vann han guld i Paavo Nurmi Games och gjorde nytt personligt rekord (89,83 m) vilket innebar en femte plats i årets världsstatistik samt en fjärde plats i alla tiders finländska statistik. Han representerade Finland i friidrotts-VM i Eugene (USA) sommaren 2022 och tog sig till final där han slutade på en åttonde placering. Före det har Oliver bland annat tävlat i EM, VM och OS, och han har nu siktet inställt på OS i Paris 2024.
Föreningen Raseborgs Regnbåge – Raaseporin Sateenkaari får ungdomspriset av Raseborgs ungdomsfullmäktige som tack för att föreningen fortsätter det viktiga arbetet med att ordna Raseborgs Pride. På det här sättet vill ungdomsfullmäktige uppmärksamma betydelsen av det viktiga arbete som föreningen gör för HBTQIA+ frågor och mångfald i Raseborg. För unga personer är det speciellt värdefullt att känna bekräftelse och att se att den egna identiteten kan se ut på många olika sätt.
Årets hållbarhetspris – Jalofoods (Oy Soya Ab)
Jalofoods har visat ett långsiktigt arbete för utvecklingen av en miljövänlig verksamhet som helhet. Den nya biogasanläggningen är ett bevis på att företaget tar dessa principer på allvar.
Jalofoods har önskat att donera vinstsumman till den rehabiliterande arbetsverksamhetens TAMFIX-verkstad i Ekenäs med önskan att pengarna styrs till att utveckla enhetens arbetstrivsel eller annan verksamhetsutveckling.
Aktörer som anordnar grundläggande konstutbildning i Raseborgsområdet Colorikus konstskola, Teaterskola Konfetti, Raseborgs musikinstitut, Västra Nylands Dansinstitut Hurja Piruetti och Hurja Cirkus Skola deltar i temaveckan Kreativitet i politiken som arrangeras av Konstpedagogiska förbundet den 6.2-10.2.2023. Läroanstalterna erbjuder under veckan lokala politiker och riksdagsvalkandidater möjlighet att delta i upplevelseaktiviteter på läroanstalter som erbjuder konstpedagogik för barn och unga och i diskussioner med personalen på läroanstalterna samt med barn och unga.
En del politiker har blivit inbjudna att komma och träffa barn och unga samt deras lärare för att bekanta sig med grundläggande konstundervisning i Raseborg. I programmet finns det små uppträdanden av elever men beslutsfattarna kan även själv delta och prova på hur det känns att t ex vara en skådespelare, dansa, spela ett instrument eller att syssla med ett konstverk. Teaterskolan Konfetti har sin dag må den 6.2 kl. 16-17 i Tryckeriteatern i Fokus, Karis. Musikinstitutets elever uppträder och engagerar publiken i Fokus (Maresi utrymmet) i Karis ti den 7.2 kl. 16-17. Bildkonstskolan Colorikus kan besökarna bekanta sig med i Karis on den 8.2 kl. 16-17 i MBI:s Colorikus-utrymmet på Torggatan 8. Hurja Piruetti arrangerar ett evenemang som heter ”Konstens röst” fre den 10.2 kl. 15-17 i Tryckeriteatern, Fokus, Karis. Evenemangen är gratis och öppna för alla.
Raseborgs stad har sedan läsåret 2021-22 drivit ”Finlandsmodellen för hobbyverksamhet”, som är ett projekt under undervisnings- och kulturministeriet. Projektet är riktat till grundskoleelever och 267 kommuner runt om i landet deltar. Raseborg kommer att anhålla om bidrag från ministeriet också för kommande läsår.
Vi söker nu nya hobbyarrangörer och -aktörer, för att kunna erbjuda barn och unga i Raseborg en så bred palett av olika hobbyverksamheter som möjligt.
Vad då Finlandsmodellen?
Finlandsmodellens huvudsakliga mål är att öka barns och ungas välmående. Syftet är att det ska vara möjligt för alla barn och unga att i samband med skoldagen ha en hobby som de tycker om och som är avgiftsfri. I Finlandsmodellen kombineras barns och ungas önskemål om hobbyverksamhet, koordinering av god praxis som redan etablerats samt samarbete mellan skola och hobbyaktörer.
Hur har det kommit igång i Raseborg?
I Raseborg är 62 klubbar igång för tillfället. I dessa avgiftsfria hobbyverksamhetsklubbar finns sammanlagt ca 800 deltagare. Verksamhetsformerna är sådant som deltagarna själv önskat och röstat fram. I Raseborg har 14 olika lokala hobbyaktörer varit med och möjliggjort verksamheten. Verksamheten utvecklas kontinuerligt i samarbete mellan den lokala styrgruppen, projektkoordinatorn, arrangörerna och skolorna.
Nya arrangörer sökes
Ordnar ni en hobbyverksamhet, som ni skulle vilja erbjuda som ett alternativ för barn och unga i Raseborg? Tag i sådana fall kontakt med Raseborgs koordinator för projektet, Isak Vilander, senast den 3.2.2023. Kontakt via e-post: isak.vilander@raseborg.fi . Under februari kommer eleverna att rösta om vilka hobbyn de vill att skall arrangeras i skolorna läsåret 2023-24.
Året innan läroplikten börjar ska barnet delta i förskoleundervisning som varar ett år eller alternativt i annan verksamhet som uppfyller förskolans målsättning. Vårdnadshavarna ansvarar för barnets deltagande.
Ifall barnet behöver småbarnspedagogik utöver förskolan ska en ansökan om detta göras i samband med ansökan till förkolan. OSB! Ifall ansökan görs elektroniskt krävs två skilda ansökningar per barn (förskoleansökan och ansökan till småbarnspedagogik). Vårdtimmar utöver förskolan: max. 44h/månad (halvdagsvård) max. 88h/månad (halvdagsvård) max. 110h/månad (heldagsvård) max. 150h/månad (heldagsvård)
Daghemsföreståndarna för respektive daghem svarar gärna på frågor gällande förskoleundervisningen.
För elever i förskoleundervisningen ordnas transport från hemmet till närförskolan och från närförskolan till hemmet, ifall resan är 3 km eller mer. Läs mer här. Anhållan om avgiftsfri eller avgiftsbelagd förskoletransport görs på en skild blankett. Barnet har inte rätt till förskoletransport till och från småbarnspedagogiken.
Sommarjobbssedeln är Raseborgs stads stöd till alla ungdomar födda år 2007. Sedeln skickas till ungdomen. Ungdomarna kan med hjälp av sommarjobbssedeln söka jobb i företag, föreningar, organisationer, klubbar, stiftelser och församlingar (arbetsgivaren måste ha FO-nummer). Med sedeln går det inte att söka jobb hos Raseborgs stad.
Vem får Sommarjobbssedeln? – Sommarjobbssedeln skickas 2023 till alla Raseborgs ungdomar födda år 2007. Varje ungdom får en personlig sedel av staden. – Ungdomen kan använda sig av sedeln endast en gång. Sedeln är alltid personlig, den kan inte överlåtas till någon annan. Värdet på sedeln kan inte heller uppdelas på något annat sätt, utan stödet kan endast utbetalas till en (1) arbetsgivare.
Arbetsgivare som kan använda sig av en sommarjobbssedel – Arbetsgivaren kan vara ett företag, förening eller annan, men måste ha ett FO-nummer. Privatpersoner eller enskilda hushåll kan inte fungera som arbetsgivare. OBS. Arbetsgivaren kan inte använda sommarjobbssedeln och samtidigt lyfta andra stöd för samma anställning.
Lön och arbetstid – Arbetstiden bör vara minst en månads heltidsarbete eller motsvarande total arbetstid under en längre period. D.v.s. det kan också vara deltidsarbete men måste totalt omfatta minst 100 timmar. – Anställningsförhållandet bör infalla under perioden 1.6-31.8.2023. – Stödet som betalas är 400 €. Arbetsgivaren betalar lön och arbetsgivaravgifter.
Hur arbetsgivaren söker stödet av staden – Ansökan om att få stödet från staden bör lämnas in senast 31.10.2023 till e-post adressen: sommarjobbssedeln@raseborg.fi eller per post till adressen: Raseborgs stad, Fritidsavdelningen, PB 58 10611 Raseborg, märk kuvertet ”sommarjobbssedel”.
Förskoleundervisningen och gymnasieundervisningen följer läsårstiderna i den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningens vårtermin avslutas fredagen 31.5.2024.
Studiestipendier kan sökas ur Ekenäs stads 450-årsjubileumsfond senast 30.11.2022.
Fyra stipendier på 750 euro utdelas. Stipendier kan sökas av ungdomar som studerar i andra eller tredje stadiet och som inte omfattas av den utvidgade läroplikten och har Raseborg som hemort.
Av den fritt formulerade ansökan bör framgå stipendiets användningsändamål och ett studieintyg bör bifogas. Ansökan kan skickas per e-post till: arja.holm@raseborg.fi eller per post till: Raseborgs stad, Bildningsnämnden, PB 58, 10611 Raseborg.
Närmare upplysningar ges av Arja Holm, tfn 019 289 2146.
Svenska kulturfonden delar ut det nyländska svenska dagen-priset till Jan-Erik Till, lektor i historia och samhällslära.
Foto: Nina Ahtola/Svenska kulturfonden
På svenska dagen belönar Svenska kulturfonden(extern länk) personer som gjort insatser för kultur eller utbildning på svenska i sin region. Det åboländska svenska dagen-priset tilldelas skådespelaren Riko Eklundh, illustratören, speldesignern och bildkonstläraren Ludwig Sandbacka får det österbottniska priset och lektorn i historia och samhällslära Jan-Erik Till det nyländska.
Svenska kulturfondens svenska dagen-pris är på 5 000 euro vardera. I varje region utses en pristagare.
Jan-Erik Till undervisar i historia och sammhällslära i Karis svenska högstadium och Karis-Billnäs gymnasium.
Ungdomstjänsterna har tillsammans Folkhälsan tagit del av ett videoprojekt som produserats av Karis Telefon. Materialet finns på bolagets hemsida och kommer dessutom användas i Raseborgs stads skolor. Projektet som går under namnet ”Barn & internet”, har som mål att förbättra de ungas mediakunskaper och ge hjälp och råd inom ett flertal områden.
Teman som nätetikett, nätmobbning, grooming, hurdant material man får dela, källkritik och falsk information på nätet, behandlas i åtta animerade och informativa avsnitt. Materialet är avsett för barn i åk3 – uppåt, men passar även som en ”hela familjens” animationsserie och fungerar bra som diskussions öppnare. Mera om projektet hittar du på Karis Telefons hemsida, där hittar du även de animerade avsnitten med stödmaterial.
Skriv ut, underteckna och skicka blanketten per post till:
Ekenäs gymnasium Rosenvägen 12 10600 Ekenäs
Utanför skolans övre ingång finns en brun postlåda där du även kan lämna blanketten. Du kan även scanna den ifyllda och undertecknade blanketten och skicka den per e-post till petra.blomqvist@raseborg.fi.
Bifoga en kopia av ditt avgångbetyg från högstadiet som bilaga.
För att beviljas en studieplats behöver du ha ett medeltal på minst 7,0 i läsämnena.
Vid frågor kan du kontakta skolans kansli, 019 289 3500 eller rektor, 019 289 3501.
Söndagen 15 maj 2022 ordnades konserten RaseProms i Ekenäs Bollhall där 250 elever och lärare uppträdde. Konserten var slutresultatet på en långvarig dröm om att samla hela musikinstitutet, både yngre och äldre elever från alla enheter, till en gemensam konsert för att skapa magi och musikglädje. 600 personer fick ta del av konserthelheten indelad i tre delar. På programmet stod allt från renodlad klassisk musik till musikal- och filmklassikers. Konserten räckte 2h 45min (inkl. paus) och ordnades i professionell anda med bl.a. stor scen och ljus- och ljudteknik (av Bitoz).
Musikinstitutet och föräldraföreningen ConAmore är tacksam för alla som hjälpt och stöttat oss i vårt arbete mot konserten. Samarbetet med Länsi-Uudenmaan musiikkiopisto konstaterades vara lyckat och band har knutits för framtiden. Föräldraföreningen ConAmore visade på alla sätt hur viktiga de frivilliga föräldrarnas insatser är för att förverkliga det där “lilla extra” utöver lärarnas ordinarie verksamhet.
Tänk om-projektet har nu pågått i nästan ett helt läsår. Vid det här laget är det bra att reflektera, tänka på vad vi har gjort och lärt oss.
Kartläggningar gav underlag för utbildningen
Innan själva utbildningsarbetet påbörjades har vi kartlagt alla åtta skolors erfarenheter, kompetenser och behov gällande utmanande beteende. Resultaten analyserades och användes till grund för skolans föreläsningsteman.
Resultaten för skolorna var förvånansvärt lika. I varje skola var de största utmaningarna att stödja och lägga märke till neuropsykiatriska barn, att möta och lugna utmanande situationer och att förebygga dessa situationer. Behovet att bemöta dessa utmaningar ökar, men stödåtgärderna som finns räcker inte alltid till. Önskningar om praktiska råd för att stötta och bemöta vårdnadshavare förekom också i de flesta skolor. Andra områden som behöver utvecklas är nätverksarbete och samarbete med andra än skolpersonalen. Att hitta system och arbetssätt för ett välfungerande nätverksarbete är förstås inte bara en utmaning för skolpersonalen, utan gäller även personalen i de mångprofessionella teamen.
I flera skolor har personalens eget välbefinnande, och särskilt återhämtningen, varit en stor utmaning.
Skolornas styrkorna framkom också i kartläggningen. Personalen upplevde att de fick bra stöd av sina kollegor, arbetet sågs som viktigt och att det finns en vilja att hitta ett sätt att stödja alla barn.
Föreläsningar under läsåret
De flesta skolorna startade projektet med en serie föreläsningar med temat skoltrivsel och bemötande. Både hur man bygger nya och förbättrar redan existerande relationer stod på programmet, så väl som vad man kan göra om relationen redan är besvärlig eller utmanande. Föreläsningarna behandlade frågorna runt temat, baserat på aktuell forskning och evidensbaserade metoder.
Vid det andra tillfället stod eget välbefinnande, stresshantering och känsloreglering på schemat. Föreläsningsserien tangerande hur skolpersonalen själv kan återhämta sig, känna igen känslor i olika situationer och praktiska tips som också kan användas med eleverna.
Utmanande beteende, som i kartläggningen var en av de största utmaningarna i skolvardagen, var det tredje tillfällets tema. Föreläsningen behandlade de faktorer som kan påverka beteendet och hur man kan förutse och bygga en säkrare miljö för alla elever i klassrumssituationer. Information om både trotssyndrom och beteendestörningar togs upp och hur man kan stödja elever med sådana utmaningar i skolan.
Den fjärde föreläsningsserien handlade om neuropsykiatri. Vi gick igenom området neuropsykiatri, de fenomen som är förknippade med det och hur neuropsykiatriska barn i skolan kan stödjas.
Verkstäder i mindre grupper
Föreläsningarnas teman har behandlats i mindre grupper. Skolpersonalen får på så sätt diskutera frågor angeående förläsningar, fundera på sitt eget arbete och diskutera teman som tagits upp på en djupare nivå. Verkstäderna har gett utrymme både för allmän reflektion och casebaserade diskussioner.
Skolpersonalen har varit väl involverad i projektet, en del har redan aktivt tagit till sig metoder i sina egna klassrum och en del fortsätter reflektera över de olika temana.
Skolvärlden behöver annan kompetens än tidigare
Skolvärlden idag är väldigt annorlunda än för tio år sedan. Det krävs att personalen har annan kompetens än tidigare. Ibland räcker det inte med pedagogisk kompetens, för att stödja elever med sociala utmaningar och skapa en fungerande skolvardag för hela gruppen. Dessutom behövs färdigheter för att upprätthålla samarbetet med vårdnadshavare och andra professionella, även om det ibland finns utmaningar i dessa relationer.
Arbetsfördelningen är också viktig. Läraren och skolgångshandledare behöver stöd från annan skolpersonal, men ofta också från utomstående parter. Likaså behöver kurator och skolhälsovårdare få stöd och utrymme att samarbeta med lärarna och handledarna. Skolans roll är att stödja barns lärande och fostran. Om nätverket runt en elev inte fungerar tillräckligt bra kommer det inte att stödja barnets övergripande välbefinnande.
Tänk om-projektet fortsätter höstterminen 2022. Föreläsningarna och verkstäderna fortsätter, då med fokus på samarbete med vårdnadshavare, nätverksarbete och stödåtgärder.
Hela Svartå skola har jobbat med cirkus på måndagar. Cirkusskolan avslutas med en cirkusföreställning på våravslutningen. Vi lär oss cirkuskonster och vår kropp blir starkare. Vi lär känna oss själva bättre, men även de andra i klassen. Vi tränar samarbete då vi gör konster tillsammans. Vi gör människopyramider och tunnlar som andra kryper genom. Då vi gör konster med fallskärm är det viktigt att alla är med och samarbetar. Det är roligt att lära sig cirkuskonster och det blir roligt att ha föreställning för föräldrarna. Barbara som håller cirkusskolan är snäll och hjälpsam. Vi har lärt oss finska och engelska med Barbara. I den nya gymnastiksalen i Askers kommer vi att ha mycket mera utrymme för cirkus. Hurdana cirkuskonster tycker du om?
Raseborgs stad och polisinrättningen i Västra Nyland har ingått ett avtal om inledande av Ankarverksamhet.
Syftet med den mångprofessionella Ankarverksamheten är att ingripa tidigt, förhindra utslagning, främja välbefinnande och förebygga brott. Det handlar om en riksomfattande arbetsform som förbättrar och upprätthåller tryggheten i samhället.
– Det är mycket bra att staden och polisen kan samarbeta mera för att tillsammans främja de ungas välbefinnande. Vi är mycket oroade över ungdomarna till följd av den två år långa pandemitiden och dess konsekvenser, konstaterar stadsdirektör Ragnar Lundqvist.
Ankarteamet består av en företrädare för polisen samt sakkunniga från stadens social-, ungdoms- och hälsovårdsväsende. Dessutom samarbetar ankarteamet intensivt bland annat med bildningsväsendet. Teamet ska nå de unga och deras vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt för att kunna stödja de unga på ändamålsenliga sätt och vid behov styra dem till rätt slags hjälp och stöd.
– Inom bildningsväsendet tar vi med glädje emot Ankarverksamheten och de nya möjligheter att hjälpa ungdomarna som den medför. Bästa slutresultat uppnås alltid när olika experters kunnande och resurser förenas, säger bildningsdirektör Tina Nordman.
Utöver enskilda klientfall kan man inom ramen för Ankarverksamheten hantera fenomen som förekommer inom verksamhetsområdet och som är sådana att man genom att ingripa i dem kan förebygga utslagning eller en brottsspiral hos en enskild person redan innan personen är klient hos Ankarverksamheten.
Enligt polischef Timo Saarinen har polisinrättningen i Västra Nyland effektiverat strukturerna och verksamhetsmodellerna för den förebyggande verksamheten.
– Den här utvecklingen syns i samarbetet med kommunerna och vårt mål är att hitta de bästa åtgärderna för förebyggande arbete i varje enskilt fall. Ett gemensamt mål för Ankarverksamheten är att främja välbefinnandet hos de unga och familjerna i området genom att samarbeta tätt med stadens olika aktörer och polisen. Polisen betonar en förebyggande verksamhetsmodell i all sin verksamhet. På detta sätt uppnås de bästa resultaten.
Avtalet som undertecknats med Raseborgs stad är viktigt också för polisstationen i Raseborg.
– Nu kan vi starta Ankarverksamheten ordentligt och bygga upp fungerande processer. Samarbetet med olika aktörer har varit gott redan tidigare, men det här ger ännu bättre förutsättningar för ett framgångsrikt samarbete, konstaterar kriminalkommissarie Mats Sjöholm vid polisstationen i Raseborg.
Avtalet mellan staden och polisinrättningen om Ankarverksamheten gäller tills vidare.
På bild från vänster till höger: Thomas Flemmich, stadssekreterare, Tina Nordman, bildningsdirektör, Mats Sjöholm, kriminalkommisarie, Kimmo Markkula, biträdande polischef, Timo Saarinen, polischef och Ragnar Lundqvist, stadsdirektör.
Igår fick de vuxna som kommer att jobba i Askers gå in och titta hur där ser ut. Vi fick idag se på foton därifrån. ”Det är kanske det finaste som finns”, sade Lucas då han såg fotona. ”Det ser fint och modernt ut”, menade Ida. Mimosa tyckte att det ser jätte-fint ut för det är så modernt. Rektorn sade att Askers var alldeles underbart. Nu väntar vi alla ivrigt på att få börja där på hösten. Gymnastiksalen, slöjdsalen och musiksalen är moderna och där kommer vi att få jobba på nya och inlärningsrika sätt! Hur tycker du att det ser ut i gymnastiksalen?
Mitt namn ärPia Sjöberg och jag fungerar som handledare för smågrupperna i detta projekt. Till yrket är jag psykiatrisk sjuksköterska och neuropsykiatrisk coach.
Jag arbetar med neuropsykiatriska barn och unga.
Vad gör du på din fritid för att orka bättre?
Jag tycker om träning, utomhusaktiviteter med min hund och avkoppling på stugan vid havet. Umgås med familjen och vänner.
Dina bästa tips för välmående på jobbet?
Vila, god kost och att röra på sig. Kaffepauser med kollegor är viktiga!
Ditt bästa tips till skolpersonalen?
Ett närvarande och genuint bemötande bär dig långt. Ta väl hand om dig själv.
Jag heter Tuula Henriksson, är psykiatrisk sjuksköterska och jobbar som smågruppshandledare i Tänk om-projektet.
För att få energi rör jag på mig, på sommaren cykling och simning, på vintern skidor och bandy. Mina vänner är också en viktig energikälla!
Vilket är det bästa rådet att klara av jobbet?
Prioritera att ta hand om dig själv, se till att få tillräckligt med vila och motion. Att upprätthålla goda relationer med arbetskamrater gör vardagen lättare.
Mitt råd till skolpersonalen?
Ta väl hand om både din kropp och ditt sinne. Detta gör att du bättre kan hantera stress i ditt dagliga liv!
Klientavgifterna för småbarnspedagogik stöder sig på lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016) samt på bildningsnämndens beslut.
Avgiften för småbarnspedagogik räknas som en procentandel av familjens bruttoinkomster. Den högsta avgiften är 295 euro per månad och den lägsta 28 euro. Avgiften för det andra barnet är 40 procent av avgiften för det yngsta barnet, dvs högst 118 euro i månaden. För de följande barnen är avgiften 20 procent av avgiften för det yngsta barnet.
Vi brukar jobba med våra styrkor. Vi i årskurs två har bland annat styrkorna nyfikenhet, rättvisa, empati, uthållighet, kreativitet, hopp, förmåga att arbeta i grupp och lärandets glädje. Vi tänker på våra styrkor varje dag och funderar på vilka styrkor vi använt under dagen. Styrkorna har gjort att vi kommer ihåg saker bättre, att vi jobbar bättre och att vi vill jobba mera. Vi har funderat på styrkorna tillsammans med våra föräldrar, vi har ritat en styrkehand och i slutet av skoldagen lägger vi ärtor i styrkeburkar. Flytten till Askers känns spännande och pirrig. Vi kan ta hjälp av våra styrkor vid flytten. Till exempel styrkan rättvisa kan göra så att vi bättre kan dela på saker med andra barn i Askers. Uthållighet gör att vi inte genast ger upp om något inte känns bra. Genom empati kan vi hjälpa varandra och med kreativitet kan vi lösa problem. Nyfikenhet gör att vi vill lära oss nytt och då glömmer vi att det känns pirrigt. Vilka styrkor har du?
Styrkor vi kan ta hjälp av vid flytten till Askers
Den 2 april 2022 infaller den internationella autismdagen
”Denna internationella dag är av största vikt för att motarbeta stigma, brist på medvetenhet och inadekvata stödsystem. Nutida forskning indikerar att tidigt ingripande kan hjälpa personer drabbade av autism att dra fördel av sina talanger. Det är nu vi måste arbeta för ett mer inkluderande samhälle, och belysa de drabbades talanger och förse dem med möjligheterna att nå sitt fulla potential” – Ban Ki-moon,FN:s generalsekreterare
Det finns flera framgångsrika och kända personer som har autism, till exempel Greta Thunberg och Albert Einstein. Thunberg har ofta pratat om sin autism som en superstyrka och om att få en diagnos hjälpte henne få en förståelse för sig själv och det stöd hon behövde från sin omgivning för att må bättre och uppnå sina mål.
Autismspektrum och stress
Elever som har drag av autismspektrumstörning eller har en autismdiagnos är mer sårbara för stress.
Förutom skolvardagens press och skoluppgifter kan sociala situationer, sensorisk överbelastning, oförberedda situationer eller överraskningar vara stressande. Personer med autism kan se ut precis som vem som helst, men hen kan uppleva stor stress i helt vanliga vardagssituationer. I dagens samhälle är takten ganska hård och det syns också i skolvardagen.
I skolan kan den märkas som irritation, låsningar och ibland t.o.m. som totalvägran att utföra uppgifter. Hos vissa barn leder stressiga situationer till meltdowns, raseri, att man drar sig undan från andra eller helt fryser (fight, flight, freeze).
Att stimma (engelska “stimming”)
Olika elever har olika sätt att handskas med stress. Vissa elever behöver stimulering för att bearbeta sina känslor, lugna och återhämta sig. Många personer med autism ”stimmar” för att ge uttryck för känslor, både positiva och negativa. Stimulering kan vara exempelvis vokalisering (att föra ljud, upprepa samma ord flera gånger) eller rörelse (t.ex. knackningar, peta på saker, att vifta med händerna, gunga med kroppen eller snurra på håret). Att stimma fungerar lite som mindfulness, att hitta tillbaka till sig själv och nuet.
Om du själv tänker efter, kanske du också har vissa grejer du gör för att lugna kroppen och hjärnan? De flesta har något de gör, men det som skiljer stimmande från annat beteende är det repetitiva mönstret och intensiteten.
Hjälpmedel
Hjälpmedel för sensorisk överkänslighet hjälper till att hålla den sensoriska belastningen tolererbar under lektioner och skoldagen. Det kan till exempel vara hörselskydd, skärmar, mössor, solglasögon, stressleksaker (fidget toys) m.m. Vissa barn är sinnessökande, det vill säga att de söker starka sinnesupplevelser. Vikter på vrister och handleder, ett elastiskt band runt benen på skrivbordet man kan gunnga på eller tuggsmycken kan ge lugn. För att inte dessa hjälpmedel ska vara för utpekande och leda till att de som behöver dem inte vill använda dem, är det bra att göra hjälpmedel åtkomliga för hela gruppen och normalisera dem.
Ibland när elever lugnar sig själva genom stimulering kan det leda till att läraren upplever att det stjäl andra elevers uppmärksamhet eller att de andra eleverna tycker det är orättvist att en viss elev får speciallov. Det är viktigt att diskutera detta med gruppen och normalisera stödåtgärder eftersom det är viktigt att de som behöver stödet får det.
Förutom fysiska hjälpmedel så finns det andra stöd man kan använda sig av. Vuxna runt eleven ska vara medvetna om barnets stresskänslighet och reagera om tecken på stress börjar synas. En tydlig struktur för dagen och lektionerna hjälper eleven att lättare ha koll på dagens arbete och förväntningar. Inplanerade rörelsepauser eller extra raster kan förebygga stress och också lugna den. För att lugna situationer kan man tillfälligt sänka kraven på vad som ska göras, t.ex. bestämma att färre uppgifter behöver slutföras eller genom att sätta upp mindre delmål. Det också hjälpa att undvika grupparbeten eller sociala situationer för att minska den sociala belastningen.
Du som jobbar i skolan har möjlighet att stödja dina elever att hitta sina superstykor och talanger genom att stödja och förstå de utmaningar eleverna har. Det kan vara utmanande för eleverna att hitta dem själv.
Nästa vecka har vi tema-vecka tillsammans med Mustion koulu. Temat är Vårt Svartå- Meidän Mustio. Alla klasser kommer att träffa motsvarande årskurs i Mustion koulu varje dag under veckan. Vi kommer att träffa åk 1-2 i deras skola, i vår skola eller ute i byn. Vi ska studera hus som finns i närheten av våra skolor. Här i Svartå har det funnits banker och olika butiker, t.o.m. en leksaksbutik! Vi ska fota byggnader och bygga dem i kartong. Vi ska skriva fakta som vi får veta om huset. Tillsammans med barnen från Mustio ska vi leka och ha samarbetsövningar för att lära känna varandra. Vi lär oss mera finska och de lär sig mera svenska. Det ska bli roligt! Vi är nyfikna på barnen i Mustio och ivriga då vi ska få leka på deras gård. Hur tror du att vår tema-vecka blir?
Askers är en ny byggnad i Svartå. Nästa vecka ska vi bekanta oss med äldre byggnader.
Jag heter Maria Pörtfors och föreläser och handleder i projektet Tänk Om. Jag jobbar som psykoterapeut och arbetshandledare med mottagning i Ekenäs.
Några tankar om skolkuturen idag:
Skolan är en mötesplats där elever och skolpersonal möts fem dagar i veckan under flera timmar. All undervisning sker i ett komplext samspel dem emellan.
Forskning inom neurovetenskap förmedlar kunskap om hur viktigt det är att vi känner oss trygga då vi skall lära oss något nytt. Stress aktiverar våra skyddsmekanismer som gör att vi inte är mottagliga för ny kunskap. Vår tankeverksamhet försämras medan vår försvarsberedskap aktiveras. En otrygg elev kan inte ta till sig ny information och en stressad lärare kan inte förmedla det lugn som en undervisningssituation kräver. Följaktligen kunde skolkulturen må bra av mer tid för samspel och små stunder av återhämtning.
Vad gör du på fritiden för att återhämta dig/få energi?
Träffar vänner, mediterar, sjunger och rör på mig.
Dina bästa tips för välbefinnande på jobbet?
Se till att du kan jobba i enlighet med dina värderingar och att du trivs. Ta kaffepaus med någon du tycker om. Gör en andningsövning, sträck på dig, gå ut en stund eller öppna fönstret.
Ditt bästa tips till skolpersonalen?
Tro på dig själv. Om du tycker att något behöver förändras har du antagligen rätt.
Jag heter Teija Larsson och jag handleder i projektet Tänk Om.
Jag jobbar som lärare på deltid på välfärdbranchen i Omnia yrkesinstitut. Dessutom jobbar jag som företagare: jag gör arbetshandledningar och terapitjänster, jag är en konstterapeut.
Vad gör du på fritiden för att få energi?
Jag rör mig mycket i skogen och beroende på årstiden jag sysslar med stavgång, skidåkning, paddling eller cykling. Jag älskar att gå till konstutställningar och teater.
Vad är ditt bästa tips för att må bra på jobbet?
Det är viktigt att lyssna på egna känslor och om arbete känns för tungt, är det viktigt att söka hjälp från arbetshälsovård i tidigt skede. Även arbetshandledning kan hjälpa en att må bättre då man får dela med sig av sina egna tankar samt sina negativa och positiva känslor till kolleger. Det är även bra att ha hobbyn som hämtar mera energi till vardagen.
Vad är ditt bästa tips till skolpersonal?
Lita på dig själv och dela med dig av tankar och känslor. Kom ihåg att du räcker till som du är.
I Askers kommer vi att ha en del av lektionerna tillsammans med Mustion koulu. Musiklektionerna ska vi ha tillsammans. De av oss som inte kan finska får då öva och lära sig mycket. Samma sak för de elever från Mustion koulu som inte kan svenska. Det känns spännande! Vi tror att vi kommer att lära oss mera finska då vi sjunger och spelar på finska. Vi kan få många nya kompisar. Vi har redan kompisar i Mustion koulu men vi förstår inte alltid vad de säger. På musiklektionerna vill vi sjunga, ha musiklekar och spela på instrument. Det är roligt att musicera tillsammans. Vår musiklärare är snäll och rolig. Hon kan spela på många instrument och hon sjunger fint.
Hur tror du musiklektionerna blir då vi musicerar på båda språken?
Här kommer vi att leka på både svenska och finska.
Kvinnodagen firades denna vecka. I stora delar av världen har kvinnors ställning förbättrats mycket, men det finns ännu områden där flickor och kvinnor hamnar i skuggan av pojkar och män. Flickors och kvinnors neuropsykiatriska drag är mindre synliga än pojkars och mäns, vilket leder till att de ofta blir obehandlade.
Framgångsrika kvinnor med nepsydiagnoser är bl.a. Greta Thunberg (klimataktivist), Simone Biles (världens bästa gymnast), Billie Ellish (musiker), Emma Watson (politiskt aktiv skådespelare), Jessica McCabe (youtube, How to ADHD), Hannah Gadsby (komiker), Jahla Osborne (forskare), Dr Temple Grandin (forskare) och René Brooks (företagare, Black Girl Lost Keys).
Neuropsykiatriska pojkar syns och hörs. Skolpersonalens uppmärksamhet och stöd går främst till dessa synligt symptomatiska elever.
Finns det en flicka i din klass som vanligtvis jobbar tyst och noggrant, men samtidigt verkar försvinna in i en egen värld? Hon förorsakar inga större stök och stör inte, men har svårt att hitta vänner och upprätthålla relationer. Avbryter hon andra eller börjar prata om helt andra saker mitt i en konversation? Kanske hon är en besserwisser, som kan och vet allt, men fastnar i egna funderingar, blir övertaggad och har svårt att fokusera på att göra det hon borde?
Varför är nepsyflickorna osynliga?
I vårt samhälle finns det olika förväntningar på flickor och pojkar. Flickor uppfostras och lär sig att maskera sina neuropsykiatriska drag. De iakttar miljön noggrant och försöker anpassa sitt beteende därefter. Detta gäller såväl ADHD, autismspektrum och tourette. Att maskera och försöka passa in tar mycket energi och stresströskeln överskrids lättare de dagar de sociala kraven är högre. Det kan leda till t.ex. utmattning, raseriutbrott och skolfrånvaro. Den stress nepsyflickor känner leder till större risk för att bli deprimerade och få ångest.
Flickor lär sig att kompensera sina nepsyutmaningar. De utvecklar system för att komma ihåg saker, hantera tid och stödja sin koncentration. Ibland kan dessa system och kompensationer t.o.m leda till tvångssyndrom.
Varför är det viktigt att känna igen nepsyflickor?
Flickor och kvinnor lider mycket av sina nepsyutmaningar. Till exempel är flickor vanligtvis socialt begåvade och en nepsyflicka upplever sig annorlunda i sociala situationer. Om den sociala kompetensen är låg, blir det svårt att umgås med andra flickor. Vissa nepsyflickor dras mer till att umgås med pojkar, men känner inte sig heller där som en del av gänget. Att känna att man inte passar in och inte ha nära vänner leder ofta till att nepsyflickorna skäms över sig själva och känner sig otillräckliga.
Flickors självkänsla får sig fler törnar under skoltiden än pojkars. Detta kan leda till underprestationer, överkompensation och psykiska problem.
Det är vanligt att flickor börjar utreda orsakerna till sina utmaningar och problem som vuxen. Livet kan har varit fullt av motgångar, avbrutna studier, on/off-relationer, utmaningar på arbetsplatsen, arbetslöshet, missbruk, ständiga känslor av otillräcklighet, osäkerhet och rädsla för att misslyckas.
Om nepsyflickorna uppmärksammas tidigare skulle de ha bättre möjlighet till ett framgångsrikt liv. Skolpersonalen har en viktig roll i detta. Titta på din klass med nya ögon imorgon. Finns det någon nepsyflicka i din klass som behöver ditt stöd?
Vill du veta mer?
Här är några bok- och poddtips på svenska och engelska:
Flickor med autism och adhd : en guidebok för föräldrar och professionella, Maria Bühler Flickor med ADHD – Hur de känner och varför de gör som de gör, Kathleen G Nadeau, Ellen B Littman & Patricia O Quinn Adhd – Från duktig flicka till utbränd kvinna, Lotta Borg Skoglund Flickor med aspergers syndrom/Högfungerande autism och flickor med AD/HD, Brigitte Oxelqvist Understanding ADHD in Girls and Women, Andrea Bilbow Understanding Girls with ADHD: How They Feel and Why They Do What They Do, Kathleen Nadeau, Ellen Littman & Patricia Quinn Autism and Girls, Temple Grandin, Tony Attwood & Michelle Garnett m.fl. Life on the Autism Spectrum – A Guide for Girls and Women, Karen McKibbin & Dr Anthony Attwood
I de kommande inläggen kommer vi som jobbar med Tänk om att presentera oss. Först ut är Merja, vår projektkoordinator och Ida Ehrstedt, pedagogisk utvecklare.
Hej!
Jag heter Merja Koponen och fungerar som projektkoordinator, föreläsare och handledare i Tänk om-projektet. Jag är sjukskötare (högre yh), psykoterapeut och neuropsykiatrisk coach.
Tänk om-projektets tanke är viktig för mig. Jag jobbar med barn som har neuropsykiatriska störningar och utmanande beteende. Alla barn har rätt till ett gott liv och skolan ska ge en bra grund för det. Av den anledningen måste skolpersonalen kunna bemöta barn på rätt sätt, även om barnen beter sig utmanande. Det är utmanande att jobba i skolor idag och att ha kunskap om dessa utmaningar stöder också skolpersonalen.
När det finns elever i gruppen som har särskilda behov kan skolpersonalen känna sig hjälplös och rådlös. Dessa känslor ökar risken för utbrändhet på jobbet. Det är viktigt att skolpersonalen mår bra och lyckas i sitt arbete. Då ökar trivseln i skolan.
Vad gör du på fritiden för att återhämta dig/få energi?
Jag umgås med min familj och vänner, tränar, läser och lyssnar på musik.
Dina bästa tips för välbefinnande på jobbet?
Små pauser och mycket humor.
Ditt bästa tips till skolpersonalen?
Kom ihåg att för en elev kan ett kort möte vara dagens viktigaste ögonblick.
Merja
Hei!
Olen Merja Koponen, toimin projektissa projektikoordinaattorina, luennoitsijana ja pienryhmäohjaajana. Ammatiltani olen sairaanhoitaja YAMK, psykoterapeutti ja neuropsykiatrinen valmentaja.
Tänk om ajattelutapa on minulle tärkeä. Työskentelen paljon neuropsykiatristen ja haastavasti käyttäytyvien lasten kanssa. Mielestäni jokaisella lapsella on oikeus mahdollisimman hyvään elämään ja koulu antaa siihen hyvän pohjan. Tämän takia kouluhenkilökunnan täytyy osata kohdata myös haastavasti käyttäytyviä lapsia oikein. Oikea toimintatapa auttaa myös kouluhenkilökuntaa: työ koulussa on usein jo itsessään haastavaa.
Kun luokassa on lapsia, joilla on erityistarpeita, saattaa kouluhenkilökunta tuntea keinottomuutta ja avuttomuutta. Tämä lisää työssä uupumisen riskiä. On tärkeää, että kouluhenkilökunta voi hyvin ja saa työssään onnistumisen kokemuksia.
Mitä teet vapaa-ajallasi jaksaaksesi paremmin?
Vietän aikaa perheeni ja ystävieni kanssa, liikun, luen ja kuuntelen paljon musiikkia.
Paras vinkkisi työhyvinvoinnista?
Huumori auttaa jo pitkälle. Ja pienet tauot.
Paras vinkkisi kouluhenkilökunnalle?
Muista, että jollekin oppilaalle jo lyhyt kohtaaminen voi olla se päivän kannustavin hetki.
Merja
Hej!
Jag heter Ida Ehrstedt och jobbar som pedagogisk utvecklare, föreläsare och handledare i Tänk om. Jag är utbildad specialpedagog och neuropsykiatrisk coach.
Skolan är en viktig och stor del av barnens liv. Alla barn har rätt att lyckas i skolan, oberoende av utmaningar. Som vuxen i skolan har vi ett ansvar för att bemöta elever med respekt och ge dem det stöd de behöver. Det är även viktigt att känna till vilket stöd som finns utanför skolan. Tänk om handlar om att utveckla verksamhetskulturen så att skolpersonalen får redskap stödja och jobba med alla slags elever.
Vad gör du på fritiden för att få energi? För att få energi sysslar jag med sport och musik och vill jag ta det lugnt så läser jag gärna eller går ut i naturen. Helst nära eller på havet.
Vad är ditt bästa tips för att må bra på jobbet?
Kaffepauser och skratt.
Vad är ditt bästa tips till skolpersonal?
Din viktigaste uppgift i skolan är att vara en trygghet för eleverna, men det betyder inte att du måste vara perfekt hela tiden.
Ida
Hei!
Olen Ida Ehrstedt ja Tänk om projektissa työskentelen pedagogisena suunnittelijana, luennoitsijana ja pienryhmäohjaajana. Koulutukseltani olen erityispedagogi ja neuropsykiatrinen valmentaja.
Koulu on suuri ja tärkeä osa lasten elämää. Kaikilla lapsialla on oikeus onnistua koulussa, haasteista riippumatta. Koulun aikuisina meillä on velvollisuus kohdata oppilaat kunnioittavasti ja antaa heille sitä tukea, jota he tarvitsevat. On myös tärkeää tietää, millaista tukea koulun ulkopuolella on saatavana. Tänk om projektissa on kyse toimintakulttuurin kehittämisestä niin, että kouluhenkilökunta saa välineitä kaikenlaisten oppilaiden kanssa työskentelemiseen ja heidän tukemiseen.
Mitä teet vapaa-ajallasi jaksaaksesi paremmin?
Jaksaakseni paremmin harrastan liikuntaa ja musiikkia. Jos haluan rauhoittua, luen mielelläni tai kävelen luonnossa. Mieluiten meren lähellä.
Paras vinkkisi työhyvinvoinnista?
Kahvitauot ja nauru.
Paras vinkkisi kouluhenkilökunnalle?
Tärkein tehtäväsi koulussa on olla turvallinen aikuinen oppilaille, mutta se ei tarkoita, että olisi oltava täydellinen koko ajan.
Nu går klockorna på uteväggen i Askers. Tiden går fram och det betyder av vår flytt till Askers närmar sig. I Askers är gymnastiksalen stor. Där kan man springa runt och ha roligt. Det kommer att kännas som om vi skulle vara ute på en stor plan. Då kan vi spela innebandy, handboll, fotboll och korgboll. Matsalen kommer också att vara större än den matsal vi har nu. Vi kommer att äta tillsammans med elever från Mustion koulu. Vi ska också ha gymnastik tillsammans ibland. I gymnastiksalen kan vi ha fester dit också föräldrar får komma. Hur tror du att gymnastiksalen och matsalen kommer att se ut?
Målet med Tänk om-projektet är att utveckla verksamhetskulturen och öka trivseln i skolvardagen. Kunskap om tidiga insatser och förebyggande arbete stödjer och ökar välbefinnandet hos eleverna och personalen. Det är viktigt att rätt stödinsatser sätts in och att processerna kring detta arbete är tydliga.
Tänk om består av en kombination av föreläsningar och verkstäder.
Hela skolans personal utbildas i:
att jobba med det egna välbefinnandet
att bygga och förbättra relationer, både i skolan och med hemmen
att möta och stödja elever med utmanande beteende
att känna till olika neuropsykiatriska störningar
att jobba i expertgrupper och mångprofessionellt runt och med elever, samt med deras vårdnadshavare
Under verkstäderna behandlas föreläsningsmaterialet och personalen får fördjupa sig i temat. I verkstäderna får personalen råd och praktiska tips, samt utrymme att diskutera skolvardagen tillsammans med handledaren. För att skapa trygghet under verkstäderna, delas personalen in mindre grupper som under projektets gång har samma handledare.
Föreläsningarna och verkstäderna handleds av experter inom specialpedagogik, barn- och familjetjänster, neuropsykiatrisk coaching samt barn- och ungdomspsykiatrin.
Pilotprojektet Tänk om pågår under 2021-2022. Åtta skolor deltar i projektet, varav fyra stycken ligger i Raseborg, en skola på Kimitoön, två skolor i Pargas och en skola i Hangö. Både svensk- och finskspråkiga skolor deltar. Finansieringen av projektet står kommunerna och Undervisnings- och kultursministeriet för.
Är du intresserad av att höra mer om Tänk om-projektet eller vill du utveckla verksamhetskulturen i din skola?
Ta kontakt med Merja Koponen, ansvarig koordinator för Tänk om.
Det är möjligt att boka enskilda föreläsningar och verkstäder, föreläsningsserier om specifika teman eller ett skräddarsytt paket som passar er.
Merja Koponen, projektkoordinator. Föreläsare och handledare Ida Ehrstedt, pedagogisk utvecklare. Föreläsare och handledare Maria Pörtfors, föreläsare och handledare Kati Sell, föreläsare och handledare Katja Väänänen, handledare Eivor Aspholm-Lindqvist, handledare Tuula Henriksson, handledare Teija Larsson, handledare Pia Sjöberg, handledare
Tänk om
(Verbi 1) Ajattele jos esim. asiat olisivat toisin, 2) Ajatella uusiksi)
Tänk om kehittää toimintakulttuuria ja sitä kautta lisää viihtyvyyttä sekä oppilaiden että kouluhenkilökunnan keskuudessa. Kouluhenkilökunnan kouluttaminen ja ohjaaminen ovat projektin keskeisiä toimintatapoja. Tämän lisäksi kiinnitetään huomiota tukikeinoihin ja niiden prosessien selkeyteen. Tänk om koostuu luentojen ja workshopien yhdistelmästä.
Koko kouluhenkilökunta saa koulutusta:
Oman hyvinvoinnin tukemiseen
Oppilas- ja huoltajasuhteiden rakentamiseen ja parantamiseen
Haastavasti käyttäytyvien oppilaiden kohtaamiseen ja tukemiseen
Neuropsykiatristen häiriöiden tuntemukseen
Asiantuntijaryhmä- ja verkostotyön tekemiseen niin, että ne tukevat sekä oppilasta että huoltajia
Workshopien aikana käsitellään luennon teemoja syvemmin, henkilökunta saa ohjausta ja vinkkejä työhönsä. Jokaisella ryhmällä on oma ohjaaja, joka tuo turvallisuutta keskusteluihin.
Työryhmä, joka luennoi ja ohjaa pienryhmäkeskusteluita koostuu asiantuntijoista, joilla on pitkä kokemus erityispedagogiikasta, lastensuojelusta ja nuorisotyöstä, lasten- ja nuorisopsykiatriasta sekä neuropsykiatrisesta valmennuksesta.
Pilottiprojektissa koulut saavat kuusi luentokokonaisuutta, joista osa on läsnäololuentoja, osa toimitetaan linkkeinä kouluhenkilökunnalle. Luentoa seuraavana kuukautena kokoontuvat workshopit.
Kouluhenkilökunta on kokenut luennot ajatuksia herättävinä. Workshopit ovat olleet kouluhenkilökunnalle tapahtuma, jossa voi reflektoida omaa työntekoaan ja puhua työstä kollegoiden kanssa.
Tänk om-projekti on vuosina 2021-2022 toteutuva pilottiprojekti, jonka tarkoituksena on lisätä kouluhyvinvointia ja viihtyvyyttä kouluissa. Projektia hallinnoi Raaseporin kaupunki, muut mukana olevat kunnat ovat Hanko, Kemiö ja Parainen. Projektiin osallistuu kahdeksan koulua, joista neljä sijaitsee Raaseporissa. Koska mukana olevat kunnat ovat kaksikielisiä, on projekti myös kaksikielinen. Kaksi mukana olevista kouluista on suomenkielisiä ja kuusi ruotsinkielisiä. Projektin rahoittajina toimivat mukana olevat kunnat sekä Opetus- ja kulttuuriministeriö.
Kiinnostuitko kuulemaan lisää Tänk om-projektista tai haluaisitko kehittää toimintakulttuuria myös omassa koulussasi?
Ota yhteyttä Tänk omin vastaavaan projektikoordinaattoriin Merja Koposeen. Tänk omia on mahdollista saada yksittäisinä luentoina ja workshopeina, luentosarjoina tietyistä teemoista ja tarvittaessa räätälöimme paketin, joka sopii juuri teidän koululle.
Merja Koponen, vastaava projektikoordinaattori. Luennoija ja workshop-ohjaaja. Ida Ehrstedt, pedagoginen kehittäjä. Luennoija ja workshop-ohjaaja. Maria Pörtfors, luennoija ja workshop-ohjaaja Kati Sell, luennoija ja workshop-ohjaaja. Katja Väänänen, luennoija ja workshop-ohjaaja Eivor Aspholm-Lindqvist, workshop-ohjaaja Tuula Henriksson, workshop-ohjaaja Teija Larsson, workshop-ohjaaja Pia Sjöberg, workshop-ohjaaja
Vi har inte bloggat på en tid eftersom många varit borta från skolan. Det har varit mycket Corona-smitta i vår skola. Coronan är tråkig och det var inte roligt att vara sjuk. Corona-testet kändes konstigt och obehagligt. Det var bra då vi fick träffa vår lärare på distans så att vi fick hjälp med våra skoluppgifter. Vi vill att Coronan ska försvinna från hela världen! Nästa höst då vi börjar i Askers hoppas vi verkligen att Coronan är borta. Tror du att Coronan är borta på hösten?
Vi hoppas få vara utan Corona då vi börjar i Askers.
Raseborgs stad har under det pågående läsåret drivit Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, som är ett projekt under undervisnings- och kulturministeriet. Projektet är riktat till grundskoleelever och 235 kommuner runt om i landet deltar. Raseborg kommer att anhålla om bidrag från ministeriet också för kommande läsår.
Vi söker nu nya hobbyarrangörer och -aktörer, för att kunna erbjuda barn och unga i Raseborg en så bred palett av olika hobbyverksamheter som möjligt.
Vad då Finlandsmodellen?
Finlandsmodellens huvudsakliga mål är att öka barns och ungas välmående. Syftet är att det ska vara möjligt för alla barn och unga att i samband med skoldagen ha en hobby som de tycker om och som är avgiftsfri. I Finlandsmodellen kombineras barns och ungas önskemål om hobbyverksamhet, koordinering av god praxis som redan etablerats samt samarbete mellan skola och hobbyaktörer.
Hur har det kommit igång i Raseborg?
I Raseborg är 57 klubbar igång för tillfället. I februari kommer ytterligare 10-20 klubbar att köra igång. I dessa klubbar deltar regelbundet ca 700 barn och unga i avgiftsfri hobbyverksamhet, som de själv önskat och röstat fram. I Raseborg har tio olika lokala hobbyaktörer varit med och möjliggjort verksamheten. Verksamheten utvecklas kontinuerligt i samarbete mellan den lokala styrgruppen, projektkoordinatorn, arrangörerna och skolorna.
Nya arrangörer sökes
Ordnar ni en hobbyverksamhet, som ni skulle vilja erbjuda som ett alternativ för barn och unga i Raseborg? Tag i sådana fall kontakt med Raseborgs koordinator för projektet, Isak Vilander, senast den 11.2.2022. Kontakt via e-post: isak.vilander@raseborg.fi . Under början av mars 2022 kommer eleverna att rösta om vilka hobbyn de vill att skall arrangeras i skolorna läsåret 2022-23.
På Askers gård finns redan en stor klätterställning. Vi tycker den ser ut som ett slott. På gården finns också drakar man kan gunga på och vanlig gungor. Det finns ett staket som går runt gården. Det byggs ett uteförråd. Askers börjar se färdigt ut utanpå, men det är inte färdigt inne. Askers ser fint ut. Det liknar ett vanligt hus som man bor i. Här på gamla skolans gård har vi nu ett flak. Dit samlas söndriga och oanvändbara saker från vinden och källaren. Hela huset ska tömmas då vi flyttar. Hur tycker du att det börjar se ut i Askers?
Året innan läroplikten börjar ska barnet delta i förskoleundervisning som varar ett år eller alternativt i annan verksamhet som uppfyller förskolans målsättning. Vårdnadshavarna ansvarar för barnets deltagande.
Ansökan görs i första hand elektroniskt. Alternativt kan ansökningsblanketten printas ut från stadens hemsida eller avhämtas från bildningskansliet/småbarnspedagogik (Raseborgsvägen 37, våning 2, Ekenäs) samt från alla dagvårdsenheter i kommunen. Ifall barnet behöver småbarnspedagogik utöver förskolan ska en ansökan om detta göras i samband med ansökan till förskolan. OBS! Ifall ansökan görs elektroniskt krävs två skilda ansökningar per barn (förskoleansökan och ansökan till småbarnspedagogik).
Om ert barns väg till förskolan är längre än 3 kilometer har barnet rätt till avgiftsfri förskoletransport. Anhållan om avgiftsfri eller avgiftsbelagds förskoletransport görs på en skild blankett. Barnet har inte rätt till förskoletransport till och från småbarnspedagogiken.
Daghemsföreståndarna för respektive daghem svarar gärna på frågor gällande förskoleundervisningen.
I stället för att skicka julhälsningar har Raseborg stad enligt tradition donerat pengar till olika välgörande ändamål varje jul. I år, 2021 går stadens donation till förmån för stadens barn och unga – julkortspengarna doneras till stadens ungdomsverksamhet.
Här nedan kan du se stadsdirektör Ragnar Lundqvists hälsning till stadens invånare och anställda inför julen 2021!
Staden Raseborg anställer sommaren 2022 ungdomar till olika uppgifter inom stadens enheter. Anställningstiden är 1 månad. Det kan vara olika uppgifter som t.ex. parkarbetare, städare, köksbiträde, museiguide, kanslist, simövervakare, biblioteksfunktionär, vårdbiträde, lägerledare, kulturarbetare eller fastighetsskötare.
Ungdomar som behöver praktik för sin utbildning prioriteras vid anställandet av sommararbetare. Ungdomarna bör vara födda 2006 eller tidigare.
Lönen för studerande vid högskolor och yrkeshögskolor är 1 750 €/månad, för studerande vid yrkesläroanstalter och gymnasier 1 500 €/månad och för övriga ungdomar 1 350 €/månad.
Alla ansökningar om sommararbete skall göras elektroniskt. Söktiden pågår till 10.3.2022 kl. 12:00. Vi strävar efter att meddela dej om du fått sommarjobb eller inte senast i mitten på april.
Idag träffas vuxna för att diskutera vilken typ av it-utrustning som skaffas till Askers. Vi har idag lärt oss att it är en förkortning av informationsteknologi. Det använder vi oss redan mycket av i årskurs 2. Vi jobbar dagligen med lärplatta och lär oss att använda den till olika saker. Vi spelar inlärningsspel, fotar, kodar och gör tankekartor. Vi har digitala portfolion och skriver olika typer av texter. Vi tittar på bilder och filmer av vilka vi lär oss saker. Dessutom kan vi själva skapa bilder och filmer.
I klassrummet behövs förutom lärplattor större skärmar som lärarna kan använda då de undervisar. Det behövs också ett fungerande internet. Det är viktigt att lärarna är bra på it och att de kan lära ut det åt oss. Vad tycker du att skolan ska lära oss om informationsteknologi?
Det är igen dags att nominera kandidater för årets Raseborgspriser! Priserna delas ut vid en prisceremoni i början av år 2022. Genom priserna uppmärksammar staden en person, förening eller organisation, som gjort en prestation eller gärning utöver det vanliga.
I år delar staden ut:
ett kulturpris vars mottagare väljs av kultur- och fritidsnämnden,
ett idrottspris vars mottagare väljs av kultur- och fritidsnämnden
ett ungdomspris vars mottagare väljs av ungdomsfullmäktige
ett miljöpris vars mottagare väljs av stadsutvecklingssektionen samt
utnämningen Årets raseborgare som invånarna får rösta om i början av året 2022.
Invånarna har nu möjlighet att nominera kandidater till alla kategorier genom att skicka in förslag via följande adress: https://www.lyyti.fi/questions/528214cd68, senast den 20.12.2021.
Då vi flyttar till Askers kommer förskolan att vara en hel del med oss i skolan. Det är spännande. Då får de som har syskon eller vänner i förskolan träffa dem ofta. Förskolebarnen kommer att lära sig mycket och sen då de börjar skolan kan de redan en hel del. Skolbarnen kan jobba tillsammans med förskolebarnen och hjälpa dem. De lär sig skolans regler och många nya saker. Då förskolebarnen tittar hur skolbarnen jobbar lär de sig hur man är i skolan. De förstår hur det är att gå i skola. Förskolebarnen får annorlunda uppgifter än skolbarnen. De orkar inte jobba lika långa stunder och de kanske inte ännu kan läsa, skriva eller räkna. Vi ska lära och hjälpa förskolebarnen. Hur tror du det kommer att bli då förskolebarnen är oftare med årskurs 1 och 2?
Förskolebarnen är redan detta läsår med åk 1-2 en gång i veckan.
De vuxna som kommer att jobba tillsammans i Askers träffades i veckan för att fundera på hur de ska få alla barn och vuxna att trivas i Askers. Vi har funderat på hur en bra lärare är och hur den kan få oss att trivas. Det viktigaste är att lärare är snälla och inte skriker. En bra lärare hjälper alla och ser till att det är arbetsro, samt att alla barn är snälla mot varandra. Men, barnen har också själva ansvar för att ge arbetsro och vara snälla. Det ska både lärare och föräldrar lära dem. En bra lärare lär ut nya saker och sedan får vi jobba med dem på olika sätt. Vi kan lära oss genom att läsa och att skriva, både för hand och på pekplatta. Vi kan räkna i boken, på pekplatta, i spel och på olika papper. Vi kan också fota och filma olika saker t.ex. i naturen och trafiken, titta på film, göra tankekartor, lyssna på musik och rita.
Barnens dag firas i alla Raseborgs stads skolor och daghem idag, fredagen den 19.11. Firandet sker i år genom en gemensam videohälsning som elever på årskurs 5 i stadens skolor fått ta del av. Här publiceras en kortversion av barnens hälsningar. Stadsdirektören Ragnar Lundqvist har också skickat en hälsning till barnen. Den hälsningen kan ses av alla på stadens Youtubekanal. Daghem och skolor flaggar idag för att uppmärksamma Barnkonventionens dag, som officiellt uppmärksammas imorgon, 20.11.2021 i hela världen.
Videohälsning från eleverna i åk5 i Raseborgs stads skolor.
Stadsdirektören Ragnar Lungqvist videohälsning till alla barn och ungdomar i Raseborg
Vi börjar i Askers på hösten då vi går i trean. I Askers kommer vi att vara en hel del med eleverna från Mustion koulu. Då vi har lektioner i finska kan elever från Mustio vara med och lära oss finska. Och då de har lektioner i svenska kan vi lära dem. Vi kan vara tillsammans på gymnastiken eller åka till simhallen samtidigt. Vi kan delvis ha gemensamma musik-, bildkonst- och slöjdlektioner. Tema-dagar med olika innehåll, som t.ex. matematik, skulle vara roliga att dela med Mustion koulu. Då kunde vi ha utelekar, tipsrundor, pyssel och spel. Det känns kiva, roligt och spännande att vi snart får träffa nya barn och får nya kompisar. Har du bra idéer för vad Svartå skola och Mustion koulu kunde göra tillsammans?
I Askers finns det möjlighet för rikligt samarbete över språkgränserna.
Studiestipendier kan sökas ur Ekenäs stads 450-årsjubileumsfond senast 3.12.2021.
Fyra stipendier på 750 euro utdelas. Stipendier kan sökas av ungdomar som studerar i andra eller tredje stadiet och som inte omfattas av den utvidgade läroplikten och har Raseborg som hemort.
Av den fritt formulerade ansökan bör framgå stipendiets användningsändamål
och ett studieintyg bör bifogas. Ansökan skickas in per e-post: arja.holm@raseborg.fi eller per post
till: Raseborgs stad, Bildningsnämnden, PB 58, 10611 Raseborg.
Närmare upplysningar ges av Arja Holm, tfn 019 289 2146.
Vi väntar på den nya skolgården i Askers. Där kommer det att finnas många nya och roliga saker. Dit kommer gungor och klätterställningar. Vi kan få stora muskler för dit kommer ett utegym. Om man vill spela bollspel kan man göra det i multiarenan. Vi kommer att ha många olika saker vi kan göra ute. Ibland måste vi vänta på tur och då är det viktigt att vi väntar lungt och inte säger fult. Alla ska leka försiktigt så att ingen stöter sig och vi ska vara snälla så att alla har roligt. Om vi ser att någon är ledsen eller ensam frågar vi om hen vill komma med i leken. De vuxna ska se efter så att alla har det bra.
Vad skulle du göra så att du och alla andra har det bra på gården i Askers?
I Askers kommer många barn i olika åldrar och med olika språk att mötas. Det känns konstigt och jätte-roligt att vi kommer att se dagisbarnen så ofta. Det är kiva att barnen från Mustion koulu kommer att vara där. Vi känner redan några från Mustion koulu och i Askers får vi lära känna fler. Det känns spännande och bra! De finskspråkiga barnen kan lära oss finska och vi kan lära dem svenska. Vi kan också prata engelska med varandra. Alla barn ska vara snälla med varandra och hjälpa andra. Vuxna ska se till att ingen bråkar. De vuxna kan ordna så att svenska och finska barn kan jobba och leka tillsammans. Hur tror du att det kommer att kännas med nya kompisar i Askers?
Här kommer barn i olika åldrar och med olika språk att mötas.
Förskoleundervisningen och gymnasieundervisningen följer läsårstiderna i den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningens vårtermin avslutas fredagen 02.06.2023.
Våren 2021 fick vårdnadshavarna inom småbarnspedagogiken i Raseborg ta del av den årliga enkäten ”Barnets vardag”. Vi fick sammanlagt 674 svar. Syftet är att samla in vårdnadshavarnas erfarenheter av småbarnspedagogiken som hjälper oss att utveckla verksamheten. Utvärderingsresultaten visar att de flesta vårdnadshavarna är väldigt nöjda med småbarnspedagogikens kvalitet i Raseborg
Bildningsnämnden beslöt på sitt möte den 5.10.2021 att dagvårdsavgift inte uppbärs för de dagar barnet varit försatt i karantän. Antalet karantändagar dras av från månadsavgiften. Detta undantag gäller för perioden 1.8.2021 – 31.5.2022.
Detta läsår är det vi i åk 2 som skriver blogg om vår nya skola. Svartå skola kommer att flytta till Askers nästa höst. Det känns roligt, spännande och ovanligt. Alla barn i skolan kommer att jobba i samma rum. Golvet kommer att vara mjukt och vi kommer inte att ha skor inomhus. Golvet gör att det blir tystare i skolan. Det kommer att finnas olika ställen där man kan jobba t.ex. runda bord, mjuka dynor och sköna stolar. Då vi är i samma rum kan de äldre barnen hjälpa de yngre och de yngre barnen kan ta modell av de äldre.
Vi fick idag se hurdana färger det kommer att vara inne i Askers. Det blir natur- och pastellfärger som känns lugna och fina. Hur tror du det blir med mjukt golv i klassrummet?
Tack vare nya direktiv från regionförvaltningsverket har vi fått besked om att studenterna får ta med gäster till dimissionen på lördag.
Studenterna får ta med 4 gäster per student! Samma students gäster får sitta närmare varandra medan avståndet till följande students gäster bör vara minst 2 meter. Alla bör använda munskydd och hålla avstånd under hela dimissionen.
Skolans egna studerande tar plats på läktarna, medan övriga gäster sitter på stolar. Studenterna sitter avskilt vända mot publiken. Dimissionen sänds även live och gäster som inte ryms med i bollhallen kan följa med hemifrån eller från skolans aula via stor skärm.
Med på bilden är nästan alla som varit med och skriva bloggen. Det här är sista inlägget för det här läsåret för snart har vi sommarlov! Vi ska simma, spela bordsspel, äta glass, sola, åka till stugan, åka båt, vara med vänner, vara ute, hoppa på trampolinen och övernatta hos kompisar. Sen i augusti blir det spännande igen då skolan börjar. En del av oss börjar i ny klass och det kommer nya elever och lärare till skolan. Men, snart ska vi njuta av sommarlovet för det tycker vår rektor att vi är värda. Vad ska du göra på sommaren?
Bloggare i Svartå skola: Elvira, Ella, Saga, Emma, Victor, Ellinor, Amanda och Helmi.
Vi har idag fotat den blivande gymnastiksalen utifrån. Den kommer att bli stor. Fönstren är högt uppe så att de inte söndras av bollar eller liknande. Vi tror att gymnastiksalen blir fin! Där finns troligen ribbstolar, ringar, rep, korgbollsställningar och ett förråd med olika redskap. I förrådet finns det antagligen madrasser, många olika bollar, koner, västar, trampolin, hopprep, plint, innebandyklubbor och mål. Vi tycker om att leka Gorillan på gymnastiklektionerna. Gorillan är en lek där man inte får röra golvet, istället rör man sig på olika saker som madrasser, bänkar och plintar. Man kan ta sig över golvet genom att hänga i rep eller ringar. En elev är en gorilla som jagar och tar fast de andra. Vi gillar också koddboll, att hoppa hopprep, Kinamuren och innebandy.
Raseborg deltar enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut i försöket med tvåårig förskoleundervisning för barn födda 2016 och 2017.
Enligt försökslagen (1046/2020) valdes genom slumpmässigt urval de kommuner som deltar i försöket, sammanlagt 105 kommuner.
Undervisnings- och kulturministeriet har också fastställt genom att slumpmässigt lotta ut de verksamhetsställen som ska ordna tvåårig förskoleundervisning. Eftersom det är frågan om ett försök kunde kommunerna inte själva ansöka om att delta. På den tvååriga förskoleundervisningen tillämpas vad som föreskrivs om sådan förskoleundervisning som avses i 26 a § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (628/1998).
På basen av kommunens storlek har de valt ut ett visst antal försöksverksamhetsställen. Det är bara de som deltar i försöksgruppen som erbjuds avgiftsfri förskoleundervisning 4h/dag. Alla familjer har fått ett brev där det står om barnet hör till försöks- eller kontrollgruppen. De som har fått brev om att barnet hör till försöksgruppen, bör ansöka om förskoleplats om man vill att barnet inleder den tvååriga förskoleundervisningen. Försökskommunen fattar ett beslut om antagning av barnet till tvåårig förskoleundervisning som ordnas vid försöksverksamhetsstället. Undervisnings- och kulturministeriet har fastställt de barn som hör till respektive grupp, vilket betyder att det inte går att söka om plats till försöksgruppen som är avgiftsfri 4h/dag om barnet går på ett daghem som inte är med i försöket.
De daghem som deltar i försöket är: – Labyrintens daghem – Langansböle daghem – Mäntykoto daghem – Skogsgläntans daghem – Svartå daghem
Raseborgs övriga daghem hör till kontrollgruppen.
Försöket med tvåårig förskoleundervisning följs upp och utvärderas genom ett forskningsprojekt. Syftet med uppföljningsundersökningen är att utvärdera försöksverksamheten genom att jämföra försöks- och kontrollgruppen.
Om barnet tillhör kontrollgruppen innebär det inga förändringar i barnets vardag och verksamheten fortsätter så som förut.
Inför försöket med tvåårig förskoleundervisning utarbetas en ny lokal läroplan för detta försök. I läroplanen fäster man uppmärksamhet vid de yngre barnen som deltar i försöket och i pedagogiken utgår man bl.a. från barnet, leken och ett undersökande arbetssätt. För barnens kunnande fastställs inga mål, utan i den tvååriga förskoleundervisningen får varje barn lära sig i sin egen takt.
Då förskoleundervisningen ordnas under två år får lärarna bättre möjligheter än tidigare att långsiktigt fokusera på aktiviteter och verksamhet som motsvarar förskoleundervisningens mål samt på att utveckla verksamheten.
Syftet med den tvååriga förskoleundervisningen är att: – stärka jämlikheten i utbildningen – utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag – utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen – utreda familjernas serviceval – få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande samt deras sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla
Bygget går framåt och byggnaden har delvis fått tak. Vi har idag sett ritningar på hur gården vid Askers kommer att se ut. Gården är indelad i en större gård för skolbarnen och två mindre gårdar för barnen i förskola och daghem. På skolgården kommer det bland annat att finnas klätterställningar, utegym, olika gungor, balansbräda, korgbollsställningar och en multi-arena. Dit kommer också olika träd och planteringar. Vi hoppas att det kommer ett staket vid dagisbarnens gård för den ligger nära vägen. Cyklarna ska parkeras på ett visst ställe. Gården ser ut att bli fin. Tycker du att de här planerna för skolgården är bra?
Ritningarna för gården vid Askers visar att det blir en fin gård med många möjligheter till roliga aktiviteter.
Vi har idag fått se ritningar på hur Askers kommer att se ut inifrån. Askers blir stort och där är jätte-många olika rum. Det blir en cool byggnad. Finska och svenska skolans utrymmen är väldigt nära varandra med endast en korridor mellan klassrummen. Vi kommer att ha slöjd, musik, gymnastik och möjligen bildkonst i andra rum än i vårt stora klassrum. Det blir roligt! Det blir också ett mindre grupprum intill klassrummet. Dessutom kan man jobba i biblioteket, matsalen och i korridorerna. Gymnastiksalen blir mycket större än den vi har nu.
Hur tror du att rummen i Askers kommer att se ut? Skulle du vilja gå i skola där?
I Askers kommer den finska och svenska skolan att vara bredvid varandra.
De första väggarna har satts upp till Askers. Än så länge är väggarna grå och tråkiga. I väggarna finns många hål. Men, vi har fått se bilder på hur Askers kommer att se ut då det är färdigt. Det blir fint! Och vi tycker det blir just så som vi redan tidigare tänkte och skrev. Det känns bra! Det ser mera ut som ett hem än en skola. Det blir hemtrevligt och stort. Gården blir också fin. Hur tror du att Askers kommer att se ut då det är färdigt?
Lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogik ändrar från och med den 1.8.2021.
Den högsta avgiften är 288 euro per månad och den lägsta 27 euro. Avgiften för det andra barnet är 40% av avgiften för det yngsta barnet, dvs. högst 115 euro per månad. För de följande barnen är avgiften 20% av avgiften för det yngsta barnet.
Undervisnings- och kulturministeriet har valt med i försöket följande daghem:
Mäntykoto daghem
Skogsgläntans daghem
Langansböle daghem
Labyrintens daghem
Svartå daghem
Försöket gäller en del av barnen som är födda år 2016 och 2017. De barn som är födda år 2016 börjar försöket i augusti i år. De familjer som berörs får inom kort en broschyr och ansökningsanvisningar. Vårdnadshavarna ansöker om förskoleplats ifall de önskar att barnet deltar i försöket med tvåårig förskoleundervisning.
På bygget har det kommit till mera och man börjar se hur stor byggnaden kommer att bli. I Askers kommer vi att prata och höra både svenska och finska. De barn som inte pratar finska hemma kan lära sig finska genom att prata, spela och leka med finskspråkiga barn. Alla kanske inte genast vågar prata finska så det skulle vara bra att först ha aktiviteter, som vuxna drar, så att alla lär känna varandra. Vi kan spela fotboll, ha muntliga lekar och gissningslekar tillsammans. På eftermiddagarna kan vi ha gemensamma klubbar. Då vi lärt känna varandra kan vi hälsa på i varandras klasser. De finskspråkiga barnen kan lära oss finska och vi kan lära dem svenska.
Hurdana aktiviteter tycker du skulle vara bra för att finska och svenska elever ska lära känna varandra?
Här byggs Askers – centret med verksamhet på både svenska och finska.
Idag har eleverna påsklov, men jag kan inte låta bli att skriva blogg då jag åker förbi bygget och ser hur det framskrider. Tänk om drygt ett år är det dags att flytta in i det nya verksamhetscentret. Jag har stora förväntningar. För barnens del ser jag en trygg plats, som de blir bekanta med redan då de besöker rådgivningen tillsammans med sina föräldrar. De känner till Askers då de börjar i daghemmet och i förskoleåldern är de redan delvis med i skolans aktiviteter. Då barnen börjar skolan har de alla tidigare trygga vuxna kvar i samma byggnad och de är redan vana med både utrymmena och skolpersonalen. Efter årskurs 6 har de unga möjlighet att komma till ungdomsgården och biblioteket i Askers där de kan vända sig till vuxna som de känt sedan tidig ålder. Samarbetet med det finskspråkiga daghemmet och Mustion koulu kommer att ge barnen möjlighet till nya vänner och att lära sig finska på ett naturligt sätt. För oss pedagoger ger verksamhetscentret en möjlighet till utveckling och att ta vara på varandras styrkor. Vi kan stödja varandra över språkgränserna i arbetet med att fostra och undervisa barnen. Jag har stora förhoppningar för att även vårdnadshavarna ska känna sig som en del av Askers eftersom de kommer att vara där med sina barn ända sedan barnen är små. Man brukar säga att det krävs en by till att fostra ett barn. Här finns det alla möjligheter till samarbete mellan vuxna för att se till det bästa för byns barn. Vad tycker du?
Det har kommit många nya saker till bygget, bland annat en del av ett hus och grundstenar. Snön har minskat, vilket underlättar byggandet. Vi undrar om dagisbarnen tycker det ska bli roligt att vara i samma byggnad som vi. Det är de nu också, men vi ser inte varandra så ofta. Vi kommer säkert att träffa dem oftare i Askers då de är i matsalen, gymnastiksalen eller i biblioteket. Dagisbarnen kommer att ha en egen gård som är trygg och säker för dem och där det finns sandlådor, leksaker och annat som passar yngre barn. Vi ska vara snälla och trevliga mot dagisbarnen och inte lära dem saker man inte får göra. Hur tror du att dagisbarnen kommer att trivas i Askers?
Askers framskrider. Då byggnaden är färdig kommer vi att få träffa dagisbarnen oftare.
Raseborg tänker söka understödspengar för att öka barn och ungas hobbyer. Ansökningstiden går ut 15.4 och målsättningen är att få mera regelbunden klubbverksamhet i alla Raseborgs skolor i enlighet med barnens önskemål.
Det är frågan om en stor helhet och förberedelserna har påbörjats genom en enkät som kartlagt barnens önskemål. Staden fick in över 2000 svar från alla årskurser och skolor. Det här materialet är nu sammanställt och lokala aktörer söks för att ordna den ledda klubbverksamheten.
I enkäten erbjöds barnen över 40 olika alternativ och det var också möjligt att framföra egna önskemål. Stadens målsättning är att erbjuda roliga, avgiftsfria och så brett som möjligt ledd hobbyverksamhet i anslutning till skoldagen. Modellens rötter kommer från Island, och Finlandsmodellen har varit igång som pilotprojekt i flera kommuner under våren. Staden tänker starta med Finlandsmodellen i Raseborg inkommande läsår 2021-22.
De flest önskade alternativen är bland annat Parkour, djurklubb, eSport, bildkonst, skrinning och dans. Lite överraskande var det populäraste alternativet matlagning. Bland barnens egna förslag var det vanligaste ridning, men andra mera ovanliga förslag var långtradarfilming och mörkerutredning.
Hobbyer förändras över tiden, men klassikerna har inte försvunnit. Raseborgs barn och unga har talat och förverkligandet borde lyckas baserat på önskemålen.
Om du ordnar hobbyverksamhet och är intresserad av att vara med och erbjuda klubbverksamhet i någon av Raseborgs skolor eller i närheten, kan du ta kontakt med isak.vilander@raasepori.fi och berätta om din verksamhet.
Vi vill att de vuxna som jobbar i vår skola är trevliga, snälla, roliga och rättvisa. Lärarna ska förklara tydligt så att alla barn förstår. Men, lärarna ska också ge arbetsro och inte prata för mycket. De vuxna ska inte skrika och de ska berömma om man gör något bra. Man ska kunna lita på sina lärare. Lärarna ska ge alla en chans att svara. Läraren ska följa med om någon behöver hjälp. Den vuxne ska vara hjälpsam och hjälpa eleven enskilt om det behövs.
Vi gillar att jobba i par och i grupper. Vi tycker det är viktigt med rättvis och lika bedömning. Vi vill visa vad vi kan på olika sätt. Vi elever önskar att få vara med och bestämma vad vi gör i skolan. Elevrådet är bra för där får eleverna komma med idéer och bestämma. Hur tycker du att en lärare ska vara?
Byggandet fortskrider och våra tankar förs till hur vi vill ha det i vår skola.
Sommarsemestrarna närmar sig. Erfarenheten från tidigare somrar har visat att beläggningen inom småbarnspedagogiken sjunker betydligt från midsommar fram till början av augusti eftersom många barn har semester eller s.k. avgiftsfritt avbrott två hela kalendermånader. Till följd av detta har vi sammanslagit verksamheten för flera enheter under ifrågavarande tid. Familjedagvården samarbetar med daghemmen enligt behov.
P.g.a COVID -19 läget är vi i år igen extra försiktiga då vi funderar på eventuella sammanslagningar av daghemmen. Som regel kommer varje daghemsföreståndare att hålla åtminstone en enhet öppen inom sitt område.
För att vi ska kunna planera verksamheten inför hela sommaren, ber vi er vårdnadshavare att fylla i blanketten om barnens semester/avgiftsfritt avbrott senast den 9.4.2021. Vi önskar att ni fyller i de verkliga behoven och inte reserverar en plats för säkerhets skull.
Förfrågan om barnens semester/avgiftsfritt avbrott 2021
Det nya verksamhetscentret har fått sitt namn. Namnet är Askers eftersom Askersgården fanns där tidigare. Bland de som valde namnet var också elever från båda skolorna. Från Svartå skola var Emma med. Vi tycker namnet Askers är bra för då hålls det gamla kvar. Namnet är också bra för det är lätt att säga och att skriva. Dessutom låter namnet fint på både svenska och finska. Askers får oss att tänka på gamla bibban, askar, aska och åska. Vad tycker du om namnet Askers och vad får det dig att tänka på?
Mat kan hämtas måndagar och onsdagar, kl.12-14.30 eller enligt överenskommelse med respektive kök. Kom inte in, vänta ute på din mat.
Maten är nerkyld. Mjölk eller knäckebröd ges inte med hem
Beställ din mat från det kök ni ämnar hämta maten från, (dvs. det kök som ligger närmast er hemadress). Ange vilken elev beställningen gäller samt eventuell diet, så att vi packar rätt antal matlådor och tillreder korrekta dieter. Berätta också vilket klockslag ni kan hämta maten, ifall tiden 12-14.30 inte passar er.
Maten kan beställas per telefon eller e-post och för hela perioden eller åtminstone för hela veckor. Deadline för beställning är följande:
torsdag 4.3, för v.10
torsdag 11.3, för v.11
torsdag 18.3, för v. 12
Beställ enligt följande;
Karis Centralkök, Torggatan 10 (köksdörren). Elever med hemadress i Karis och Svartå, 019 289 3750 eller e-post, karola.bollstrom(a)raseborg.fi. Svartå eleverna avhämtar sin mat från Mustion koulu, Lindnäsvägen 19 (köksdörren).
Mariabackens kök, Mariavägen 18 (köksdörren). Elever med hemadress i Pojo eller Fiskars, 019 289 3319, eller e-post marja-liisa.tuukkanen(a)raseborg.fi
Ekenäs Högstadium, Hedvig Solbergsgatan 3 (köksdörren). Elever med hemadress i Ekenäs centrum, Langansböle, Gammelboda, 019 289 3519, eller e-post christel.sundqvist(a)raseborg.fi
Österby skola, Österbyvägen 51 (köksdörren). Elever med hemadress Österby, Västerby, Trollböle, Skogby 019 289 3749, eller e-post maria.danskanen(a)raseborg.fi
Höjdens skola, Västra Ringvägen 3 (köksdörren) Elever med hemadress i Tenala med omnejd, 040 5434 547, eller e-post irina.wall(a)raseborg.fi
Finns det behov av mat till Bromarv, kontakta Tenala-Bromarv servicehem 019 289 3358, kan avhämtas från Bromarv skola (köksdörren), Revbackavägen 6
Finns det behov av mat på Snappertuna området, kontakta Tunahemmet 019 289 3368, kan avhämtas från Tunahemmet (köksdörren), Tunalund 20.
Igår var det en lastbil med en lyftkransmanick vid bygget. Den var jätte-hög! Den nya skolan blir ändå i en våning, men åtminstone i gymnastiksalen blir det högt till tak. Det är bra att byggnaden blir i en plan för då kommer man snabbt ut om det brinner. Det blir inte heller så mycket ljud som om man springer i trappor. För barn och vuxna som är skadade eller rörelsehindrade är det bättre då allt är i samma våning.
Vi skickade för en tid sedan en film, i vilken vi berättade om oss själva, åt eleverna i Mustion koulu. Idag fick vi se en film som de skickat åt oss. Det var roligt att se dem och att få höra vad de heter. Vi märkte att många av dem har samma hobbyn som vi. Till en början blir det pirrigt att vara i samma hus och på samma gård som de. Men, vi lär säkert känna varandra efter några veckor. Hur tror du att skolan kommer att se ut och hurdana elever kommer där att gå?
Den höga maskinen fick oss att tänka på hur hög byggnaden ska bli.
Under den gångna veckan har det kommit många stora jordhögar på byggplatsen. Det är mycket vitt och aningen brunt där. Undrar vilka färger vi kommer att ha inne i vår nya skola? Blir det gult, grått, vitt, beige, blått, rosa, grönt eller rött? Vi hoppas att dit kommer roliga och ljusa färger. Vi vill att vår skola blir modernt inredd med bord istället för pulpeter och sköna stolar. Det skulle vara bra med ett eget skåp där man kunde ha sina saker. Vi vill gärna ha ett mjukt golv som är skönt att gå på och som gör att det är tystare i klassrummet. Säckstolar, gardiner och växter skulle passa bra. Har du idéer till inredningen av vår skola? Imorgon ska vi bli intervjuade i radio angående nya skolan. Det är jätte-spännande!
Idag är det vitt och brunt där nya skolan byggs. Vi hoppas på glada färger i den nya skolan.
Är du ung? Har du idéer, men inte pengar? Pomoväst delar ut bidrag till ungdomar som har bra idéer, men som behöver pengar för att genomföra dem. Pomo€ash kan beviljas en grupp på minst tre ungdomar (11-25 år) eller en ung företagare 11-25 år. Om ni alla är under 18 år behöver ni en kontaktperson som är över 18.
De bygger och gräver fastän det är 20 köldgrader. Byggplatsen har förändrats för det har kommit rör och fler gropar. Det är viktigt att grunden till byggnaden görs ordentligt. Lika viktigt är att grunden till hur vi har det i skolan görs bra. Vi vill att vår nya skola blir trevlig, trygg, lärorik, motiverande, kul och cool. Hur vill du att den nya skolan ska bli?
En ansökan om småbarnspedagogik kan lämnas in året om.
Ansökan ska lämnas in senast 4 månader innan vården behövs. Om en vårdplats behövs från början av augusti, ska ansökan vara inlämnad i slutet av mars månad.
Familjerna delges ett platsbeslut inom maj månad om barnet börjar inom småbarnspedagogiken i augusti.
Om tidpunkten för behovet av vård inte kan förutses och behov av en vårdplats beror på plötslig sysselsättning eller plötsligt erhållande av studieplats, ska man ansöka om en vårdplats så snart som möjligt, dock senast två veckor innan vården behövs.
Ansökan görs i första hand elektroniskt men kan även göras på pappersblankett.
Ifall familjen inte tar emot en beviljad dagvårdsplats och önskar en annan vårdplats, ska familjen lämna in en ny ansökan. Då iakttas den ovan nämnda behandlingstiden på fyra månader då man ordnar en ny vårdplats.
Här kommer vår nya skola att byggas. Vi ska börja där på hösten 2022. Då går vi i åk 5 och 6. Dit flyttar också Mustion koulu, svensk- och finskpråkiga daghemmet och förskolan, biblioteket, rådgivningen och ungdomsverksamheten.
Vi väntar på att få se gymnastiksalen och klassrummen. Egentligen väntar vi på att få se hela den nya skolan! Den kommer säkert att bli stor, fin och där kommer att vara mycket människor. Vad tror du?
Det jobbas för fullt på tomten där nya skolan ska byggas.
Raseborgs kommun har valts ut att delta i ett försök med tvåårig förskoleundervisning. Målet är att försöket genomförs från ingången av augusti 2021 till utgången av maj 2024. I försöket deltar barnen i förskoleundervisning under två år innan skolstarten. Med andra ord börjar barnen i förskolan när de är cirka fem år gamla.
Det är ännu oklart vilka enheter inom småbarnspedagogiken som väljs ut att delta i försöket och vilka som fungerar som kontrollgrupper. Beslutet om försöksenheterna fattas av Undervisnings- och kulturministeriet senare på våren. Kommunen har inga närmare uppgifter om när detta kommer att ske. Vi meddelar vårdnadshavarna så fort vi får veta mera.
Syftet med försöket är att stärka jämlikheten i utbildningen, utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag, utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen och utreda familjernas serviceval samt att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande, sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla.
Om det egna barnets enhet för småbarnspedagogik väljs ut att delta i försöket ska familjen ännu därefter ansöka om en plats i förskoleundervisningen. Familjerna till 5-åringar har också rätt att tacka nej till försöket. I detta fall fortsätter barnet inom småbarnspedagogiken som vanligt.
Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen informerar även familjerna om försöket.
Året innan läroplikten börjar ska barnet delta i förskoleundervisning som varar ett år eller alternativt i annan verksamhet som uppfyller förskolans målsättning. Vårdnadshavarna ansvarar för barnets deltagande.
Ansökan görs i första hand elektroniskt. Alternativt kan ansökningsblanketten printas ut från stadens hemsida eller avhämtas från bildningskansliet/småbarnspedagogik (Raseborgsvägen 37, våning 2, Ekenäs) samt från alla dagvårdsenheter i kommunen. Ifall barnet behöver småbarnspedagogik utöver förskolan ska en ansökan om detta göras i samband med ansökan till förskolan. OBS! Ifall ansökan görs elektroniskt krävs två skilda ansökningar per barn (förskoleansökan och ansökan till småbarnspedagogik).
Om ert barns väg till förskolan är längre än 3 kilometer har barnet rätt till avgiftsfri förskoletransport. Anhållan om avgiftsfri eller avgiftsbelagd förskoletransport görs på en skild blankett. Barnet har inte rätt till förskoletransport till och från småbarnspedagogiken.
Staden Raseborg anställer i sommar ungdomar till olika uppgifter inom stadens enheter.
Anställningstiden är 1 månad. Det kan vara olika uppgifter som t.ex. parkarbetare, städare, köksbiträde, museiguide, idrottsplansskötare, simövervakare, biblioteksfunktionär, vårdbiträde, lägerledare, kulturarbetare eller fastighetsskötare.
Ungdomar som behöver praktik för sin utbildning prioriteras
vid anställandet av sommararbetare. Ungdomarna bör vara födda
2005 eller tidigare.
Lönen
för studerande vid högskolor och yrkeshögskolor är 1 700 €/månad, för
studerande vid yrkesläroanstalter och gymnasier 1 450 €/månad och för övriga
ungdomar 1 300 €/månad.
Alla ansökningar om sommararbete skall göras elektroniskt. Söktiden
pågår till 5.3.2021 kl. 12:00. Vi strävar efter att meddela dej om du fått
sommarjobb eller inte senast i mitten på april.
Finlands självständighetsdag uppmärksammas i år med en videohälsning av stadsdirektör Ragnar Lundqvist och stadsfullmäktiges ordförande Linnéa Henriksson. Musikinstitutets cellogrupp under ledning av Sanna Jääskeläinen står för musiken.
På grund av den rådande pandemin kunde inte de planerade konserterna på servicehemmen ordnas i år. Staden upplever ändå att självständighetsdagen alltid är en lika viktig högtid och vill genom videohälsningen önska alla en hoppfull självständighetsdag.
Staden och församlingarna uppvaktar traditionsenligt vid hjältegravarna.
Barnens dag firas i Raseborgs alla skolor och daghem 20.11.2020
I år har
Barnvänlig kommun-arbetsgruppen bestämt att i stället för att ordna Barnens
dag-fest för årskurs 5, ska alla barn inom småbarnspedagogik, grundläggande
utbildning och gymnasieutbildning uppmärksammas.
På programmet står bland annat stadsdirektörens videohälsning till stadens alla barn och ungdomar, det bjuds på glass i skolor och daghem, och så får barnen ännu en liten överraskningshälsning från staden.
Förskoleundervisningen och gymnasieundervisningen följer läsårstiderna i den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningens vårtermin avslutas fredagen 3.6.2022.
Anmälningen till höstens studentskrivningar är öppen till 28.5.2021. Om du redan är student och vill försöka höja ett vitsord eller komplettera din examen, kontakta kansliet!
OBS! För redan utexaminerade studenter som önskar höja ett eller flera studentprov, uppbärs en avgift på 50 euro/studentprov för preliminär korrigering (utöver de vanliga studentexamensavgifterna). Avgiften uppbärs inte för det skrivningstillfälle som följer direkt efter att studentbetyg erhållits.
Studiestipendier kan sökas ur Ekenäs stads 450-årsjubileumsfond senast 30.10.2020.
Fyra stipendier på 750
euro utdelas. Syftet med stipendierna är att stöda studier vid andra stadiets
yrkesutbildning eller tredje stadiets utbildning. Studeranden bör vara född 1995
eller senare och ska vara minst andra årets studerande samt mantalsskriven i
Raseborg.
Av den fritt formulerade ansökan bör framgå stipendiets användningsändamål
och ett studieintyg bör bifogas. Ansökan skickas in per e-post: arja.holm@raseborg.fi eller per post
till: Raseborgs stad, Bildningsnämnden, PB 58, 10611 Raseborg.
Närmare upplysningar ges av Arja Holm, tfn 019 289 2146.
I samband med invigningen kommer vi att ordna en drop in gatukonstverkstad för ungdomarna och Raseborgs Ungdomstjänsternas nya förstärkning Pantern (Wauto bil)kommer också att vara på plats.
Under gatukonstverkstad lär du dig att måla graffiti och får information om teknik, färger mm. Klä dig i bekväma kläder enligt väder och ta till hänsyn att kläderna kan bli smutsiga. Vi kommer att använda både engångshandskar och ansiktsmasker, som är tillgängliga på plats. Vi bjuder på saft och tilltugg.
Vi ses imorgon,Sebastian Berg, verkstadledare & ungdomsledare och Sirpa Huusko, kulturplanerare.
Avvecklingen av begränsningarna innebär att man från 14.5.2020 inom småbarnspedagogiken tillämpar den lagstiftning som råder under normala förhållanden. Vi återgår till vardagen med försiktighet och tar i beaktande de anvisningar som Institutet för hälsa och välfärd samt Undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat.
Varje enhet slår fast sin egen praxis och lösningar utgående från de resurser som finns tillhanda. Daghemmen informerar familjerna skilt om dessa. Det kan till exempel handla om tillvägagångssätt att överlåta barnet på morgonen till personalen. Andra personer än personalen och barnen ska helst inte vistas i daghemmets utrymmen inomhus eller utomhus. Vi bygger upp vardagen så att bekant personal vistas med sin egen barngrupp. Vid mån av möjlighet är barnantalet mindre än normalt under dagen och vi delar in barngruppen i smågrupper så långt det är möjligt.
Under sommaren kan vi inte garantera att samma personal arbetar med barngruppen. Vi försöker också undvika så långt det är möjligt att blanda barngrupper. Vi gör vårt bästa att erbjuda en så trygg vardag som möjligt. Vi informerar skilt om daghemmens öppethållningstider under sommaren. Vi är mycket utomhus och bygger upp vardagen så att vi fungerar i olika skift. Denna vår ordnar vi inte vårfester eller besöksdag till förskolan.
Sjukt barn hämtas inte till daghemmet eller förskolan Ett sjukt barn får inte delta i småbarnspedagogisk verksamhet eller förskoleundervisning. Det kan handla om symptom som andnings- eller luftvägsinfektioner, hosta, halsont, andnöd, muskelvärk, magsymptom och huvudvärk. Enheterna har rätt att inte ta emot ett barn som verkar sjukt. Ifall ett barn insjuknar under dagen flyttas barnet omedelbart till ett separat utrymme med en vuxen för att vänta på en förälder. Vi håller strikt fast vid dessa anvisningar.
Riskgrupper Om ett barn hör till riskgruppen eller har närstående t.ex. ett syskon som hör till riskgruppn bör vårdande läkaren bedöma huruvida det är tryggt att återgå till daghemmet eller förskolan.
Förskoletransporter Förskoletransporter fortsätter enligt normal tidtabell. Inga restriktioner gällande förskoletransporter har kommit. Vårdnadshavarna ska informera chaufförerna om barnet inte ska ha förskoletransport.
Lunch och mellanmål Lunchen sker med den egna gruppen och maten serveras. Då barnen äter ser vi till att barnen håller tillräckliga avstånd till varandra. Händerna ska tvättas före och efter måltider.
Hygien Händerna tvättas när man kommer till daghemmet eller förskolan och innan man går hem (om man vistats inomhus). Dessutom ska händerna tvättas innan maten och då man kommer in från gården, när man nyst, hostat eller om händerna är smutsiga. Engångshanddukar används. Om man inte kan tvätta händerna används handdesinfektionsmedel, användning övervakas av vuxna.
Vi rekommenderar att barnen har skilda kläder då de deltar i småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen.
Om man nyser eller hostar används engångshanddukar och de slängs efter användning. Om man inte har näsduk hostar/nyser man i armvecket. Efter det tvättas händerna.
Användning av ansiktsmasker rekommenderas inte.
Det är viktigt att barnet får känna närhet och trygghet av en vuxen trots effektivare hygienrutiner. Barnen måste få leka och vara tillsammans. Vi minimerar fysisk kontakt i verksamheten genom att vara ute så mycket som möjligt under dagen. Restriktionerna om gruppstorlekar gäller inte småbarnspedagogiken, ej heller avstånden.
Städning Användningen av gemensamma arbetsredskap och material undviks så långt som möjligt/tvättas mellan användning. Barnen får inte ha med egna leksaker hemifrån, inte heller ”natidjur”. Lokalvården har effektiverat städningen i enlighet med direktiven.
Vi följer med situationen hela tiden och tar i beaktande eventuella uppdaterade anvisningar framöver.
Jag är Nina Aartokallio och började arbeta som chef för småbarnspedagogik i Raseborg den 6.4.2020. Jag är bosatt i Helsingfors men hemma från Ekenäs. Raseborg har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta och jag är ivrig att ta itu med nya utmaningar. De senaste fem åren har jag arbetat som daghemsföreståndare där jag har skapat ett daghem som grundar sig på viktiga värderingar för mig som till exempel äkta bemötande, ekologi och ett coachande förhållningssätt där man ser det stora i varje barn. Före det har jag arbetat vid Åbo Akademis barnträdgårdslärarutbildning i Helsingfors, med Friends-programmet som stärker barn och ungas mentala hälsa vid Stationens barn rf. och flera år som både barnträdgårdslärare och daghemsföreståndare inom Helsingfors stad. Till min utbildning är jag barnskötare, socionom och pedagogie magister. Med stor iver ser jag fram emot att ta del av och utveckla det fantastiska arbete som redan gjorts i Raseborg för en kvalitativ småbarnspedagogik.
Sommarsemestrarna närmar sig. Erfarenheten från tidigare somrar har visat att beläggningen inom småbarnspedagogiken sjunker betydligt från midsommar fram till början av augusti eftersom många barn har semester eller s.k. avgiftsfritt sommaravbrott på två hela kalendermånader. Till följd av detta sammanslås verksamheten för flera enheter till något central daghem under ifrågavarande tid. Familjedagvården samarbetar med daghemsvården enligt behov.
På grund av de omständigheter corona pandemin medför och på basen av inkomna anmälningar omvärderas helhetssituationen efter att ni lämnat in blanketten. Det kan även innebära eventuella ändringar i öppethållningstiderna. Rasebo daghem står inför en väggrenovering inkommande sommar, vilket innebär att Rasebo daghem håller stängt.
Sommaren 2020 kommer daghemmen inom Raseborg att ha öppet/stängt enligt följande:
Pojo daghem
Öppet
Fiskars daghem
Stängt
Knattebo gruppfamiljedaghem
Stängt
Labyrintens daghem (kvällsvård)
Öppet
Karusellen
Stängt
Solbacka daghem
Stängt
Kila daghem
Stängt
Svartå daghem
Stängt
Lövkulla gruppfamiljedaghem
Stängt
Nalle gruppfamiljedaghem
Stängt
Billnäs daghem
Stängt
Langansböle daghem
Stängt
Österbo daghem
Stängt
Björkebo daghem
Stängt
Rasebo daghem
Stängt
Mäntykoto daghem Röllit
Öppet Stängt
Tunabo daghem
Stängt
Solglimtens daghem Snicknäs
Stängt Öppet
Skogsgläntans daghem
Öppet
Båssaboda daghem
Stängt
Bromarv daghem
Stängt
För att vi ska kunna planera verksamheten inför hela sommaren, ber vi er vårdnadshavare att lämna in blanketten, skicka informationen per e-post eller SMS till daghemsföreståndaren senast den 30.4.2020.
Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken faktureras enligt antalet närvarodagar för mars, april och maj månaderna. Avgifter under 10 euro faktureras inte.
Såväl i Raseborg, som i hela Finland förverkligas förskolan för de allra flesta barnen som hemundervisning i enlighet med regeringens uppmaning. Undantagstillståndet som orsakas av Corona-viruset bekymrar oss alla. Barnen känner på sig de vuxnas oro, varför det är viktigt att behandla saken öppet och lugnt med dem. Undantagsförhållandet har också ändrat på familjers vardagsrytm och rutiner och man vistas mera än vanligt tillsammans med bara den egna familjen.
Läs mer:
Förskoleundervisning hemma under tiden för undantagstillstånd 030420
Ni hittar oss nu
även på Instagram. @uncan_raseborg
Följ oss och
tipsa även dina kompisar. Vi producerar nytt innehåll varje vecka med bl.a.
utmaningar, tävlingar, tips på saker att göra och annan aktuell information.
Hoppas vi träffar dig på Instagram.
Behöv du stöd med skoluppgifter? Saknar du sociala kontakter? Vill du ha tips på saker man kan göra? Eller kanske du behöv en utmaning. Raseborgs ungdomsbyrå har öppnat en virtuell ungdomsgård på Discord. Gå gärna med i den och tipsa även dina kompisar. Vi träffas på Discord vardagar kl.10-18 fr.o.m. måndag 30.3.2020. Välkommen!
Året innan läroplikten börjar ska barnet delta i förskoleundervisning som varar ett år eller alternativt i annan verksamhet som uppfyller förskolans målsättning. Vårdnadshavarna ansvarar för barnets deltagande.
Ansökan görs i första hand elektroniskt. Alternativt kan ansökningsblanketten printas ut från stadens hemsida eller avhämtas från bildningskansliet/småbarnspedagogik (Raseborgsvägen 37, våning 2, Ekenäs) samt från alla dagvårdsenheter i kommunen. Ifall barnet behöver småbarnspedagogik utöver förskolan ska en ansökan om detta göras i samband med ansökan till förskola. OBS! Ifall ansökan görs elektroniskt krävs två skilda ansökningar per barn.
Varje förskola samarbetar med en fastställd skola för att underlätta och förtydliga samarbetet mellan förskolan och nybörjarundervisningen. På stadens hemsida finns förteckning över vilka skolor som förskolorna samarbetar med.
Om ert barns väg till förskolan är längre än 3 kilometer har barnet rätt till avgiftsfri förskoletransport. Anhållan om avgiftsbelagd eller avgiftsfri förskoletransport görs på en skild blankett. Barnet har inte rätt till förskoletransport till och från småbarnspedagogiken.
Daghemsföreståndarna svarar gärna på frågor gällande förskoleundervisningen.
Inom småbarnspedagogiken har vi kunnat konstatera att många barn har semester under tiden för skolornas jul- och sportlov. Till följd av det minskade behovet av dagvård kommer dagvårdens verksamhetspunkter att sammanslås. Detta betyder att alla barn som har dagvårdsbehov erbjuds vård, men eventuellt i en annan verksamhetspunkt.
Sportlovet innfaller i år den 17.2.2020 – 23.2.2020.
Pojo området:
Pojo daghem – stängt 23.12.2019 och 27.12.2019, Pojo finska förskola – stängt 23.12.2019 – 7.1.2020 och 17.2.2020 – 23.2.2020
Raseborgs ungdomsparlament ordnades tisdagen den 10.12 i Ekenäs, med närmare 60 deltagare. Intresset för att ställa upp i valet till ungdomsfullmäktige för år 2020 var stort med 24 kandidater.
Ungdomsparlamentet röstade på aktiviteter för ungdomar, och det vinnande förslaget var att ordna en musikfestival under kommande år. Andra förslag var skejtpark till Ekenäs, dramaklubb, flera fritidsplatser där ungdomar får vara, bättre skolmat och att ordna läger.
Raseborgs nya ungdomsfullmäktige sammanträder
första gången i januari och väljer då ordförande samt sina representanter till
stadens nämnder (fritids-, bildnings-, social- och hälsovårds- och tekniska
nämnden).
Följande personer blev valda till ungdomsfullmäktige: Anastasia Aitio (KSH) Andreas Bobe (KBG) Alma Björklund (Mikaelskolan) Kaisla Dahlqvist (KBG) Agnes Kvarnström (Mikaelskolan) Henna Lahti (KYK) Lotta Lindvik (KSH) Inka Louneva (KSH) Sofia Mohammad (Karjaan lukio) Jonathan Ramstedt (KBG) Isabell Roman (Mikaelskolan) Edith Spitz (KYK) Ellen Sundström (KSH) Roope Väisänen (KYK) Jan-Erik Wikholm (KYK)
Raseborgs ungdomsfullmäktige 2020
Vi vill tacka de avgående ungdomsfullmäktige medlemmarna för ett fint år och önska dem en god fortsättning!
Digabi och Studentexamensnämnden har publicerat direktiv för hurdan
dator som rekommenderas till de digitala studentproven. Följande länkar
hjälper dig förhoppningsvis på traven då du väljer en bärbar dator inför
dina gymnasiestudier.
I synnerhet nämndens översikt kan vara bra att skriva ut och visa upp för datorförsäljaren då du skaffar din apparat. På EG tycker vi att det är extra viktigt att
uppstartandet från en USB-sticka sker så enkelt som möjligt, allra
helst utan att vara tvungen att justera inställningarna på datorn
datorn har ett nätuttag för kabel, inte endast en trådlös nätkontakt
Förskoleundervisningen och gymnasieundervisningen följer läsårstiderna i den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningens vårtermin avslutas fredagen 4.6.2021.
Enligt den nya lagen om småbarnspedagogik (540/2018) överförs småbarnspedagogikens kunduppgifter till informationsresursen inom småbarnspedagogik Varda.
Fr.o.m. 1.9.2019 överförs också uppgifter om vårdnadshavarna in i Varda. Uppgifter som ska föras in omfattar vårdnadshavarnas personuppgifter.
I Varda sparas följande uppgifter om vårdnadshavarna:
namn, personbeteckning, studentnummer, modersmål, hemkommun och kontaktuppgifter
beloppet på klientavgiften för småbarnspedagogik
familjens storlek enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogik
begynnelse- och slutdatum för beslutet om klientavgift
I anknytning till uppgiftshelheten som berör vårdnadshavare sparas i Varda endast uppgifter om de barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet samt sådana uppgifter om deras vårdnadshavare som finns i befolkningsdatasystemet.
Vid skolstarten inleder 50 grundskolor i Nyland
utvecklingsverksamhet inom ramen för #Uuttakoulua- projektet. Projektet ingår i
ett program finansierat av Utbildningsstyrelsen som strävar till att utveckla
jämlikheten i grundskolorna. Den viktigaste målsättningen med programmet är att
förbättra lika inlärningsmöjligheter för barn och ungdomar på olika håll i
Finland. I Nyland deltar 16 kommuner i projektet: Hangö, Hyvinge, Ingå,
Träskända, Högfors, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs,
Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Tusby och Vichtis. Tusby kommun samordnar projektet
tillsammans med Lojo stad.
Till projektets samarbetsparter hör Helsingfors
universitet, Finlands Föräldraförbund, Synesis Ab, PositiivinenCV och
Regionförvaltningsverket i södra Finland.
I Nyland är projektet det första utvecklingsprojektet
för grundskolan som genomförs i så här stor skala. I kommunerna som deltar i projektet
finns det 55 000 grundskolelever. I de deltagande kommunerna finns det
nästan lika många skolor som i Helsingfors, Esbo och Vanda sammanlagt.
Projektet är en utmärkt början på ett omfattande samarbete mellan skolorna,
eftersom mer än 20 % av skolorna på projektområdet deltar.
#Uuttakoulua- projektets viktigaste prioritering är
att stärka skolornas förmåga till förnyelse. Inom ramen för projektet får
ledningsgrupperna för den grundläggande utbildningen i skolor och kommuner
delta i en ledningsgruppsutbildning som bygger på systemisk utveckling. Lärarna
får delta i ett utbildningsprogram om styrkebaserat lärande och användning av
positiv CV. Inom projektet kommer vi i samarbete med Finlands Föräldraförbund
att med hjälp av tjänstedesign identifiera de nyländska föräldrarnas behov och
önskemål gällande undervisning. Dessutom ordnar vi ett utvecklingsprogram för
lärare och mångprofessionella arbetsgrupper för att stärka deltagarnas förmåga
till att utveckla en verksamhetskultur för lärande och ökat välbefinnande i
vardagen.
Projektet invigs 11.9.2019 kl. 9.30 – 15.00 i Dipoli
vid Aalto- universitetet. I invigningen deltar rektorerna och
utvecklingsgrupperna för alla skolor som deltar i projektet.
Dessutom ordnas ett regionalt evenemang 12.11.2019
kl.9.00 – 16.00 för personer i bildningssektorernas ledning, rektorer,
utvecklingsexperter och beslutsfattare. Undervisningsminister Li Andersson
håller evenemangets öppningstal.
På våren, 28.4.2020 kl.9 – 16, ordnar
Regionförvaltningsverket i södra Finland i samarbete med #Uuttakoulua-
projektet ett evenemang på Heureka där projektets resultat presenteras. I
projektets slutskede ordnar vi dessutom en regional kunskapsfestival för både
barn, ungdomar och lärare.
Det nya daghemmet
Karusellen i Karis har nu färdigställts och verksamheten kan öppna 29.7 i
splitternya lokaliteter på Prästgårdsgatan 7.
Daghemmet är ca 1200 m2 stort,
byggt i en plan i träkonstruktion med ventilerande trossbotten.
Från början fanns sex
stycken daghemsgrupper inplanerade i byggnaden men bildningsnämnden beslöt
under planeringsprocessen ändra upplägget till att byggnaden skall omfatta fem
stycken avdelningar.
Foto: Johan Ljungqvist / Multifoto
Daghemmet är nu planerat
så att det är ändamålsenligt för ca 96 barn, fördelat på 3 st grupper för barn
i ålder 3-6 och 2 st grupper för barn från 0-3 år. I byggnaden finns även
samlingssal, utdelningskök, kontorsutrymmen och sociala utrymmen för personal.
Det nya daghemmet
är stort, luftigt och ändamålsenligt och har en stor gård fylld med olika
lekredskap samt en cykelbana. De invändiga materialen och färgsättningen är
vald med tanke på användaren samt på att dämpa akustiken i utrymmena.
Daghemmet bjuder på
utrymmen som möjliggör lek, gymnastik, bollspel samt även utrymmen för lugnare
pysselstunder samt för vila.
Byggprojektet har
framskridit enligt planering. Budget och tidtabell har förverkligats i enlighet
med beslut. Tilläggsarbetenas mängd har varit minimala. I stadens
investeringsbudget fanns för åren 2018 – 2019 reserverat en summa på 3,15
miljoner euro för projektet.
Byggnaden förverkligades
genom delad underställd entreprenadform som möjliggör att även mindre företag
kan offerera, vilket vi fått positiv respons av från företagare.
Timelapse-video
Entreprenörerna i
projektet är Rakennusliike Jalo & Fagerström Oy byggentreprenad,
Sähkö-Sinssi Oy elentreprenad, Auratherm Ab rörentreprenad, Hangon pelti ja
teräs Ab ventilationsentreprenad, Turun Automaatiokeskus
automationsentreprenad. Huvudplanerare och arkitekt är Arkkitehtitoimisto
Küttner som även tidigare planerat Karis brandstation.
Entreprenadformen kräver en större insats av
utrymmesförvaltningen som även valde att sköta byggherreuppgiften genom utrymmesförvaltningschef
Anna Friberg och projektchef Kjell Holmqvist. Samarbetet med de olika
entreprenörerna och staden har löpt smidigt, konfliktfritt och i god anda.
Vesterby daghem har haft ett samarbetsprojekt med blivande ingenjörer och byggmästare på Novia. Barnen har under hösten gjort ritningar på hurdan lekbåt de skulle vilja ha på gården. Utgående från ritningarna har studerandena planerat och byggt båten. Innan påsk hade Vesterby daghem dop av den nya båten, som nu heter Smulan.
Informationsresursen inom småbarnspedagogik (Varda) är en ny, nationell informationsresurs som tas i bruk 6.2.2019 och som kommer att innehålla uppgifter om dem som tillhandahåller småbarnspedagogik och om deras verksamhetsställen, om barnen som deltar i småbarnspedagogik, om barnens vårdnadshavare och om personalen inom småbarnspedagogiken. I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs om informationsresursen inom småbarnspedagogik. Informationsresursen främjar utveckling och beslutsfattande i fråga om småbarnspedagogik och uppgifterna kan användas för statistik och forskning om småbarnspedagogik samt för skötseln av myndighetsuppgifter. Informationsresursen inom småbarnspedagogiken upprätthålls av Utbildningsstyrelsen.
Välkommen
på presentationstillfälle av planerna på ett ny daghems-, skol- och
biblioteksbyggnad i Svartå. Vi samlas den 17.4.2019 klockan 18.00 i Svartå
slott, Slottskrogen.
En av de äldsta idrottsevenemangen i Raseborg, skolshackturneringen, spelades traditionellt i Karjaan yhteiskoulu den 9.4.2019.
Denna gång deltog 50 elever från både svenskspråkiga och finskspråkiga skolor i alla åldersklasser.
Shack är samma på alla språk och stämningen var som på en idrottsfest. Priserna utdelades i år av Toivo Högberg, som är en lokal shack gentleman med över 60 års tävlingserfarenhet.
Eftersom Raseborg fyller 10 år i år har vi gjort ett Raseborgsprojekt. Barnen pratade mycket om Lejonparken och kom fram till att där finns mycket roliga saker men att den kunde utvecklas.
Låt oss presenterna Coolparken! Barnen har delats in i grupper utgående från intresse och vi har gjort en djurpark, en vattenpark med akvarier, en parkering, en ”vanlig” lekpark och en del där man får köpa bland annat glass och korv. Vi har besökt en park som inspiration och barnen har ivrigt planerat, gjort ritningar, byggt och jobbat med lera.
Björkebo daghem har den här vårterminen jobbat kring temat ”Raseborg 10 år”. Varje avdelning har jobbat med detta projekt utgående från barnens egna uppfattningar och tolkningar kring temat Raseborg. Barnen har bl.a. målat sina favoritställen i Raseborg, byggt modeller av byggnader i Raseborg, skapat sina egna rum och skrivit en önskelista med vad de önskar få till Raseborg. Den 21.3.2019, på den nationella dagen för småbarnspedagogik, ordnades en utställning på Björkebo daghem där barngruppernas konstverk visades för vårdnadshavare och gäster.
Vid Prästgården i Karis byggs det nya daghemmet Karusellen som öppnar 29.7.2019. Sandbo daghem, Lövkulla gruppfamiljedaghem och Nalle gruppfamiljedaghem kommer att stänga till sommaren och barnen från dessa enheter har plats på det nya daghemmet ifall familjerna så önskar. Därutöver finns en del lediga platser kvar.
Nya daghemmet, Karusellen, blir en enhet för småbarnspedagogik, vilket innebär att svenska förskolegrupper inom Karis centrum området kommer att ordnas på Labyrintens daghem, Solbacka daghem och Kila daghem. På finska finns förskolegrupper på Kila daghem och Labyrintens daghem.
Karusellen kommer att ha 5 avdelningar: Tekoppar, Bläckfisken och Hoppslottet som erbjuder småbarnspedagogik på svenska, Hattarat och Popparit på finska. I första hand är det planerat att Tekopparna blir en avdelning för 1-3 åringar, Bläckfisken och Hoppslottet en avdelning för 3-5 åringar. Hattarat blir en avdelning för 1-3 åringar och Popparit en avdelning för 3-5 åringar.
Riikka Jääskeläinen kommer att fungera som daghemsföreståndare för det nya daghemmet och svarar gärna på eventuella frågor gällande daghemmet.
Bästa vårdnadshavare, som har elever med rätt till skoltransport,
Det är dags att ansöka om avgiftsfri skoltransport för nästa läsår. Ansökan bör göras senast den 31.03.. Ansökan kan göras elektroniskt i Wilma. De pappersansökningar som redan anlänt beaktas.
Så här gör du i Wilma:
Logga in i Wilma på mellanfliken: Ansökningar och beslut. Välj från höger ”+Gör ny ansökan” och välj sedan 2020 Ansökan om skoltransport. Kom ihåg att tryck på spara, då sparas ansökan i vårt system.
Pappersansökan:
Ni kan också vid behov ansöka med pappersblankett som finns på stadens hemsida under sidan blanketter. Fyll i blanketten, printa ut och skicka till bildningskansliet, PB 58, 10611 RASEBORG.
Här hittar du mera information om principer för avgiftsfri skoltransport.
Beslut om skoltransport fattas i maj-juni för ett läsår åt gången. Detta på grund av att rutterna och upphämtningsplatserna kan ändra.
Om beslut saknas vid skolstart har eleven inte rätt att använda sin skoltransport. Elever som har rätt till skoltransport med linjetrafik bör även ansöka om skoltransport.
Vid förfrågningar, vänligen kontakta bildningskansliets skolsekreterare Charlotte Hellman (tfn 019 289 2141 eller Katja Roni (tfn 019 289 2143).
Tjänsteinnehavare inom Småbarnspedagogiken och Utrymmesförvaltningen i Raseborgs stad samt Sydspetsens miljöhälsa har beslutat att skilt sammanträda för att följa upp de åtgärder som vidtas vid Kila daghem. Gruppen informerar också framöver om framskridandet av arbetena. Deltagare bjuds in till gruppen enligt behov.
Vid mötet den 4.2.2019 konstaterades att Utrymmesförvaltningen sammanfattat en tidtabell över kommande åtgärder.
TIDTABELL ÖVER ÅTGÄRDER SOM VIDTAS VID KILA DAGHEM (RÖDA BYGGNADEN)
Vecka 6
Installering av kökets nya luftintag, justering och mätning av utsugsmaskinen
Vecka 5-7
Enkät om inomhusförhållanden till personal vid både Kila och Klockars daghem
Vecka 8
Ockulär granskning och ytfuktmätning i utrymmena
Vecka 8-9
Undersökning av luftläckage med märkesgas och fotografering med värmekamera, varefter konstruktioner öppnas enligt behov
Juli
Reparationer av ytvattenhantering och dränering slutförs Vattentaket åtgärdas. Analys gällande tilläggsisolering. Granskning av mellantakets diffusionsspärr
Augusti
Rengöring av ventilationskanaler och balansering av ventilationen efter att takrenoveringen slutförts.
Gruppen sammanträder följande gång den 28.2.2019. Efter det ges information i ärendet.
En ansökan om småbarnspedagogik kan lämnas in året om.
Ansökan ska lämnas in senast 4 månader innan vården behövs. Om en vårdplats behövs från början av augusti, ska ansökan vara inlämnad före slutet av mars.
Familjerna delges ett platsbeslut inom maj månad om barnet börjar inom småbarnspedagogiken i augusti.
Om tidpunkten för behovet av vård inte kan förutses och behov av en vårdplats beror på plötslig sysselsättning eller plötsligt erhållande av studieplats, ska man ansöka om en vårdplats så snart som möjligt, dock senast två veckor innan vården behövs.
Ifall familjen inte tar emot en beviljad vårdplats och önskar en annan vårdsplats, ska familjen lämna in en ny ansökan. Då iakttas den ovan nämnda behandlingstiden på fyra månader då man ordnar en ny vårdplats.
Scroll Up
Vi använder cookies för att förbättra användbarheten på vår webbplats. Genom att klicka på "Acceptera" godkänner du användningen av ALLA cookies. Du kan ändra dessa inställningar i Cookie-inställningar.
Denna webbplats använder cookies för att förbättra användbarheten på webbplatsen. Av dessa cookies lagras de som kategoriseras som nödvändiga i din webbläsare eftersom de är väsentliga för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska fungera. Vi använder också cookies från tredje part som hjälper oss att analysera och förstå hur du använder den här webbplatsen. Dessa cookies lagras endast i din webbläsare med ditt medgivande. Du har också möjlighet att välja bort dessa cookies. Men att välja bort av dessa cookies kan påverka användbarheten på webbplatsen.
Vi samlar in cookies för att bättre förstå hur besökare använder vår webbplats samt vilket innehåll och tekniska lösningar som bäst tjänar dem. Att analysera besökardata hjälper oss att göra vår webbplats mer användarvänlig. Vi använder också informationen för att rikta in sig på marknadsföring och försäljning.
Vår webbplats behöver dessa cookies för att fungera korrekt. De möjliggör grundläggande funktioner för t.ex. formulär, online-köp, tjänster som kräver inloggning eller kundservice chat. Du kan blockera användningen av dessa cookies i dina webbläsarinställningar. Observera att vår webbplats då inte fungerar som planerat i alla avseenden.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-advertisement
1 year
Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie records the user consent for the cookies in the "Advertisement" category.
cookielawinfo-checkbox-analytics
1 year
Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie records the user consent for the cookies in the "Analytics" category.
cookielawinfo-checkbox-necessary
1 year
Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie records the user consent for the cookies in the "Necessary" category.
cookielawinfo-checkbox-performance
1 year
Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie stores the user consent for cookies in the category "Performance".
CookieLawInfoConsent
1 year
CookieYes sets this cookie to record the default button state of the corresponding category and the status of CCPA. It works only in coordination with the primary cookie.
JSESSIONID
session
New Relic uses this cookie to store a session identifier so that New Relic can monitor session counts for an application.
viewed_cookie_policy
1 year
The GDPR Cookie Consent plugin sets the cookie to store whether or not the user has consented to use cookies. It does not store any personal data.
Analytics-cookies hjälper oss att spåra besökartrafiken på vår webbplats, till exempel antalet besökare, varifrån de kommer och vad besökarna gör på webbplatsen. På det viset kan vi utveckla vårt innehåll samt övervaka effektiviteten av vår annonsering.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_pk_id.*
1 year 27 days
Matamo set this cookie to store a unique user ID.
_pk_ses.*
30 minutes
Matomo set this cookie to store a unique session ID for gathering information on how the users use the website.
CONSENT
2 years
YouTube sets this cookie via embedded YouTube videos and registers anonymous statistical data.
vuid
1 year 1 month 4 days
Vimeo installs this cookie to collect tracking information by setting a unique ID to embed videos on the website.
Funktionella cookies hjälper till att utföra vissa funktioner som t.ex. att dela webbplatsens innehåll på sociala medieplattformar, samla feedback och andra tredjepartsfunktioner. Dessa cookies samlar in information som hjälper oss att förstå hur vår webbplats används. Funktionella cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska fungera och utvecklas.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
__cf_bm
30 minutes
Cloudflare set the cookie to support Cloudflare Bot Management.
pll_language
1 year
Polylang sets this cookie to remember the language the user selects when returning to the website and get the language information when unavailable in another way.
Dessa cookies ställs in av annonserings- och inriktningsverktyg. Cookies samlar in information om besökare, vilket gör att vi kan rikta in marknadsföring och innehåll till besökare senare, även utanför vår egen webbplats. Du kan se annonser på tredje parts webbplatser baserat på hur du har agerat på vår webbplats eller vad som intresserar dig. Dessa cookies lagrar inte personlig identifierbar information, men de kan identifiera din webbläsare och den enhet du är online på. Om du inte accepterar dessa cookies kanske de annonser du ser inte matchar dina egna intressen.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
__qca
never
The __qca cookie is associated with Quantcast. This anonymous data helps us to better understand users' needs and customize the website accordingly.
IDE
1 year 24 days
Google DoubleClick IDE cookies store information about how the user uses the website to present them with relevant ads according to the user profile.
iutk
5 months 27 days
Issuu sets this cookie to recognise the user's device and what Issuu documents have been read.
mc
1 year 1 month
Quantserve sets the mc cookie to track user behaviour on the website anonymously.
NID
6 months
Google sets the cookie for advertising purposes; to limit the number of times the user sees an ad, to unwanted mute ads, and to measure the effectiveness of ads.
test_cookie
15 minutes
doubleclick.net sets this cookie to determine if the user's browser supports cookies.
VISITOR_INFO1_LIVE
5 months 27 days
YouTube sets this cookie to measure bandwidth, determining whether the user gets the new or old player interface.
YSC
session
Youtube sets this cookie to track the views of embedded videos on Youtube pages.
yt-remote-connected-devices
never
YouTube sets this cookie to store the user's video preferences using embedded YouTube videos.
yt-remote-device-id
never
YouTube sets this cookie to store the user's video preferences using embedded YouTube videos.
yt.innertube::nextId
never
YouTube sets this cookie to register a unique ID to store data on what videos from YouTube the user has seen.
yt.innertube::requests
never
YouTube sets this cookie to register a unique ID to store data on what videos from YouTube the user has seen.
