Totalt 300 ton gips och strukturkalk sprids och bearbetas i odlingsmarker vid Raseborgs ås avrinningsområde under den inkommande hösten. Syftet är att minska näringsbelastningen som kommer från åkrarna till ån. 70 hektar åkermark som odlas av fem olika odlare är med i behandlingen. Behandlingen är en del av Projektet Raseborgs å, som leds av Raseborgs stads miljöbyrå.
Gips och strukturkalk förbättrar lermarkers struktur och förhindrar urlakning av fosfor från åkern till vattendraget. Jordens kornstruktur blir uthålligare, åkern håller bättre emot igenslamning och ytavrinning av fosfor minskar. Gipsen har visat sig ha en förmåga att minska urlakning av fosfor och fasta partiklar t.o.m. med 50 % direkt efter behandlingen. Erfarenheterna av strukturkalk är motsvarande. Gips har använts flitigt som vattenvårdsmetod bl.a. vid Savijoki och vid Vanda å. Planer på att använda gips i en större skala vid Skärgårdshavets tillrinningsområde framskrider som bäst. Strukturkalken är däremot mera känt i Sverige, var man kan få miljöstöd då man behandlar åkrarna med strukturkalk.
– Vi vill på en lokal nivå demonstrera användning och effekt av dessa relativt nya jordförbättringsmedel som har en vattenvårdsinverkan, berättar Minttu Peuraniemi, projektchef för projektet Raseborgs å. Det är otroligt glädjande att alla odlare på vårt pilotområde år med i testning av medel!
– Gips och strukturkalk förbättrar markens växtskick, vilket gör medlen attraktiva för bonden, påpekar odlaren Mårten Holmberg. Vattenvårdseffekten är en fördel, eftersom även markägarna önskar att Raseborgs å skulle må bättre, tillägger han.
Av de åkerskiften som Holmberg odlar, kommer en dela att behandlas med gips och en del med strukturkalk, enligt skiftets behov. Jordmånsexperten Janne Heikkinen från Vilkku-projektet har bedömt behovet. Enligt Heikkinen är det viktigt att välja medel utgående från markens egenskaper. Strukturkalk höjer jordens pH och passar särskilt bra för sura jordar. För åkrar som redan har tillräckligt högt pH lämpar sig gips bättre. Båda fungerar som kalsiumgödsel, gips fungerar även som svavelgödsel.
– Det finns också begränsningar i användningen av jordförbättringsmedel, tillägger Heikkinen. Gips lämpar sig inte för åkrar som finns på tillrinningsområdet för en sjö, inte heller på grundvattenområden. I eko-odling får man inte använda strukturkalk eller gips, om inte det är frågan om naturgips. Åkern skall även ha en väl fungerande vattenhushållning för att det skall löna sig att behandla den med jordförbättringsmedel.
De åkrar som behandlas nu ligger invid en av Raseborgsåns sidofåror, vid Kvarnbäcken i Konungsböle. De lämpar sig bra för jordförbättringsmedel eftersom fåran inte svämmar över. Huvudfåran är däremot känslig för översvämning, vilket gör att fasta partiklar och näringsämnen i samband med regn och snösmältning spolas från åkrarna till ån. Den gemensamma önskan mellan Projektet Raseborgs å och markägarna är att hålla vattnet i fåran och näringsämnena på åkrarna. Arbetet för en förbättrad vattenhushållning har framskridit till planeringsskedet.
När översvämningsproblemet löses, kan man ta i bruk flera andra av vattenvårdsåtgärder. Redan nu håller många odlare sina åkrar gröna under vintern och åkrarna gödslas bara enligt behovet. Med hjälp av gips och strukturkalk kan man effektivera åkrarnas vattenhushållning och minska näringsurlakningen. Det finns mycket potential för fortsatt användning av jordförbättringsmedel vid Raseborgs å, eftersom det finns cirka 17 km2 lerig åkermark på åns avrinningsområde.
Tilläggsinformation:
- projektchef Minttu Peuraniemi, förnamn.efternamn@raseborg.fi, 019-2892270
- projektets hemsida: www.raseborg.fi/raseborgsa
- Facebook-grupp: https://www.facebook.com/groups/2170471003275517/
Läs även
