Vad har vi lärt oss så här långt?
På denna sida samlar vi insikter som dykt upp under brandingprojektet 2020-2021.
Märk att innehållet på denna sida inte är färdiga riktlinjer. Brandingarbetet är på hälft, vilket betyder att innehållet kan och kommer att leva på denna sida.
Personer som deltagit i brandingprojektet:
18 representater från olika sektorer inom stadens organisation
629 invånare (målgruppsintervjuer & empatiundersökning)
97 personer utanför Raseborg (empatiundersökning)
300 inflyttare (Inflyttningsundersökning)
Uppdaterat juni 2021
Byarna kändare än Raseborg
Under brandingarbetets gång har vi märkt att Raseborgs byar och olika stadscentrum är starkare varumärken än Raseborg. Det här kan leda till en viss förvirring i diskussioner med utomstående, vilket många säkert har märkt. Det har visat sig också i regionstadsundersökningen att många inte riktigt förstår vad Raseborg är och det här är en utmaning som vi bör titta på. Hur ska vi tala om Raseborg? Vad är Raseborg? Och hur förhåller sig Raseborg till de olika byarna? Är frågor som dyker upp.
Finns det en raseborgsidentitet?
”Finns det en raseborgsidentitet?” är en av de frågor som intresserade oss i början av brandingprojektet. Ur invånarintervjuerna kunde man skönja att det är speciellt inflyttarna och ungdomar som känner sig bekvämare med den nya identiteten som raseborgare. I övriga fall identifierar man sig hellre med den egna byn i första taget. Att identiteten är mer knutet till den egna byn eller stadsdelen är naturligt eftersom Raseborg är en nytt namn på en av Finlands yngsta städer. Traditionerna och identiteterna från de tidigare områdena lever därför ännu starkt kvar. Där som andra ifrågesätter exsistensen av raseborgsidentiteten överhuvudtaget, ser andra invånare ett behov av en gemensam stadsidentitet. Enligt den inledande undersökningen finns det alltså en raseborgsidentitet, men den kan sägas vara i barnskor. För att testa denna hypotes görs ytterligare kvantitativa undersökningar under våren 2021.
Vad är fördelen med att ha så många starka platsvarumärken?
Att Raseborg har så många byar och miljöer med starka egna identiteter, är ur branding synvinkel, delvis en utmaning eftersom det kan göra kommunikationen sprätig, men också en möjlighet. Att vi har så många vitt olika byar och identiteter, en mångfald av vackra, intressanta och livskraftiga platser, kan vi använda till vår fördel genom att framhäva vår mångsidighet. Mångsidigheten och friheten att välja hur man vill leva sitt liv, framkommer också som Raseborgs positiva egenskaper i både workshoppar och intervjuer. Friheten att välja och mångsidigheten är också något som klingar bra med tanke på den inflyttarprofil vi vill locka att flytta till Raseborg.
Varför skulle vi vilja synas med er?
Genom att analysera mediaträffar kan man se att de olika byavarumärken verkar kommuniceras oftast skilt från varandra och namnet Raseborg. Ett sätt att skapa mer synlighet för både Raseborg och byarna, kunde vara att aktivt sammanföra namnen i all kommunikation och marknadsföring. Tänk dig en intervju där någon berättar om sitt unika hem och sin livsstil i t.ex. Svartå. Om nyckelorden Svartå och Raseborg kopplas samman i artikeln, gynnar Svartås synlighet samtidigt alla våra byar och Raseborg som helhet. Genom samarbete får vi mera synlighet och kan på så sätt t.ex. med tanke på sociala medier få större genomslagskraft.
Vem flyttar och vart?
Människors flyttankar kommer igång ofta då det sker förändringar i livssituationen. Behovet att flytta blir större när man byter arbete, det sker förändringar i familjesituationen eller om man t.ex. börjar studera. Enligt Statistikcentralen sker största delen av flyttarna inom kommunerna (68%, 2020).
Orsakerna bakom en flytt kan tänkas vara samma också i Raseborgs fall, eftersom största delen av inflyttarna (*) är arbetstagare (54,7%), som bor i ett hushåll med två vuxna (43,3%) eller med två vuxna och barn (18,7%). De flesta inflyttare är till åldern 25-45 år (41,7%) eller 46-65 år (26,7%) och de har en yrkesutbildning (36,3%) eller högskoleutbildning (28,7%).
Hangö, Ingå, Lojo och Salo är de kommuner som geografiskt är närmast Raseborg och som direkt konkurrerar om inflyttningen. Förutom dessa tävlar också Helsingfors, Esbo och Kyrkslätt om samma potentiella inflyttare som Raseborg, eftersom mycket av inflyttningen till Raseborg bevisligen(*) kommer därifrån. Ur statistiken kan vi forma ett antagande om hur övervägandet kring en flytt ser ut: 1) stannar man kvar på den gamla hemorten, om inte 2) vilken ort väljer man bland alternativen.
Enligt den senaste statistisken (oktober 2020) bor det 27 537 invånare i Raseborg varav 15,2% är 0-14 år, 59,4% 15-64 år och 25,4% är över 64 år. Av invånarna är 30,7% är finskspråkiga och 64,9% är svenskspråkiga. 4,5% talar andra språk.
(*) Inflyttningsundersökningen, 2017 – (**) Statistikcentralen, 2020
Hur ser Raseborg inflyttarprofil ut?
Enligt Inflyttningsundersökningen 2017 är en inflyttare till Raseborg oftast en person som arbetar, har en yrkes- eller högskoleutbildning och som bor i ett hushåll med två vuxna. Inflyttarna känner Raseborg redan före flytten bra eller ganska bra. Det här beror på att många av inflyttarna har bott i Raseborg tidigare, besökt platsen eller hälsat på släktingar på orten.
Om vi tittar närmare på raseborgarna bor de oftast i egnahemshus som de själv äger och arbetar inom service branschen. Enligt deras värderingar är de oftast trygghetssökande patrioter eller välmenande själsliga och andliga personer. De har lättare än andra finländare att använda sig av tjänster i relation till sitt boende och de gillar att pyssla med naturnära saker. När raseborgarna rör sig kan de klassas som trendbenägna och på semestern är de oftast aktiva semestrare. När de gäller mat hör raseborgarna till de som till högre grad än andra finländare tar hand om sin hälsa och är hälsomedvetna. Gällande medieanvändning är raseborgare intresserade av hobbymedier och magasin.
(*) Insight 360, 2020