Fiskeförbud i Nitlaxviken, Heimlax och Bölsviken för att skydda gäddans lek

Fiskeförbud i Nitlaxviken, Heimlax och Bölsviken för att skydda gäddans lek

3.05.2024 / Barbro Österman

Många fiskarter leker på våren, bland annat den populära fångstfisken gädda. Västra Nylands fiskeriområde vill nu påminna traktens fiskare om att handredskapsfiske och nätfiske är förbjudet i Nitlaxviken, Heimlax och Bölsviken fram till 31.5 för att trygga gäddans lek.

Grunda havsvikar som uppvärms snabbt, åmynningar och även små bäckar är viktiga lekområden för vårlekande fisk. Längs kusten är det rätt så små områden som producerar en stor del av fiskynglen. Efter att ynglen vuxit till sig, sprider sig sedan fiskarna över ett större område.

Gäddan inleder leken tidigt på våren, vid vattentemperaturen på 1–4 grader. Är våren sen, som den varit i år, blir också leken senare. Gäddan hör till våra snabbast växande fiskarter, efter den första sommaren är den redan 10–14 centimeter lång.

Vårens fiskeförbud inom Västra Nylands fiskeriområde

Med beslut av Egentliga Finlands NTM-central är följande fiskebegränsning i kraft inom Västra Nylands fiskeriområde under åren 2024-2028. Handredskapsfiske och nätfiske är förbjudet under tiden 15.4–31.5 i Nitlaxviken, Heimlax och Bölsviken. Handredskapsfiske betyder fiske med spö och konstgjort bete, trollingfiske och fiske med spinnspö. Mete, med naturligt bete och spö utan rulle som lämpar sig för kastfiske, är tillåtet. Noggrannare information, så som kartor, finns på fiskeriområdets hemsidor.

Tilläggsuppgifter:
Gabi Lindholm, verksamhetsledare för Västra Nylands fiskeriområde, tfn 050 404 2738, e-post: gabi.lindholm@outlook.com 


29.04.2024 / Annika Blomberg

Underhållspersonalen vid Raseborgs stad och Västra Nylands vatten och miljö rf:s (LUVY) sakkunniga öppnar luckorna i Svartåns Billnäs och Åminnefors fiskvägar den 2 maj, vilket gör det möjligt för fisken att stiga från havet upp i Svartån. Fiskvägarna öppnas nu för femte gången. 

Man förväntar sig, att den mängd fisk, som stiger i Svartån, kommer att öka i framtiden, eftersom man under de senaste åren gjort många utplanteringar av laxöring. Även denna vår utplanterar vi tiotusentals nykläckta laxöringsyngel i vattendragets bäckar och åar, men undantagsvis även äldre, ettåriga fiskar. Utöver öringarna planerar man inom ramen för resurserna, att utplantera även yngel av vandringslax och vandringssik.  

Under den senaste säsongen steg ett tiotal öringar och laxar upp i Svartån med hjälp av fiskvägarna och av dessa vandrade ca hälften vidare ända till området ovanför kraftverket i Billnäs. På basen av uppföljningsundersökningarna fungerar fiskvägarna bra för fisk som vandrar från havet upp i ån.  

Tidpunkten för öppnandet av fiskvägarna är fortsättningsvis i enlighet med miljötillståndet: fiskvägarna är i bruk från början av maj till slutet av november. Senaste år kom vintern och stark kyla tidigt, redan i medlet av november. Den stränga kylan medförde utmaningar för fiskvägarnas luckor då vattenånga som frös fast på konstruktionerna förhindrade luckornas funktion. Detta år har man planerat, att stänga luckorna beroende på väderförhållandena. På basen av uppföljningsundersökningarna påverkar en tidigare stängning i november inte mängden fisk i ån, eftersom antalet stigande fisk i november är litet. I någon mån kan en tidigare stängning påverka de laxar, som efter leken är på väg nedströms tillbaka till havet. Tillsvidare är inverkan närmast teoretisk, eftersom antalet stigande laxar varit litet. 

Denna vår har det hörts goda nyheter för vandringsfiskarna, eftersom Raseborgs stad fick miljötillstånd av Regionförvaltningsverket för byggandet av en fiskväg för att leda fisken förbi det översta vandringshindret i Svartån, kraftverksdammen i Svartå. För kraftverksdammen nedanför vid Åkerfors fick Raseborgs stad miljötillstånd för att bygga en fiskväg i december senaste år, men tillståndet har inte ännu vunnit laga kraft, eftersom det har överklagats till Vasa förvaltningsdomstol. Då man i framtiden får fiskvägar vid såväl Åkerforsens som Svartåforsens kraftverksdammar, kan fisken vandra från havet upp i Karisåns vattendrag ända upp till Lojo sjö.    

Du kan följa med fiskvägarnas funktion och resultat på LUVYs webbsidor och de sociala mediernas kanaler. 

Tilläggsinformation: Projektchef Oscar Sjöberg 019 289 2529


9.04.2024 / Annika Blomberg

Regionförvaltningsverket har beviljat Raseborgs stad vattentillstånd för att bygga en fiskväg till kraftverksdammen i Svartå fors. Svartå fors ligger intill Svartå slott och är det fjärde och sista kraftverket i Svartån innan Lojo träsk. De två lägsta kraftverksdammarna, Åminnefors och Billnäs, har redan fungerande fiskvägar, och regionförvaltningsverket beviljade vattentillstånd för Åkerforsens fiskväg i december 2023. “I och med fiskvägstillståndet för Svartå fors är drömmen om Svartån utan vandringshinder och vandringsfiskens återkomst till Karisåns vattendragssystem igen ett betydande steg närmare”, gläder sig Raseborgs stads projektchef Oskar Sjöberg

Planeringen av fiskvägen och erhållandet av tillståndet har varit en process i flera faser och tillståndsbehandlingen har tagit drygt ett år. Nästa steg är att koordinera och komma överens om fiskvägsplanerna med kraftverksbolaget, inleda konstruktionsplaneringsfasen och säkerställa den nödvändiga totala finansieringen. Byggandet av fiskvägen är planerad att börja tidigast år 2025. 

Tillståndsbeslutet för fiskvägen och byggandet av den är ett betydande steg i vandringsfiskens återkomst och ett av de viktigaste projekten i området. “Att få projektet att framskrida är en prestation som vi bara kunde lyckas med tillsammans med kommunerna i området”, säger Jaana Pönni, verksamhetsledare för LUVY. 

Nyttan av fiskvägen för flodpärlmusslan är betydande, eftersom laxfiskar fungerar som musslans mellanvärdar. Att de laxfiskar, såsom öring och lax, som vandrar i Svartån, kan fullfölja sin naturliga livscykel främjar också flodpärlmusslans fortplantningsmöjligheter. Byggandet av fiskvägar skapar också möjligheter till att utveckla turismen och företagsverksamheten samt att förbättra användningen av ån för rekreation. 

Tilläggsuppgifter: Projektchef Oskar Sjöberg 019 289 2529


10.05.2023 / Oskar Sjöberg

Fiskevägarna i Billnäs och Åminnefors öppnades 2.5 för fjärde gången. Nu kan fiskarna igen stiga förbi kraftverksdammarna via fiskvägarna. Det som är nytt för i år att man förbättrat fiskarnas möjligheter att vandra nedåt tryggt förbi dammarna. Man följer också med noggrant under säsongen för att säkerställa att åtgärderna fungerar. Välkommen för att bekanta dig med fiskvägarna.

Laxfiskarna till Karisån – vattendragsvisionen 2030 för perioden 2022–2029 är ett nationellt sett betydande och omfattande samarbete, som har inverkan på hela vattendragets tillstånd samt regionens dragkraft.     

Läs mera på LUVY:s hemsida.


28.03.2023 / Barbro Österman

Kommunerna i Västra Nyland – Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis – vill tillsammans främja ett gott tillstånd i Östersjöns samt naturens diversitet. Skyddet av Östersjön har redan länge legat i centrum för det finländska naturskyddsarbetet. Då det gäller att förbättra tillståndet i kustvattnen i Östersjön bör man rikta och vidga blickarna mot restaureringsarbetet i tillrinningsområdena. Från tillrinningsområdena och källvattendragen rinner belastningen via åarna för att slutligen hamna i Östersjöns kustvatten.

Tillståndet i kustvattnet i Västra Nyland är det sämsta i hela Finska vikens kustvatten och massförekomster av alger förekommer årligen. Tillståndet i havet och kustvattnen kan inte förbättras med de nuvarande insatserna. Kustvattnens belastning härstammar huvudsakligen från den diffusa belastningen i tillrinningsområdena, speciellt då från jord- och skogsbruket. Klimatförändringen utgör ytterligare ett hot för att belastningen skall öka.    

Genom att minska näringsbelastningen i de åar, som utmynnar i havet, uppnår man betydande nytta med tanke på hela Östersjön. Ett skyddande av Östersjön, som startar från restaurering av källvattendragen, innebär ett effektivt restaurerande av tillrinningsområdena och som ett resultat av detta blir kustvattnen renare – enligt principen en å och en havsvik i taget.

Ytvattnens ekologiska tillstånd 2022

Ett starkt samarbete mellan kommunerna och övriga aktörer är en förutsättning för att restaureringsarbetet skall lyckas. Det regionala samarbetet och det stora kunnandet gällande skyddsarbetet i Västra Nyland utgör ett modellexempel. I Västra Nyland har man redan länge utfört framgångsrikt skyddsarbete inom tillrinningsområdena och man har inom området ett starkt lokalt stöd för det här arbetet. Kommunerna i Västra Nyland har tillsammans med Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) förverkligat samt förverkligar flera restaureringsprojekt, vilkas målsättning är, att säkerställa rena och livskraftiga närvattendrag för den lokala befolkningens, turisternas och företagens behov. Man satsar som egenfinansiering över en miljon euro på de gemensamma vattenskydds- och restaureringsåtgärderna. Mot den egna finansieringen ansöker man motfinansiering från olika finansieringskällor. Finansieringen av de gemensamma restaureringsåtgärderna har huvudsakligen samlats med hjälp av långsiktiga vattendragsvisionsfinansieringsavtal. Även områdets företag, fiskeriområden och lokala föreningar deltar i finansieringen. Dessutom satsar kommunerna själva på vattenskyddet såväl via projekten som på annat sätt.  

Säkerställandet av naturens diversitet och skyddet av vår värdefulla natur är självklara orsaker för att stöda vattenskyddet såväl då det gäller kustvattnen som källvattendragen. Vattenskyddet och rena vatten har betydelse även i ett bredare perspektiv såväl regionalekonomiskt, som för turismen, fisket samt människornas välmående. En ren natur och rent vatten är en konkurrensfördel för Finland i många avseenden.

Vattenskyddet har även kopplingar till anpassningen till klimatförändringen och kolbindningen genom exempelvis dagvattenkonstruktioner, fördröjning och lagring av vatten samt återställande av myrområden.

Vattnets kvalitet har betydelse

Genom att skydda vattendrag uppnår vi följande mål:

1. Naturens diversitet säkerställs
Såväl Östersjön som inlandsvattnen är viktiga livsmiljöer för många arter och deras ekosystem är mycket mångformiga. Ingen annan än vi finländare själva kan skydda Finlands natur.

2. De regionalekonomiska effekterna
Vattenskyddet har viktiga ekonomiska effekter för regionen. Ett rent vatten är en viktig resurs för många branscher allt från industrin till jordbruket och fisket. Rent vatten är ett livsvillkor för ett hållbart jordbruk och det inverkar således därför direkt även på den finska livsmedelssäkerheten och försörjningssäkerheten. Rena vattendrag har också en stark dragningskraft då det gäller turismen. Såväl inhemska som utländska resenärer söker sig allt mera till naturobjekt, där man kan njuta av vattendragens och strändernas skönhet och aktiviteter. Turismen har en viktig sysselsättande effekt inom området. Samarbetet mellan industrin och lantbruket, då det gäller minskandet av näringsbelastningen och skadorna på miljön samt säkerställandet av vattenskyddet, är ytterst viktigt ur såväl näringsidkarnas, kommunernas och medborgarnas synvinkel. Näringslivet har också under de senaste åren allt starkare lyft fram säkerställandet av naturens diversitet som en kritisk faktor då det gäller den stabila grunden för den ekonomiska lönsamheten och investeringsmiljön.

3. Människans välmående och rekreationsanvändningen av naturen
Såväl lokala invånare som turister söker avkoppling från naturen. Forskningsresultat visar, att vistelse i naturen har positiva effekter på människornas välmående. I de vattenskyddsprojekt, som förverkligats i Västra Nyland, har man i samtliga kommuner haft ett starkt stöd från lokala invånarna. Invånarna vill njuta av rena vattendrag och till exempel avlägsnandet av dammarna i de rinnande vattnen spelar en central roll för vandringsfiskarnas välmående men även sett ur rekreationsfiskets synvinkel. 

Regeringsprogrammets målsättningar:

Under den kommande regeringsperioden bör man säkra en långsiktig och förutseende finansiering till vattenskyddet och säkerställandet av naturens mångfald i hela landet. Speciellt bör man stöda och identifiera hela avrinningsområdets roll då det gäller att minska näringsbelastningen i Östersjön samt rikta finansiering för detta ändamål.

Man bör klargöra koordineringsansvaret mellan de olika förvaltningsområdena, då det gäller skyddet av Östersjön och det övriga vattenskyddet. Projektarbetet, som spritts ut mellan de olika förvaltningsområdena och den splittrade finansieringen försvårar märkbart ett övertygande och långsiktigt arbete för skyddet av Östersjön och dess tillrinningsområden.

Västra Nyland är genom sitt starka engagemang och målmedvetna arbetet med vattendragsvisionen ett utmärkt såväl nationellt som internationellt pilotobjekt, då det gäller att förbättra kustvatten från källflödena till havet!

I åtgärdsprogrammet för Nylands vattenvård 2022-2027 konstaterar man, att behovet för vattenskyddet i Nyland är ca 44 miljoner euro. Vi behöver ca 15 miljoner euro årligen för att uppnå betydande resultat då det gäller att förbättra tillståndet i kustvattnen och återskapa mångfalden i Västra Nyland.

Starkt engagemang inom området via vattendragsvisionerna

Exempel på projekt som lyckats i Västra Nyland:

I Västra Nyland utför man bl.a. arbete för den viktiga flodpärlmusslans levnadsförhållanden genom att riva vandringshinder i Svartån och i större utsträckning i Karisån samt genom att återskapa den naturliga livscykeln. Svartåns två fiskvägar har redan förverkligats med stöd av en omfattande grupp egenfinansiärer samt stöd från staten. Byggandet av två fiskvägar kostade ca 2,5 miljoner euro, av vilket områdets egenfinansiering utgjorde ca 50 %. Tillståndsbehandlingen för de två övre fiskvägarna är på gång och målet är, att komma igång med byggandet efter det att tillstånd beviljats. Kommunerna har förbundit sig med totalt ca 6 miljoner euro under perioden 2022-2029 för förverkligandet av fiskvägarna och återställandet av mångformigheten. Restaureringsarbete inom tillrinningsområdet har utförts i Karisåns övre del i Hiidenvesi sjö allt sedan 1990-talet och det arbetet fortsätter.

Det målmedvetna samarbetet mellan kommunerna inom Sjundeå å:s tillrinningsområde inleddes år 2019 och kommunerna har förbundit sig att finansiera arbetet med ca 900 000 euro under åren 2019-2024. Områdets företag och föreningar har dessutom finansierat projektet med ca 200 000 euro. Mot egenfinansieringen har man ansökt och fått betydande finansiering från statsförvaltningen.   

Tillsammans lyckas vi!


1.07.2022 / Petra Louhimies

För ett år sedan fanns det små yngel av flodpärlmussla i Svartån för första gången på årtionden, då ca 200 små musslor, som fötts upp vid en anläggning i Norge, återvände till Svartån i uppfödningslådor. De små musslorna har klarat sig bra och tillsammans med de övriga skyddsåtgärderna inger den genom uppfödning åstadkomna nya generationen hopp inför framtiden. Läs mera på LUVY:s hemsida.

En vuxen flodpärlmussla samt tre år gamla musslor, ett år efter plantering till ån i juni 2022. Bild: Juha-Pekka Vähä

30.06.2022 / Petra Louhimies

Projektet LUUVIRSU (Skyddet av rinnande vatten, restaurering och säkrande av naturens mångfald i Västra Nyland) fick en finansiering från Nylands NTM-central. Projektet främjar den rinnande vattennaturens mångformighet och återställer de rinnande vattenekosystemens funktion i Västra Nylands vattendrag i speciellt de objekt, som man i det nyländska vattenskyddets åtgärdsprogram 2022–2027 föreslagit åtgärder. Projektets totala budget är 554 000 euro under åren 2022–2024. Läs mera på LUVYs hemsida.

Iståndsättning av Junkarsborgs vattenområde i Raseborg är en del av projektet LUUVIRSU. Syftet med iståndsättningen är förbättra laxfiskarnas och flodpärlmusslans livsmiljöer kring Junkarsborg, samt att höja vattenledningskapaciteten för att förhindra översvämningar på åkrarna. Iståndsättningen planeras under året 2022 i samarbete med markägare och museimyndigheter.

Bild: Luvy r.f.

23.06.2022 / Petra Louhimies

Laxfiskarna till Karisån-vattendragsvisionen fick 86 000 euro från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program

Svartån erbjuder utmärkta förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheterna och kunskapen när det gäller konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. (LUVY / Johan Lindholm)

MUSKALAT-projektet, som följer med hur Svartåns fiskvägar fungerar och hur vandringen nedströms fungerar, erhöll en finansiering på 86 357 euro från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program. Projektets totalbudget är 172 714 euro. Inom projektet gör man undersökningar vid Billnäs kraftverksdamm samt utplanterar fisk i Karisåns vattendrag under åren 2022–2024. Projektet koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) och det är en del av den större vattendragsvisionen Laxfiskarna till Karisån 2030. Visionens målsättning är, att återuppliva vattendragets laxfiskbestånd samt beståndet av flodpärlmussla samt att återställa den naturliga livscykeln. Den finansieras av områdets kommuner.

Under Laxfiskarna till Karisåns vattendragsvisionens första period (2016–2021) byggde man fiskvägar vid Svartåns två nedersta kraftverksdammar Åminnefors och Billnäs. Under den andra perioden av Karisåns vattendragsvision (2022–2029)  är den största ansträngningen att återskapa vandringdkontakten från havet via Svartån till Lojo sjö, Hiidenvesi sjö samt de ovanför liggande åarna.

Svartån erbjuder ypperliga förhållanden för att undersöka, utveckla samt utöka erfarenheter och kunskap gällande konstruktioner som förbättrar fiskens vandringsmöjligheter. Genom den finansiering, som man nu erhållit, kan man följa med hur fiskvägarna fungerar och utvärdera samt utföra ett långsiktigt utvecklingsarbete för att förbättra vandringsmöjligheterna. Detta är viktigt, eftersom det än så länge finns ganska knappt med information om hur de inhemska fiskvägarna fungerar. Planeringen av fiskvägar baserar sig långt på erfarenheter och undersökningar av fiskvägar utomlands.

Speciellt när det gäller fiskens vandring nedströms vet man väldigt lite trots att några undersökningar har gjorts under de allra senaste åren. Inte heller i Finland har man undersökt hur olika styrnings och lockningslösningar har fungerat då det gäller styrningen av fisken till fiskvägarna.  Ovanför Billnäs kraftverk byggde man år 2021 en styrkonstruktion för vandringen nedåt så att fisken, som var på väg neråt tryggt kunde ta sig till fiskvägen istället för att hamna i kraftverkets turbiner. Billnäs nedvandringskonstruktion är den första i sitt slag i världen och den har byggts som en del av Billnäs bruks nya friluftsled, Kulturvallen.

“Längs den kan lokalbefolkningen och resenärer bekanta sig med utöver områdets historia, kultur och vackra miljöer även med det vattenskyddsarbete som utförs i Svartån”, säger Raseborgs stads markanvändningsplanerare Minttu Peuraniemi, som verkar som vattendragvisionens projektchef i Raseborgs stad. “Vi är glada att MUSKALAT-projektets finansiering gör det möjligt att vidareutveckla konstruktionen samt att fortsätta med forskningsarbetet i anslutning till den.”

Inom MUSKALAT-projektet utför man även fiskutplanteringar inom Karisåns vattendragsområde. Inom vattendraget finns det mycket fina levnadsmiljöer för öringen som är tomma eller endast litet utnyttjade. För att stöd återupplivandet och återinförandet av öringsbeståndet krävs en aktiv utplanteringsverksamhet med en öringsstam som är ursprunglig i vattendraget. Även Ekenäs-Pojo fiskeriområde är med och finansierar och stöder MUSKALAT-projektet och då speciellt återupplivandet och vården av vandringsfiskbestånden.

Tilläggsuppgifter:

Juha-Pekka Vähä
projektchef
juha-pekka.vaha@luvy.fi
040 7750 7727

MUSKALAT-projektet finansieras av Laxfiskarna till Svartån-visionens avtalsfinansiärer: Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors, Loppis och LUVY. Dessutom finansieras projektet av Ekenäs-Pojo fiskeriområde. Projektets totalkostnad är 172 714 euro. Projektet får finansiering från Jord- och skogsbruksministeriets NOUSU-program motsvarande 50 % av de förverkligade kostnaderna.

Vi utför arbete som en del av Västra Nylands vattendragsrestaureringsnätverk!
Nätverket samlar områdets vattendragsrestaurerare och delar information om vattendragens tillstånd samt information om hur envar själv kan påverka tillståndet i sina närvatten.


31.05.2022 / Petra Louhimies

De år 2020 färdigbyggda Svartåns första fiskvägarna öppnades i år för tredje gången för vandringsfiskarna. Billnäs fiskväg öppnades 4.5 och Åminnefors fiskväg 13.5. Öppningen av den nedre fiskvägen i Åminnefors försenades lite från det planerade på grund av service och renoveringsarbeten, men nu är fiskvägarna öppna och fiskarna slipper åter att stiga förbi kraftverksdammarna via fiskvägarna. I år kommer fiskarna vid fiskvägarna att följas med kamera och räknare både vid Åminnefors och vid Billnäs.

Förverkligandet av laxfiskarnas vandringsmöjligheter från havet längs med Svartån till Lojosjön, Hiidenvesi,  ända till Högfors och Loppis, tog i början av året åter igen ett stort steg framåt. Raseborgs stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och Loppis kommun samt Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har avtalat om förverkligandet och finansieringen av “Laxfiskarna till Svartån – vattendragsvisionen 2030“ för perioden 2022–2029. Det är frågan om ett nationellt sett betydande och omfattande samarbete, som har inverkan på hela vattendragets tillstånd samt regionens dragkraft.     

Läs mera på LUVY:s hemsida.

Billnäs fiskväg och kraftverksdam sett från luften
Bild: Pia Nordström

28.03.2022 / Petra Louhimies

I Svartåns två nedersta kraftverksdammar, Åminnefors och Billnäs, byggdes fiskvägar under åren 2018–2019. De öppnades i maj 2020, vilket återställde vandringsförbindelsen från havet till Svartåns huvudfåra samt dess sidobäckar. Under år 2021 undersökte man i fiskens rörelser i Svartån såväl uppåt som neråt i fiskvägarna. Undersökningarna gjordes i samarbete med Raseborgs stad, Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY), Naturresursinstitutet samt Kala- ja vesitutkimus Oy.

Man följde med hjälp av en räknare och en videokamera med fiskarnas stigning från havet till ån i den nedersta fiskvägen vid Åminnefors kraftverk. Man följde med fiskens vandring nedströms med hjälp av med radiosändare försedda vandringsyngel allt från Billnäs ända ut till havet. Undersökningen var en fortsättning på undersökningen av fisken vandring nedströms som gjordes år 2017. Avsikten med den fortsatta undersökningen var att klargöra huruvida fiskarna hittar till fiskvägarna då de stiger upp i ån i riktning mot reproduktionsområdena samt å andra sidan då de är på väg nedströms mot havet och de vidsträckta områdena för att äta. Samtidigt undersökte man hur det styrnät, som installerats under gångbron ovanför kraftverket i Billnäs fungerar, då det gäller att styra fiskens rörelser i riktning mot fiskvägen.  

Läs mera på LUVY:s hemsida.

En brygga i Billnäs, hus i bakgrunden
Bild: Miina Rautiainen/LUVY r.f.

9.12.2021 / Petra Louhimies

Regionförvaltningsverket har avgett sitt beslut gällande ändringsansökan om regleringen av Lojo sjö.  De tillståndsvillkor, som varit i kraft i regleringstillståndet, har inte i alla situationer gjort det möjligt, att utföra en vettig reglering, eftersom regleringen har varit kopplad till kalendern.  I och med beslutet blir bl.a. regleringen av Lojo sjö under våren och sensommaren mera flexibel än tidigare. Läs mera på LUVY:s hemsida.

Raseborgs stad har viljat granska villkorena för att skydda lantbruksmarker från översvämningar.

Vattenkraftverk

19.08.2021 / Petra Louhimies

Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) förverkligade förra veckan en forsrestaurering i Svartån vid Junkarsborg. Målet med den är att hjälpa den utrotningshotade flodpärlmusslans förökning och överlevnad i Svartån. Senare i höst planteras ännu ut Svartåns flodpärlmusselyngel som återvänt från Norge i det restaurerade området. Det restaurerade området lämpar sig nu också bättre som förökningsområde för laxfisk än tidigare. Läs mera på LUVY:s hemsida.

En grävmaskin muddrar i åfåran
Det strömmande området vid Junkarsborg restaurerades för att bättre passa laxfisk och flodpärlmusslor genom att lägga till grus och sten. Bild: LUVY/Joonas Tammivuori

4.06.2021 / Petra Louhimies

Ett projekt, som undersöker laxarnas nedvandring, har inletts vid Billnäs kraftverksdamm i Raseborg. Under undersökningen byggs en separat brygg- och styrkonstruktion i samband med fiskvägen, som styr fiskarnas nedvandring. Målsättningen är, att fiskynglen skulle kunna vandra nedströms förbi kraftverket på ett tryggt sätt.  Undersökningen utförs av Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) tillsammans med naturresursinstitutet, Kala- ja vesitutkimus Oy och Raseborgs stad. Läs mera på LUVY:s hemsida.

En person sitter i en båt och observerar fisk med radiosändare
rojektchef Juha-Pekka Vähä observerar fiskarna med sändare i Svartån. Bild: LUVY/Joonas Tammivuori

2.06.2021 / Petra Louhimies

Västra Nylands vatten och miljö rf (LUVY) har inlett utplanteringar för att återinföra laxfiskstammen i Svartåns vattendrag. Laxfiskarna, som nu utplanteras är öringar, som huvudsakligen fortplantar sig i bäckar. Laxen däremot utnyttjar huvudfårorna för sin reproduktion. Läs mera på LUVY:s hemsida.

En fiskyngel i vatten
 Laxfiskarna, som nu utplanteras är öringar, som huvudsakligen fortplantar sig i bäckar. Bild: LUVY/Joonas Tammivuori

18.02.2021 / Nina Sointu

Billnäs gamla bruksmiljö, som ligger endast några kilometer från Kustbanan och Karis tågstation är ett av Raseborgs utvecklingsområden.

Vid första anblicken kan Billnäs te sig som en fridfull, sömnig liten by, men i verkligheten vimlar det av liv i den snötäckta idyllen. Cykelleden Banvallen, som öppnade 2019 har lockat folk under senare år nu kan man lätt hoppa på tåget med sin egen cykel och ta sig från Karis station via Billnäs och Åminnefors bruk ända till Fiskars Bruk. Förutom cyklisterna, anlände också vandringsfiskarna till Billnäs ifjol, efter en paus mer än 60 år. Det blev möjligt tack vare den nybyggda fisktrappan, som underlättar fiskarnas färd förbi det gamla kraftverket, och vidare upp i Svartån.

Under den lugna idyllen vimlar det av liv i Billnäs bruk. BILD: JOHAN LJUNQVIST/MULTIFOTO

Friluftsrutt byggs i bruksområdet – utsiktsplats över fisktrapporna

Ett stort projekt som inleds i år i Billnäs är byggandet av en cirka 2 kilometer lång friluftsrutt runt bruksområdet. Längs rutten kommer det att placeras skyltar som berättar om Billnäs historia, dess byggnader och miljö. Ruttens höjdpunkt är utsiktsplatsen, som ska byggas längst upp på fisktrapporna – där kan man följa den årliga fiskvandringen först upp till Svartån och sedan tillbaka till havet. Observationsdäcket och pontonbron som leder till utsiktsplatsen planeras vara färdiga till sommaren 2021.

Fisktrapporna har redan i sig varit ett stort byggprojekt. Trappan leder förbi kraftverket i Billnäs och möjliggör att fisken igen kan vandra upp till yngelplatserna för lek. Vid en nyss gjord uppföljning av fisktrappans effekter på fiskstammen, kunde man till allas stora glädje se att bland annat laxen hade hittat tillbaka till Svartån. Laxen är viktig, eftersom den lever i symbios med den utrotningshotade flodpärlmusslan, vars larver utvecklas i vandringsfiskens gälar. Nu finns det hopp om av flodpärlmusslan återhämtar sig.

Svartån, som bland annat rinner genom Billnäs, är i sin helhet en värdefull naturdestination som är väl värd även ett långväga besök.

Ett centrum för distansarbete

Billnäs bruk har varit en plats för finsk industri och näringsliv i nästan 400 år och är för närvarande ett mycket populärt mötes- och bröllopställe. Snart öppnas det kulturhistoriskt betydelsefulla området för distansarbetare, när Billnäs Bruksbolag tar ett steg i en ny riktning.

– Under pandemin renoverade vi flera nya lokaler för våra gäster. Det är logiskt, att vi under denna föränderliga tid utvecklar nya möjligheter till distansarbete och nya mötesformer. Distansarbete i Billnäs kulturlandskap med ändamålsenliga utrymmen och tjänster kan finnas tillgängliga inom en snar framtid, berättar Olli Muurainen från Billnäs Bruk ab.

Muurainen har också satsat på områdets allmänna trivsel, till exempel genom att plantera ett stort antal japanska körsbärsträd, vars vårblomning alla kan njuta av.

Hem i Billnäs bruk

Fönstrena i den mer än 100 år gamla lägenhetsbyggnaden i rödtegel är stora och bjuder på en fantastisk utsikt över fisktrapporna. För fyra år sedan flyttade Tammerforsborna Jenna och Janne Aronen in i huset på Hammarborg. Paret var på jakt efter ett verkstadsutrymme för sitt företag Wood Mind – helst på en inspirerande, kreativ och naturnära plats. De såg en webbannons och styrde kosan mot Billnäs, och trots att de aldrig tidigare besökt Billnäs, kände de sig genast hemma. De blev stormförtjusta i brukets stämning, och innan de visste ordet av, undertecknade de ett kontrakt och blev Billnäsbor.

– Alla platser som vi hittills sett här i Raseborg har fängslat oss och det finns fortfarande så mycket nytt att utforska, beskriver Janne ivrigt.

Trenden att bosätta sig på landsbygden och bruksmiljöns unika atmosfär, bara en timmes färd med tåg till Helsingfors och Åbo, har gjort Billnäs till en attraktivt alternativ för många som planerar flytt.

– Intresset för Billnäs har ökat och vi kommer att fortsätta investera i tillgänglighet och trivsel i området, säger Raseborgs chef för samhällsteknik Piia Nordström.

Det innebär bland annat att nya tomter planeras, vägnätverket renoveras och friluftsområden vidareutvecklas med tanke på nya och gamla invånare.

*******

Mer information

Piia Nordström
Chef för samhällsteknik vid Raseborgs stad
piia.nordstrom@raasepori.fi, +358 19 289 3852

Olli Muurainen – Billnäs bruk
Olli.Muurainen@managementevents.com
billnäs.fi

Jenna & Janne Aronen
Woodmind, https://www.woodmind.fi/

Bilder
Skisser: JS Bygg & Design, www.js.fi
Foton: Multifoto, multifoto.fi

Banvallens cykelrutt https://www.visitraseborg.com/sv/aktiviteter/cykling/banvallen/
Billnäs fiskväg https://www.raseborg.fi/billnas-fiskvag/


29.01.2021 / Petra Louhimies

Uppföljning av Åminnefors fiskväg gav goda resultat med ca 2300 vandrande fiskar som använde fiskvägen. Bland dem fanns 10 olika fiskarter vilket betyder att att de olika fiskarna hittar fiskvägen, även de som är inte lika kraftiga simmare klarar sig genom den och en del (vimma) också lekte i den.

Uppföljningsprojektet är Raseborgs stads beställningarbete som utförs av Västra Nylands vatten och miljö LUVY rf:s forskare i enlighet med av fiskerimyndigheten ställda krav. Första året innehöll en hel del testning, omändringar och också vissa tekniska problem. Läs om uppföljningens resultat närmare i rapporten, som publicerats av LUVY rf. Det har också sammanställts en bildbilaga där man kan titta hurdana bilder fiskräknaren har tagit under 2020.

Julkaisu-1_2021_Mustionjoen-Aminneforsin-kalatien-vaelluskalaseuranta-vuonna-2020

Ladda nerVisa

Kuvaliite Mustionjoen kalatiet 2020

Ladda nerVisa

10.09.2020 / Cynthia Moed-Ring
Närbild på huvudet av en laxfisk som simmar förbi kameran.
Bild: De första laxarna har vandrat upp i Svartån via fiskvägen i Åminnefors.

Det har varit livligt i fiskvägen i Åminnefors i Svartån och nu har man vid uppföljningen observerat att även havslaxen har hittat till fiskvägen. En videokamera, som installerats i fiskvägen, har dokumenterat de första laxarna i fiskvägen.

Man har följt med fiskarnas rörelser i Åminnefors fiskväg sedan i maj med hjälp av en så kallad VAKI-räknare och i slutet av augusti fick man vid sidan om räknaren även en videokamera för uppföljningen. I maj juni observerade man stor aktivitet i Åminnefors fiskväg, då VAKI-räknaren registrerade t.o.m. över hundra uppåt vandrande fiskar per dygn.   Efter en lugnare juli månad ökade trafiken i fiskvägen igen en aning och i slutet av augusti, då den nya videokameran togs i bruk, har man kunnat konstatera, att även att även laxar har hittat fiskvägen – det kunde man även anta redan på basen av de uppgifter som räknaren gav.

”Det var ett gripande ögonblick, att se laxen på nästan 10 kilogram i all sin prakt lugnt simma förbi videokameran” gläder sig Piia Nordström från Raseborgs stad, som ansvarat för byggandet av fiskvägarna.

”Det faktum, att laxfiskarna stiger, är den främsta mätaren på, att projektet lyckats och det är väldigt glädjande att se, att fiskvägen genast visat att den fungerar” gläder sig stadsstyrelsens ordförande Anders Walls från Raseborgs stad.

Svartåns fiskväg fungerar och gör det möjligt för vandringsfiskar, åtminstone vimba och lax, att vandra upp i ån. Uppföljningen fortsätter till slutet av november detta år. Efter det, att uppföljningen avslutats, klarnar det vilka alla arter, som har hittat fiskvägen redan under det första året. Den långsiktiga målsättningen med uppföljningen är, att uppskatta det vandrande beståndet och dess utveckling. Nu då de stigande fiskarnas mängd helt beror på utplanteringar och små, är det speciellt viktigt, att kunna uppskatta hur de byggda fiskvägarna fungerar.

”Att följa med hur de nybyggda fiskvägarna fungerar, är lika viktigt som det egentliga byggandet”, påminner projektchef Juha-Pekka Vähä från Västra Nylands vatten och miljö rf, som ansvarat för undersökningarna gällande fiskvägarnas funktion.

Det är viktigt, att utvärdera hur fiskvägsinvesteringen lyckats samtidigt, som man planerar de fortsatta åtgärderna dvs. byggandet av de två översta fiskvägarna. ”Det är också viktigt att veta hur de förverkligade åtgärderna lyckats även då de gäller att få finansiering för de följande åtgärderna” konstaterar Jaana Pönni från LUVY.

Tilläggsuppgifter:
Piia Nordström
Chef för samhällsteknik
piia.nordstrom(at)raseborg.fi
019 2893852

Juha-Pekka Vähä
Projektchef
Västra Nylands vatten och miljö r.f
juha-pekka.vaha(at)luvy.fi
045 7750 7727

Logotyp med blå vattendroppar och vågor mot vit bakgrund uppe och bokstäverna L U V Y nere.
Logo i grönt med stiliserad borg, vitsippa samt vågor till vänster och texten raseborg raasepori, till höger.
Tre stycken logon där den första har en blå stjärt samt vågor och texten freshabit i orange undertill. Den andra logon har flere gula stjärnor i ring med texten life inuti och blå bakgrund. Den tredje har två blå fåglar som flyger över en båge av stjärnor samt ett grönt landskap. Under detta står texten natura 2000.

8.05.2020 / Petra Louhimies

Svartåns två första fiskevägar har öppnats och tagits i bruk den 4.5.2020 (pga rådande situation, utan publik) och fiskarna kan nu äntligen vandra och söka nya boplatser i Svartån upp till Åkerfors. Se videorna nedan!

Till början görs nu först mätningar i båda fiskvägen och studeras hur fiskvägarna beter sig hydrauliskt i olika strömningssituationer.

Åminnefors fiskeväg får nu en fiskräknare och senare därtill videokamera och de testas så att båda fungerar bra när vandringsäsongen påbörjar i september. Målet är att kunna räkna fiskarnas antal och art. Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf ansvarar för uppföljningsverksamheten och samarbetar i detta med Kymijoen vesi- ja ympäristötutkimus Oy. Kymmeneälvens sakkunniga hämtar till Svartån erfarenheter och metoder som har testats i Kymmeneälvens fiskuppföljningsprojekt. Fiskvägarnas hydraulik studeras av Kala- ja vesistötutkimus Oy och Luode Consulting Oy.

”Svartåns vatten är tidvis grumligt vilket förorsakar viss osäkerhet till räkningsmetoder och tolkning av fiskarnas art från videofilmen kan vara en utmaning”, påminner Jaana Pönni från LUVY rf. Erfarenheterna från Åminnefors styr planering av Billnäs uppföljningsmetod, som görs i samarbete med fiskhushållningsmyndigheten och sakkunniga. Uppföljningen är tänkt påbörjas i full skal 2022.

”Vi mycket att lära oss under de kommande åren. Uppföljning av fiskar som rör sig i fiskevägarna görs i den omfattningen som myndigheterna rekommenderar och steg för steg studerar vi metoderna och hur de lämpar sig här. Det kommer att vara spännande att få de första rapporterna nästa höst, men samtidigt är vi försiktiga med förväntningarna, vandringsfiskarna har ju varit borta snart 70 år” berättar Piia Nordström från Raseborgs stad.

Bakom projektet står kommunerna i området med ett starkt bidrag. Västra Nylands Vatten och Miljö rf. sammankallade år 2015 en sammarbetsgrupp för Laxfisk i Karisåns vattendragsvision, genom vilken bygget av fiskvägarna finansierats av Raseborgs stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och Loppis kommun, Koskienergia Oy, Sappi Europe / Kirkniemi, Lojo miljökluster och SSO samt Pojo-Ekenäs och Lojo sjös fiskeområden. Bygget av fiskvägen har också fått betydande finansiering från EU:s projekt Freshabit Life IP. Raseborgs stad har fungerat som byggherr i projektet.

Svartåns fiskvägar fick i egenskap av fiskvägsstrategins spetsprojekt och ett starkt stöd av Jord- och skogsbruksministeriet samt Miljöministeriet samt från Egentliga Finlands NTM-centrals fiskhushållningstjänster och Nylands NTM-central.

Mera information ges av / lisätietoja antavat

Jaana Pönni, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf

Juha-Pekka Vähä, Västra Nylands Vatten och Miljö LUVY rf (fiskuppföljningsmetoden)

Piia Nordström, Raseborgs stad

Billnäs fiskväg öppnads 4.5.2020
Åminnefors fiskväg är också nu färdig och öppnades 4.5.2020

2.12.2019 / Petra Louhimies

Billnäs fiskeväg är klar. Man har kunnat följa med bygget av fiskevägen genom vår webbcam och nu har vi sammanställt en timelapse-video av materialet.

Produktion: Multifoto / Johan Ljungqvist


25.09.2019 / Petra Louhimies

Fisktrappan i Svartån i Billnäs är klar. De, som byggt, planerat, finansierat eller på annat sätt stött fisktrappan, samlades 25.9. för att följa med hur vatten för första gången släpptes igenom fisktrappan.

”Från Raseborgs stads sida, är vi glada att det här viktiga projektet nu är i det här skedet och att vi kan fira ”taklagsfest”. Vi tackar alla som deltagit i projektet samt särskilt entreprenören och planerarna, det utmanande projektet är klart” glädjer sig Jan Gröndahl, Raseborgs tekniska chef.

Billnäs fiskevägs öppningsfest. Personer står och tittar ner på vattnet som strömmar ner för fiskevägen.

Billnäs fisktrappa är till typen en sk. bassängtrappa, där fiskarna simmar från ett trappsteg till ett annat och kan emellanåt vila i bassängerna mellan stegen. Vid botten av fisktrappan finns ett lager olika stora naturstenar, med vars hjälp man har försökt göra fisktrappan så lätt som möjligt också för de sämst simmande fiskarterna och t.ex. kräftdjuren. Den vindlande fisktrappan i Billnäs ligger på berget nedanför dammen mellan kraftverket och dess dammluckor. Fisktrappans luckor styrs utgående från vattenstånds- och strömningsdata så, att flödet i fisktrappan är 0,55 m3/s. Fisktrappan är öppen från maj till november, så att vandringsfiskens årsrytm följs.

”Då fiskvägar byggs, blir behovet av att förbättra vattenkvaliteten i ån, och likaså möjligheterna att återställa områden med lekgrus för laxfisk i huvudfåran och livsmiljöerna ännu viktigare. Enligt en kartläggning,som gjorts av Naturresursinstitutet, finns det i huvudfåran 3,5 hektar livsmiljöer, som lämpar sig för laxyngel och i sidofårorna 3 km bäckmiljö som genast lämpar sig samt 7 km miljöer, som kan restaureras” påminner Jaana Pönni från Västra Nylands vatten och miljö rf.

Fiskvägarna längs Svartån i Åminnefors och Billnäs baserar sig på de vattenlovsplaner som Maveplan Oy uppgjort år 2015. Då regeringens spetsprojektfinansiering säkerställts, påbörjades bygget sommaren 2018. Huvudentreprenör var GRK Infra Oy. Dessutom har ett stort antal underentreprenör deltagit i projektet. Huvudplanerare var Ingenjörsbyrån Ponvia Oy och för fisktrappornas funktionella planering har Kala- ja Vesitutkimus Oy ansvarat. Svartåns nedersta fiskväg, som leder förbi Åminnefors kraftverksdamm, blir färdig vid årsskiftet.

Bakom projektet står kommunerna i området med en stark insats. Västra Nylands vatten och miljö rf. sammankallade år 2015 en samarbetsgrupp för Laxfisk i Svartåns vattendragsvision, genom vilken bygget av fiskvägarna finansierats av Raseborgs stad, Lojo stad, Vichtis kommun, Högfors stad och Loppis kommun, Koskienergia Oy, Sappi Europe / Kirkniemi, Lojo miljökluster och SSO samt Pojo-Ekenäs och Lojo sjös fiskeområden. Bygget av fiskvägen har också fått betydande finansiering från EU:s projekt Freshabit Life IP. Som byggherre för fiskvägarna har Raseborgs stad  fungerat.

Svartåns fiskvägar fick i egenskap av regeringens spetsprojekt även ett starkt stöd från jord- och skogsbruksministeriet samt miljöministeriet. Stödet från Egentliga Finlands NTM-centrals fiskekonomiska tjänster och Nylands NTM-central har varit oersättligt och samarbetet med Regionförvaltningsverket friktionsfritt.

Våren 2020 kan Svartån igen efter en paus på 65 år öppnas för vandringsfisk. Raseborgs stad och samarbetsgruppen för Laxfisk i Svartåns vattendragsvision framför redan i det här skedet ett varmt tack till såväl alla finansiärer som till dem, som på olika sätt stött projektet i egenskap av sakkunniga.

”I och med att fiskvägarna i Åminnefors och Billnäs blir färdiga vänder sig tankarna mot åns övre lopp, där Åkerfors blivande naturenliga fiskväg och den byggnadstekniskt utmanande Svartå forsen väntar. Förberedelserna för det nya projektet är redan i gång, men finansieringen för fortsättningen är ännu öppen” konstaterar Piia Nordström, ansvarig gatuchef vid Raseborgs stad, om de fortsatta planerna.

Tilläggsuppgifter:

Jaana Pönni
Västra Nylands vatten och miljö rf
tel. 050 575 1738

Piia Nordström
Raseborgs stad
tel. 019 289 3852

Jan Gröndahl
Raseborgs stad
tel. 019 289 2550