Läsårets arbets- och lovtider 2023-2024

Läsårets arbets- och lovtider 2023-2024

16.11.2022 / Katja Roni

Höstterminen 2023 (91 arbetsdagar)

Tisdag 15.08.2023 – fredag 22.12.2023
Höstlov: 19.10.2023 – 20.10.2023
Jullov: 23.12.2023 – 07.01.2024

Vårterminen 2024 (97 arbetsdagar):

Måndag 08.01.2024 – lördag 01.06.2024
Sportlov: 19.02.2024 – 23.02.2024
Påsk: 29.3.2024 – 01.04.2024
Kristi himmelsfärdsdag: torsdag 09.05.2024

Förskoleundervisningen och gymnasieundervisningen följer läsårstiderna i den grundläggande
utbildningen. Förskoleundervisningens vårtermin avslutas fredagen 31.5.2024.


20.05.2022 / Merja Koponen
Tillsammans, händer

Tänk om-projektet har nu pågått i nästan ett helt läsår. Vid det här laget är det bra att reflektera, tänka på vad vi har gjort och lärt oss.

Kartläggningar gav underlag för utbildningen

Innan själva utbildningsarbetet påbörjades har vi kartlagt alla åtta skolors erfarenheter, kompetenser och behov gällande utmanande beteende. Resultaten analyserades och användes till grund för skolans föreläsningsteman.

Resultaten för skolorna var förvånansvärt lika. I varje skola var de största utmaningarna att stödja och lägga märke till neuropsykiatriska barn, att möta och lugna utmanande situationer och att förebygga dessa situationer. Behovet att bemöta dessa utmaningar ökar, men stödåtgärderna som finns räcker inte alltid till. Önskningar om praktiska råd för att stötta och bemöta vårdnadshavare förekom också i de flesta skolor. Andra områden som behöver utvecklas är nätverksarbete och samarbete med andra än skolpersonalen. Att hitta system och arbetssätt för ett välfungerande nätverksarbete är förstås inte bara en utmaning för skolpersonalen, utan gäller även personalen i de mångprofessionella teamen. 

I flera skolor har personalens eget välbefinnande, och särskilt återhämtningen, varit en stor utmaning.

Skolornas styrkorna framkom också i kartläggningen. Personalen upplevde att de fick bra stöd av sina kollegor, arbetet sågs som viktigt och att det finns en vilja att hitta ett sätt att stödja alla barn.

Föreläsningar under läsåret

De flesta skolorna startade projektet med en serie föreläsningar med temat skoltrivsel och bemötande. Både hur man bygger nya och förbättrar redan existerande relationer stod på programmet, så väl som vad man kan göra om relationen redan är besvärlig eller utmanande.  Föreläsningarna behandlade frågorna runt temat, baserat på aktuell forskning och evidensbaserade metoder.  

Vid det andra tillfället stod eget välbefinnande, stresshantering och känsloreglering på schemat. Föreläsningsserien tangerande hur skolpersonalen själv kan återhämta sig, känna igen känslor i olika situationer och praktiska tips som också kan användas med eleverna. 

Utmanande beteende, som i kartläggningen var en av de största utmaningarna i skolvardagen, var det tredje tillfällets tema. Föreläsningen behandlade de faktorer som kan påverka beteendet och hur man kan förutse och bygga en säkrare miljö för alla elever i klassrumssituationer. Information om både trotssyndrom och beteendestörningar togs upp och hur man kan stödja elever med sådana utmaningar i skolan. 

Den fjärde föreläsningsserien handlade om neuropsykiatri. Vi gick igenom området neuropsykiatri, de fenomen som är förknippade med det och hur neuropsykiatriska barn i skolan kan stödjas.

Verkstäder i mindre grupper

Föreläsningarnas teman har behandlats i mindre grupper. Skolpersonalen får på så sätt diskutera frågor angeående förläsningar, fundera på sitt eget arbete och diskutera teman som tagits upp på en djupare nivå. Verkstäderna har gett utrymme både för allmän reflektion och casebaserade diskussioner. 

Skolpersonalen har varit väl involverad i projektet, en del har redan aktivt tagit till sig metoder i sina egna klassrum och en del fortsätter reflektera över de olika temana.

Skolvärlden behöver annan kompetens än tidigare

Skolvärlden idag är väldigt annorlunda än för tio år sedan. Det krävs att personalen har annan kompetens än tidigare. Ibland räcker det inte med pedagogisk kompetens, för att stödja elever med sociala utmaningar och skapa en fungerande skolvardag för hela gruppen. Dessutom behövs färdigheter för att upprätthålla samarbetet med vårdnadshavare och andra professionella, även om det ibland finns utmaningar i dessa relationer. 

Arbetsfördelningen är också viktig. Läraren och skolgångshandledare behöver stöd från annan skolpersonal, men ofta också från utomstående parter. Likaså behöver kurator och skolhälsovårdare få stöd och utrymme att samarbeta med lärarna och handledarna. Skolans roll är att stödja barns lärande och fostran.  Om nätverket runt en elev inte fungerar tillräckligt bra kommer det inte att stödja barnets övergripande välbefinnande. 

Tänk om-projektet fortsätter höstterminen 2022. Föreläsningarna och verkstäderna fortsätter, då med fokus på samarbete med vårdnadshavare, nätverksarbete och stödåtgärder.


27.04.2022 / Merja Koponen
Pia Sjöberg

Mitt namn är Pia Sjöberg och jag fungerar som handledare för smågrupperna i detta projekt. Till yrket är jag psykiatrisk sjuksköterska och neuropsykiatrisk coach.

Jag arbetar med neuropsykiatriska barn och unga.

Vad gör du på din fritid för att orka bättre?

Jag tycker om träning, utomhusaktiviteter med min hund och avkoppling på stugan vid havet. Umgås med familjen och vänner.

Dina bästa tips för välmående på jobbet?

Vila, god kost och att röra på sig. Kaffepauser med kollegor är viktiga!

Ditt bästa tips till skolpersonalen?

Ett närvarande och genuint bemötande bär dig långt. Ta väl hand om dig själv.

Tuula Henriksson

Jag heter Tuula Henriksson, är psykiatrisk sjuksköterska och jobbar som smågruppshandledare i Tänk om-projektet.

För att få energi rör jag på mig, på sommaren cykling och simning, på vintern skidor och bandy. Mina vänner är också en viktig energikälla!

Vilket är det bästa rådet att klara av jobbet?

Prioritera att ta hand om dig själv, se till att få tillräckligt med vila och motion. Att upprätthålla goda relationer med arbetskamrater gör vardagen lättare.

Mitt råd till skolpersonalen?

Ta väl hand om både din kropp och ditt sinne. Detta gör att du bättre kan hantera stress i ditt dagliga liv!


2.04.2022 / Merja Koponen
International autismday

Den 2 april 2022 infaller den internationella autismdagen

”Denna internationella dag är av största vikt för att motarbeta stigma, brist på medvetenhet och inadekvata stödsystem. Nutida forskning indikerar att tidigt ingripande kan hjälpa personer drabbade av autism att dra fördel av sina talanger. Det är nu vi måste arbeta för ett mer inkluderande samhälle, och belysa de drabbades talanger och förse dem med möjligheterna att nå sitt fulla potential”
                                                                                                                                                                              – Ban Ki-moon,FN:s generalsekreterare

Det finns flera framgångsrika och kända personer som har autism, till exempel Greta Thunberg och Albert Einstein. Thunberg har ofta pratat om sin autism som en superstyrka och om att få en diagnos hjälpte henne få en förståelse för sig själv och det stöd hon behövde från sin omgivning för att må bättre och uppnå sina mål.

Autismspektrum och stress

Elever som har drag av autismspektrumstörning eller har en autismdiagnos är mer sårbara för stress. 

Förutom skolvardagens press och skoluppgifter kan sociala situationer, sensorisk överbelastning, oförberedda situationer eller överraskningar vara stressande. Personer med autism kan se ut precis som vem som helst,  men hen kan uppleva stor stress i helt vanliga vardagssituationer. I dagens samhälle är takten ganska hård och det syns också i skolvardagen.

I skolan kan den märkas som irritation, låsningar och ibland t.o.m. som totalvägran att utföra uppgifter. Hos vissa barn leder stressiga situationer till meltdowns, raseri, att man drar sig undan från andra eller helt fryser (fight, flight, freeze). 

Att stimma (engelska “stimming”)

Olika elever har olika sätt att handskas med stress. Vissa elever behöver stimulering för att bearbeta sina känslor, lugna och återhämta sig. Många personer med autism ”stimmar” för att ge uttryck för känslor, både positiva och negativa.  Stimulering kan vara exempelvis vokalisering (att föra ljud,  upprepa samma ord flera gånger) eller rörelse (t.ex. knackningar, peta på saker, att vifta med händerna, gunga med kroppen eller snurra på håret). Att stimma fungerar lite som mindfulness, att hitta tillbaka till sig själv och nuet. 

Om du själv tänker efter, kanske du också har vissa grejer du gör för att lugna kroppen och hjärnan?
De flesta har något de gör, men det som skiljer stimmande från annat beteende är det repetitiva mönstret och intensiteten.

Hjälpmedel

Hjälpmedel för sensorisk överkänslighet hjälper till att hålla den sensoriska belastningen tolererbar under lektioner och skoldagen. Det kan till exempel vara hörselskydd, skärmar, mössor, solglasögon, stressleksaker (fidget toys) m.m. Vissa barn är sinnessökande, det vill säga att de söker starka sinnesupplevelser. Vikter på vrister och handleder, ett elastiskt band runt benen på skrivbordet man kan gunnga på eller tuggsmycken kan ge lugn. För att inte dessa hjälpmedel ska vara för utpekande och leda till att de som behöver dem inte vill använda dem, är det bra att göra hjälpmedel åtkomliga för hela gruppen och normalisera dem. 

Ibland när elever lugnar sig själva genom stimulering kan det leda till att läraren upplever att det stjäl andra elevers uppmärksamhet eller att de andra eleverna tycker det är orättvist att en viss elev får speciallov. Det är viktigt att diskutera detta med gruppen och normalisera stödåtgärder eftersom det är  viktigt att de som behöver stödet får det.

Förutom fysiska hjälpmedel så finns det andra stöd man kan använda sig av. Vuxna runt eleven ska vara medvetna om barnets stresskänslighet och reagera om tecken på stress börjar synas. En tydlig struktur för dagen och lektionerna hjälper eleven att lättare ha koll på dagens arbete och förväntningar. Inplanerade rörelsepauser eller extra raster kan förebygga stress och också lugna den. För att lugna situationer kan man tillfälligt sänka kraven på vad som ska göras, t.ex. bestämma att färre uppgifter behöver slutföras eller genom att sätta upp mindre delmål. Det också hjälpa att undvika grupparbeten eller sociala situationer för att minska den sociala belastningen.

Du som jobbar i skolan har möjlighet att stödja dina elever att hitta sina superstykor och talanger genom att stödja och förstå de utmaningar eleverna har. Det kan vara utmanande för eleverna att hitta dem själv.


18.03.2022 / Merja Koponen
Maria Pörtfors

Jag heter Maria Pörtfors och föreläser och handleder i projektet Tänk Om. Jag jobbar som psykoterapeut och arbetshandledare med mottagning i Ekenäs.

Några tankar om skolkuturen idag:

Skolan är en mötesplats där elever och skolpersonal möts fem dagar i veckan under flera timmar. All undervisning sker i ett komplext samspel dem emellan.

Forskning inom neurovetenskap förmedlar kunskap om hur viktigt det är att vi känner oss trygga då vi skall lära oss något nytt. Stress aktiverar våra skyddsmekanismer som gör att vi inte är mottagliga för ny kunskap. Vår tankeverksamhet försämras medan vår försvarsberedskap aktiveras. En otrygg elev kan inte ta till sig ny information och en stressad lärare kan inte förmedla det lugn som en undervisningssituation kräver. Följaktligen kunde skolkulturen må bra av mer tid för samspel och små stunder av återhämtning.

Vad gör du på fritiden för att återhämta dig/få energi?

Träffar vänner, mediterar, sjunger och rör på mig.

Dina bästa tips för välbefinnande på jobbet?

Se till att du kan jobba i enlighet med dina värderingar och att du trivs. Ta kaffepaus med någon du tycker om. Gör en andningsövning, sträck på dig, gå ut en stund eller öppna fönstret.

Ditt bästa tips till skolpersonalen?

Tro på dig själv. Om du tycker att något behöver förändras har du antagligen rätt.

Teija Larsson

Jag heter Teija Larsson och jag handleder i projektet Tänk Om.

Jag jobbar som lärare på deltid på välfärdbranchen i Omnia yrkesinstitut. Dessutom jobbar jag som företagare: jag gör arbetshandledningar och terapitjänster, jag är en konstterapeut.

Vad gör du på fritiden för att få energi?

Jag rör mig mycket i skogen och beroende på årstiden jag sysslar med stavgång, skidåkning, paddling eller cykling. Jag älskar att gå till konstutställningar och teater.

Vad är ditt bästa tips för att må bra på jobbet?

Det är viktigt att lyssna på egna känslor och om arbete känns för tungt, är det viktigt att söka hjälp från arbetshälsovård i tidigt skede. Även arbetshandledning kan hjälpa en att må bättre då man får dela med sig av sina egna tankar samt sina negativa och positiva känslor till kolleger. Det är även bra att ha hobbyn som hämtar mera energi till vardagen.

Vad är ditt bästa tips till skolpersonal?

Lita på dig själv och dela med dig av tankar och känslor. Kom ihåg att du räcker till som du är.


19.11.2021 / Sebastian Berg

Barnens dag firas i alla Raseborgs stads skolor och daghem idag, fredagen den 19.11. Firandet sker i år genom en gemensam videohälsning som elever på årskurs 5 i stadens skolor fått ta del av. Här publiceras en kortversion av barnens hälsningar. Stadsdirektören Ragnar Lundqvist har också skickat en hälsning till barnen. Den hälsningen kan ses av alla på stadens Youtubekanal. Daghem och skolor flaggar idag för att uppmärksamma Barnkonventionens dag, som officiellt uppmärksammas imorgon, 20.11.2021 i hela världen.

Videohälsning från eleverna i åk5 i Raseborgs stads skolor.
Stadsdirektören Ragnar Lungqvist videohälsning till alla barn och ungdomar i Raseborg


28.10.2021 / Katja Roni

Höstterminen 2022 (90 skoldagar)

Tisdag 16.08.2022 – torsdag 22.12.2022
Höstlov: torsdag 20.10.2022 – fredag 21.10.2022
Jullov: fredag 23.12.2022 – söndag 08.01.2023

Vårterminen 2023 (97 skoldagar)

Måndag 09.01.2023 – lördag 03.06.2023
Sportlov vecka 8: måndag 20.02.2023 – fredag 24.02.2023
Påsk: fredag 07.04.2023 – måndag 10.04.2023
Kristi himmelsfärdsdag: torsdag 18.05.2023

Förskoleundervisningen och gymnasieundervisningen följer läsårstiderna i den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningens vårtermin avslutas fredagen 02.06.2023.


23.03.2021 / Katja Roni

Raseborg tänker söka understödspengar för att öka barn och ungas hobbyer. Ansökningstiden går ut 15.4 och målsättningen är att få mera regelbunden klubbverksamhet i alla Raseborgs skolor i enlighet med barnens önskemål.

Det är frågan om en stor helhet och förberedelserna har påbörjats genom en enkät som kartlagt barnens önskemål. Staden fick in över 2000 svar från alla årskurser och skolor. Det här materialet är nu sammanställt och lokala aktörer söks för att ordna den ledda klubbverksamheten.

I enkäten erbjöds barnen över 40 olika alternativ och det var också möjligt att framföra egna önskemål. Stadens målsättning är att erbjuda roliga, avgiftsfria och så brett som möjligt ledd hobbyverksamhet i anslutning till skoldagen. Modellens rötter kommer från Island, och Finlandsmodellen har varit igång som pilotprojekt i flera kommuner under våren. Staden tänker starta med Finlandsmodellen i Raseborg inkommande läsår 2021-22.

De flest önskade alternativen är bland annat Parkour, djurklubb, eSport, bildkonst, skrinning och dans. Lite överraskande var det populäraste alternativet matlagning. Bland barnens egna förslag var det vanligaste ridning, men andra mera ovanliga förslag var långtradarfilming och mörkerutredning.

Hobbyer förändras över tiden, men klassikerna har inte försvunnit. Raseborgs barn och unga har talat och förverkligandet borde lyckas baserat på önskemålen.

Om du ordnar hobbyverksamhet och är intresserad av att vara med och erbjuda klubbverksamhet i någon av Raseborgs skolor eller i närheten, kan du ta kontakt med isak.vilander@raasepori.fi och berätta om din verksamhet.


9.03.2021 / Katja Roni

Mat kan hämtas måndagar och onsdagar, kl.12-14.30 eller enligt överenskommelse med respektive kök. Kom inte in, vänta ute på din mat.

Maten är nerkyld. Mjölk eller knäckebröd ges inte med hem

Beställ din mat från det kök ni ämnar hämta maten från, (dvs. det kök som ligger närmast er hemadress). Ange vilken elev beställningen gäller samt eventuell diet, så att vi packar rätt antal matlådor och tillreder korrekta dieter. Berätta också vilket klockslag ni kan hämta maten, ifall tiden 12-14.30 inte passar er.

Maten kan beställas per telefon eller e-post och för hela perioden eller åtminstone för hela veckor. Deadline för beställning är följande:

  • torsdag 4.3, för v.10
  • torsdag 11.3, för v.11
  • torsdag 18.3, för v. 12

Beställ enligt följande;

Karis Centralkök, Torggatan 10 (köksdörren). Elever med hemadress i Karis och Svartå, 019 289 3750 eller e-post, karola.bollstrom(a)raseborg.fi. Svartå eleverna avhämtar sin mat från Mustion koulu, Lindnäsvägen 19 (köksdörren).

Mariabackens kök, Mariavägen 18 (köksdörren). Elever med hemadress i Pojo eller Fiskars, 019 289 3319, eller e-post marja-liisa.tuukkanen(a)raseborg.fi

Ekenäs Högstadium, Hedvig Solbergsgatan 3 (köksdörren). Elever med hemadress i Ekenäs centrum, Langansböle, Gammelboda, 019 289 3519, eller e-post christel.sundqvist(a)raseborg.fi

Österby skola, Österbyvägen 51 (köksdörren). Elever med hemadress Österby, Västerby, Trollböle, Skogby 019 289 3749, eller e-post maria.danskanen(a)raseborg.fi

Höjdens skola, Västra Ringvägen 3 (köksdörren) Elever med hemadress i Tenala med omnejd, 040 5434 547, eller e-post irina.wall(a)raseborg.fi

Finns det behov av mat till Bromarv, kontakta Tenala-Bromarv servicehem 019 289 3358, kan avhämtas från Bromarv skola (köksdörren), Revbackavägen 6

Finns det behov av mat på Snappertuna området, kontakta Tunahemmet 019 289 3368, kan avhämtas från Tunahemmet (köksdörren), Tunalund 20.


26.02.2021 / Petra Louhimies

På grund av nya positiva coronafall i Karjaan yhteiskoulu testas hela skolans personal samt alla elever på klasser 7 och 8. Stadens smittskyddsteam är i kontakt med alla berörda per telefon. Information har också skickats till vårdnadshavarna via Wilma.

På grund av det bekräftade fallet i Kiilan koulu, har barn som deltagit i församlingens eftermiddagsverksamhet på Lilla Prästgården i Karis satts i karantän. Smittspårningen är i kontakt med berörda familjer per telefon.

OBS! Raseborgs Wilma har nyligen uppdaterats, adressen wilma.raseborg.fi gäller inte lägre. Ny adress till Wilma är raseborg.inschool.fi.

Använder man Wilmas mobilapplikation, måste man byta till den nya adressen enligt följande anvisningar:

1. Öppna mobilapplikation och välj Roller

2. Radera aktiva användarnamn (klicka på Ändra och välj radera)

3. Klicka på “+” och välj alternativet “Välj Wilma”

4. Sök raseborg.inschool.fi i listan

5. Logga in med ditt användarnamn och lösenord

6. Om du har glömt ditt lösenord, gå till adressen raseborg.inschool.fi, och ändra ditt lösenord via Glömt lösenord? -länken. Du kan återställa ditt lösenord till den e-post du skapade kontot med. Elever och studerande bör begära om lösenordsbyte via skolan.

7. Om byte av lösenord inte fungerar eller om du har andra problem med Wilma användningen, vänligen kontakta skolan.

Observera att man alltid kan logga in i Wilma via webbläsaren, adressen http://raseborg.inschool.fi


23.02.2021 / Petra Louhimies

Det har bekräftats fall av coronavirus i Kiilan koulu och Karjaan yhteiskoulu. Det är fråga om sammankopplade smittor.

Stadens smittskyddsteam kontaktar alla exponerade under denna vecka per telefon.

De exponerade sätts i karantän i 14 dagar enligt sista exponeringsdagen. På grund av att så många lärare i skolan blivit exponerade, övergår Karjaan yhteiskoulu till distansundervisning nästa vecka, efter sportlovsveckan, för en veckas tid.

Detta händer då en coronavirussmitta konstateras

Om coronavirussmitta konstateras hos någon i skolan eller i dagvården, utreder Raseborgs stads smittskyddsteam om det har förekommit exponering och spårar de exponerade. De exponerade kontaktas personligen och sätts i karantän i 14 dygn med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.

Den som har blivit smittad med coronavirus ska stanna borta från skolan eller dagvården i minst 10 dygn från symtomens början, men vid behov längre så att hen varit symtomfri i minst två dygn (48 h) innan återvändo till skolan eller dagvården.

Smittskyddsläkaren bestämmer datumen för karantän och isolering enligt en helhetsbedömning.

Läs THL:s instruktioner kring karantän och isolering här.


12.11.2020 / Katja Roni

Höstterminen 2021 (89 skoldagar)

Måndag 16.8.2021 – onsdag 22.12.2021
Höstlov: onsdag 20.10.2021 – fredag 22.10.2021
Jullov: torsdag 23.12.2021 – torsdag 6.1.2022

Vårterminen 2022 (99 skoldagar)

Fredag 07.01.2022 – lördag 04.06.2022
Sportlov: måndag 21.02.2022 – fredag 25.02.2022
Påsk: fredag 15.04.2022 – måndag 18.04.2022
Kristi himmelsfärdsdag: torsdag 26.05.2022

Förskoleundervisningen och gymnasieundervisningen följer läsårstiderna i den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningens vårtermin avslutas fredagen 3.6.2022.


29.10.2020 / Petra Louhimies

Det har bekräftats fall av coronavirus i Seminarieskolan och Skogsgläntans daghem i Ekenäs.

Exponerade elever och lärare i Seminarieskolan har satts i karantän till och med 5.11.2020. Eleverna får instruktioner gällande skolgång under karantäntiden via Wilma. För andra än de exponerade fortsätter skolgången som vanligt enligt gällande säkerhetsregler.

Exponerade barn och personal på Skogsgläntans daghem har satts i karantän till och med 5.11.2020.

Stadens smittskyddsteam är i kontakt per telefon under torsdagen med alla exponerade barns familjer samt de exponerade lärarna.

Exponeringarna gäller en skolklass och en daghemsavdelning.

Detta händer då en coronavirussmitta konstateras

Om coronavirussmitta konstateras hon någon i skolan eller i dagvården, utreder Raseborgs stads smittskyddsteam om det har förekommit exponering och spårar de exponerade. De exponerade kontaktas personligen och sätts i karantän i 10 dygn med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.

Den som har blivit smittad med coronavirus ska stanna borta från skolan eller dagvården i minst 7 dygn från symtomens början, men vid behov längre så att hen varit symtomfri i minst två dygn innan återvändo till skolan eller dagvården.

Smittskyddsläkaren bestämmer datumen för karantän och isolering enligt en helhetsbedömning.

En vårdnadshavare som är hemma med ett barn under 16 som är i karantän har rätt till dagpenning vid smittsamma sjukdomar, mer information på FPA:s webbplats.


18.09.2020 / Petra Louhimies

Uppdaterad 21.9.2021

Gör så här när ditt barn i skolålder har infektionssymtom*

Barn under 12 år, som insjuknar med lindriga förkylningssymtom behöver inte alltid testas för coronaviruset. Däremot ska de stanna hemma och undvika kontakter utanför hemmet tills symtomen lättat betydligt och barnet orkar med normala sysslor.

I följande fall rekommenderas ändå ett coronatest:

  • barnet har symtom och man vet att hen exponerats för ett bekräftat coronavirusfall under de senaste två veckorna
  • barnet har symtom och det i familjen finns ovaccinerade 16 år fyllda personer eller personer vars immunförsvar mot coronaviruset är bristfälligt
  • om läkaren som sköter barnet bedömer att ett test är nödvändigt.

Du kan enligt egen bedömning boka test åt ditt barn ifall du misstänker coronainfektion.

För barn över 12 år, som inte är vaccinerade eller enbart fått sitt första vaccin gäller samma testkriterier som för vuxna.

Barn kan återvända till daghem eller skola när de tydligt tillfrisknat, även om de ännu har lindriga restsymtom såsom lindrig snuva eller hosta.  

*Coronavirus orsakar en infektion med symtom så som snuva, hosta, halsont, feber, andnöd, muskelsmärta, magsymtom och huvudvärk. Avsaknad av lukt- och smaksinne kan också förekomma.


1.09.2020 / Petra Louhimies

Cirka 30 barn och 8 personer tillhörande personalen på Pojo daghem i Raseborg har satts i karantän på grund av ett bekräftat fall av coronavirus på daghemmet.

Under tisdagen den 1 september är Raseborgs stads smittskyddsteam i kontakt med barnens vårdnadshavare samt personalen på daghemmet och ger instruktioner angående karantänbestämmelserna. Familjerna har också fått instruktioner om hur och när man ska vara i kontakt med sjukvården om någon i familjen får symtom.

– Smittkällan är i detta fall okänd. Eftersom provtagningstid och testresultat dröjt är det bara några dagar kvar av karantänstiden. Det är beklagligt att konstaterandet av corona sker med dröjsmål, målsättningen är provtagning inom ett dygn och svar inom 48 timmar, men det kan ännu dröja innan målsättningarna nås,
berättar Raseborgs stads chefsläkare Tove Wide.

Barnen och personalen på daghemmet ska vara i karantän på onsdag och torsdag, på fredag är daghemmet öppet igen.

Detta händer då en coronavirussmitta konstateras

Om coronavirussmitta konstateras hos någon i skolan eller i dagvården utreder Raseborgs smittskyddsteam om det har förekommit exponering och spårar de exponerade. De exponerade kontaktas personligen och sätts i karantän i 14 dygn med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.

Den som har blivit smittad med coronavirus ska stanna borta från skolan eller dagvården i minst 14 dygn från symtomens början, men vid behov längre så att hen varit symtomfri i minst två dygn innan återvändo till skolan eller dagvården.

Instruktioner för vårdnadshavare: när ditt barn har förkylningssymtom.


25.08.2020 / Petra Louhimies

Uppdaterad 31.8.2020

Det här meddelandet har skickats till vårdnadshavare via Wilma.

Institutet för välfärd och hälsa, THL har utfärdat direktiv för att främja en trygg skolgång och småbarnspedagogik.

Coronavirus orsakar en infektion med symtom så som snuva, hosta, halsont, feber, andnöd, muskelsmärta, magsymtom och huvudvärk. Avsaknad av lukt- och smaksinne kan också förekomma.

THL:s uppdaterade instruktioner nedan:

Hur gör man när ett barn insjuknar i en luftvägsinfektion?

När vårdnadshavaren konstaterar att barnet har infektionssymtom får barnet inte gå till skolan eller småbarnspedagogiken.

Barnet ska testas om vårdnadshavaren eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedömer att barnet har symtom som tyder på coronavirusinfektion.

  • Om symtomen är mycket lindriga och barnet veterligen inte har exponerats för ett bekräftat fall av coronavirus och ingen i familjen har rest utomlands under de föregående 14 dygnen, kan symtomen följas upp hemma utan testning. Ett barn med symtom kan dock inte gå till skolan eller småbarnspedagogiken.
  • Om barnet har allergisk snuva, enstaka nysningar eller om näsan börjar rinna då barnet går ut men symtomen upphör inomhus, kan barnet gå till skolan eller småbarnspedagogiken, förutsatt att barnets allmäntillstånd annars är normalt och inga infektionssymtom förekommer.

Om symtomen försvinner helt under uppföljningen behöver testet inte utföras, utan man kan återvända till skolan eller småbarnspedagogiken efter en symtomfri dag.

Om testresultatet är negativt kan barnet återvända till skolan eller småbarnspedagogiken när han eller hon håller på att bli frisk även om symtomen inte helt har gått tillbaka.

Om testet tas, men resultatet fördröjs, kan barnet återvända till skolan eller småbarnspedagogiken efter en symtomfri dag, om barnet veterligen inte har exponerats för ett bekräftat fall av coronavirus och ingen i familjen har rest utomlands under de föregående 14 dygnen.

För personer som insjuknat i samma familj samtidigt räcker det med ett negativt coronatest. Alla barn i familjen behöver inte testas.

Om barnets symtom i andningsvägarna blir långvariga behöver barnet inte testas upprepade gånger, så länge symtombilden förblir densamma.

Skolan och dagvården kan inte kräva uppvisande av negativt coronatestsvar eller intyg om testsvar när ett barn återgår till skolan eller dagvården.

Om coronavirussmitta konstateras

Om coronavirussmitta konstateras hos någon i skolan eller i dagvården utreder Raseborgs smittskyddsteam om det har förekommit exponering och spårar de exponerade. De exponerade kontaktas personligen och sätts i karantän i 14 dygn med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar.

Den som har blivit smittad med coronavirus ska stanna borta från skolan eller dagvården i minst 14 dygn från symtomens början, men vid behov längre så att hen varit symtomfri i minst två dygn innan återvändo till skolan eller dagvården.

Personer i riskgrupper

Det är sällsynt att barn drabbas av svår coronavirussjukdom och risken för en sådan är inte större heller hos majoriteten av de barn och unga som har en långvarig sjukdom. Till riskgruppen för svår coronavirussjukdom hör barn vars underliggande sjukdom medför en ökad risk för allvarliga infektioner samt barn med medicinering som sänker motståndsförmågan.

Den vårdande specialläkaren eller skolläkaren bedömer om ett barn kan delta i närundervisning eller dagvården.

Ifall  ett barns familjemedlem tillhör riskgruppen för svår coronavirusinfektion behövs även en bedömning av läkare.

Läkarens bedömning är i kraft högst 2 månader. I vissa fall kan skolhälsovårdaren göra den förnyade bedömningen.

Bedömning av risken för svår coronainfektion behövs för besluten om enskilda arrangemang inom småbarnspedagogiken och skolan.

/ Elevvårdens styrgrupp och smittskyddsteamet


3.02.2020 / Petra Louhimies

Raseborgs stads bildningssektor ordnar ett öppet tillfälle för allmänheten i Svartå Slottskrog den 12.2.2020 klockan 18.00.

Under tillfället presenteras det nya Svartå skolcentrums:

  • bygglovsritningar
  • tidtabell för byggandet
  • planer gällande konstens procentprincip
  • riktlinjer för undervisningen

Vi önskar er alla välkomna!

Raseborgs stad/bildningssektor


13.11.2019 / Katja Roni

Höstterminen 2020 (90 skoldagar)

Torsdag 13.8.2020 – fredag 18.12.2020
Höstlov: torsdag 15.10.2020 – fredag 16.10.2020
Jullov: lördag 19.12.2020 – onsdag 6.1.2021

Vårterminen 2021 (99 skoldagar)

Torsdag 07.01.2021 – lördag 05.06.2021
Sportlov: måndag 22.02.2021 – fredag 26.02.2021
Påsk: fredag 02.04.2021 – måndag 05.04.2021
Ledig dag: fredag 14.05.2021

Förskoleundervisningen och gymnasieundervisningen följer läsårstiderna i den grundläggande utbildningen. Förskoleundervisningens vårtermin avslutas fredagen 4.6.2021.


7.08.2019 / Petra Louhimies

Vid skolstarten inleder 50 grundskolor i Nyland utvecklingsverksamhet inom ramen för #Uuttakoulua- projektet. Projektet ingår i ett program finansierat av Utbildningsstyrelsen som strävar till att utveckla jämlikheten i grundskolorna. Den viktigaste målsättningen med programmet är att förbättra lika inlärningsmöjligheter för barn och ungdomar på olika håll i Finland. I Nyland deltar 16 kommuner i projektet: Hangö, Hyvinge, Ingå, Träskända, Högfors, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Tusby och Vichtis. Tusby kommun samordnar projektet tillsammans med Lojo stad.

Till projektets samarbetsparter hör Helsingfors universitet, Finlands Föräldraförbund, Synesis Ab, PositiivinenCV och Regionförvaltningsverket i södra Finland.

I Nyland är projektet det första utvecklingsprojektet för grundskolan som genomförs i så här stor skala. I kommunerna som deltar i projektet finns det 55 000 grundskolelever. I de deltagande kommunerna finns det nästan lika många skolor som i Helsingfors, Esbo och Vanda sammanlagt. Projektet är en utmärkt början på ett omfattande samarbete mellan skolorna, eftersom mer än 20 % av skolorna på projektområdet deltar.

#Uuttakoulua- projektets viktigaste prioritering är att stärka skolornas förmåga till förnyelse. Inom ramen för projektet får ledningsgrupperna för den grundläggande utbildningen i skolor och kommuner delta i en ledningsgruppsutbildning som bygger på systemisk utveckling. Lärarna får delta i ett utbildningsprogram om styrkebaserat lärande och användning av positiv CV. Inom projektet kommer vi i samarbete med Finlands Föräldraförbund att med hjälp av tjänstedesign identifiera de nyländska föräldrarnas behov och önskemål gällande undervisning. Dessutom ordnar vi ett utvecklingsprogram för lärare och mångprofessionella arbetsgrupper för att stärka deltagarnas förmåga till att utveckla en verksamhetskultur för lärande och ökat välbefinnande i vardagen.

Projektet invigs 11.9.2019 kl. 9.30 – 15.00 i Dipoli vid Aalto- universitetet. I invigningen deltar rektorerna och utvecklingsgrupperna för alla skolor som deltar i projektet.

Dessutom ordnas ett regionalt evenemang 12.11.2019 kl.9.00 – 16.00 för personer i bildningssektorernas ledning, rektorer, utvecklingsexperter och beslutsfattare. Undervisningsminister Li Andersson håller evenemangets öppningstal.

På våren, 28.4.2020 kl.9 – 16, ordnar Regionförvaltningsverket i södra Finland i samarbete med #Uuttakoulua- projektet ett evenemang på Heureka där projektets resultat presenteras. I projektets slutskede ordnar vi dessutom en regional kunskapsfestival för både barn, ungdomar och lärare.

Mera information

Minna Lumme
Projektchef
040 314 3424
Fornamn.efternamn@tuusula.fi

Heidi Zopf
Projektkoordinator
040 314 3425
Fornamn.efternamn@tuusula.fi

Facebook @Uuttakoulua
Twitter @Uuttakoulua
Instagram @uuttakoulua
www.uuttakoulua.fi


5.03.2019 / Petra Louhimies

Ansökningstiden har förlängts till 30.4.2020

Bästa vårdnadshavare, som har elever med rätt till skoltransport,

Det är dags att ansöka om avgiftsfri skoltransport för nästa läsår. Ansökan bör göras senast den 31.03.. Ansökan kan göras elektroniskt i Wilma.  De pappersansökningar som redan anlänt beaktas.

Så här gör du i Wilma:

Logga in i Wilma på mellanfliken: Ansökningar och beslut. Välj från höger ”+Gör ny ansökan” och välj sedan 2020 Ansökan om skoltransport. Kom ihåg att tryck på spara, då sparas ansökan i vårt system.

Pappersansökan:

Ni kan också vid behov ansöka med pappersblankett som finns på stadens hemsida under sidan blanketter.  Fyll i blanketten, printa ut och skicka till bildningskansliet, PB 58, 10611 RASEBORG.

Här hittar du mera information om principer för avgiftsfri skoltransport.

Beslut om skoltransport fattas i maj-juni för ett läsår åt gången. Detta på grund av att rutterna och upphämtningsplatserna kan ändra.

Om beslut saknas vid skolstart har eleven inte rätt att använda sin skoltransport. Elever som har rätt till skoltransport med linjetrafik bör även ansöka om skoltransport.

Vid förfrågningar, vänligen kontakta bildningskansliets skolsekreterare Charlotte Hellman (tfn 019 289 2141 eller Katja Roni (tfn 019 289 2143).