Åtgärdsplanen för att minska näringsbelastning från Raseborgsån blev färdig

Rördammar, sedimenteringsbassänger, översvämningsslätter och våtmarker, bland annat sådana här vattenskyddskonstruktioner behövs för att minska näringsbelastningen som rinner ut till Landbofjärden med Raseborgsån. Den splitternya åtgärdsplanen räknar upp ett mångsidigt och täckande urval av åtgärder vars syfte är att minska näringsbelastningen med 14 % på kort sikt och halvera belastningen i det långa loppet. För åtgärdsplanen står Projektet Raseborgs å som drivs av Raseborgs miljöbyrå.

Tyngdpunkten för åtgärdsplanen ligger på att få en bättre vattenhushållning och att förbättra åkrarnas struktur och växtskick. Konstruktioner som minskar vattnets flödeshastighet, kvarhållande av toppflöden samt erosionsskydd föreslås anläggas både vid Raseborgs ås huvudfåra, vid sidobäcken och vid källflöden. Vattenhushållningen vid källflöden underlättar vattenhushållningen även vid huvudfåran vars åkrar lider av översvämningarna.

– Åtgärderna som föreslås i planen hjälper till att hålla vattnet i vattenfåran och översvämningsvattnen borta från åkrarna, säger Stefan Holmberg glatt. Holmberg hoppas att sådda odlingsväxter och näringsämnen i fortsättningen skulle hållas kvar på åkrarna, och inte flyta iväg med översvämningsvattnen till havet där de orsakar övergödning.

Åtgärdsplanen lyfter fram även många för odlare bekanta åtgärder för att minska på belastningen av näringsämnen från jordbruket. Med tanke på vattenskyddet har optimeringen av fosforgödsling enligt växtens verkliga behov en betydande roll. Näringsbelastningen kan även effektivt minskas med vintertida växttäcke och genom odling av fånggrödor.

– Det finns inte en enskild åtgärd som löser allt utan ett gott slutresultat nås genom ett bra urval av åtgärder, konstaterar överinspektör Johan Sundberg på Nylands NTM-central, som också är ordförande för projektet Raseborgs ås styrgrupp. För varje jordbrukare finns en eller flera åtgärder som redan är i bruk eller som kan användas effektivare, påpekar Sundberg, och tillägger att planen dessutom hjälper jordbrukarna att rikta åtgärderna till områden där de är till störst nytta.

-Tanken bakom åtgärdsplanen är att ta fram effektiva metoder för att minska näringsbelastningen på längre sikt, även efter projekttiden, påpekar projektchef Minttu Peuraniemi. Planen visar att det är fullt möjligt att minska näringsbelastningen betydligt, men det kräver ett långsiktigt arbete. Raseborgs stad har nyligen förbundit sig att förlänga projektet med två år, d.v.s. ända till slutet av år 2022. Miljöbyrån anhåller om tilläggsfinansiering för ett fortsatt projekt från Nylands NTM-central. Det nuvarande projektet har dock ännu ett arbetsdrygt år kvar. På arbetslistan för år 2020 står bl.a. rensningsprojektet i samarbete med dikningsbolaget, förverkligande av vattenskyddskonstruktioner på avrinningsområdet, en fortsatt behandling av åkrar med jordförbättringsmedel samt uppföljning av vatten och mark.

Åtgärdsplanen gjordes inom projektet Raseborgs å och den förverkligades i samarbete mellan projektets arbetsgrupp och en konsult. I projektets arbetsgrupp ingick Minttu Peuraniemi, Raseborgs stads miljöinspektör Aapo Ahola, Nylands NTM-centrals specialplanerare Harri Aulaskari samt markägarnas och dikningsbolagets representanter Stefan Holmberg och Torbjörn Nyberg. Konsultfirma var Ramboll Finland Oy; deras arbetsgrupp bestod av vattendragsplaneraren Virve Kupiainen, ledande sakkunnig Pertti Keskitalo samt planeraren Elina Heikkala. Planen är tillgänglig här.

Tilläggsinformation:

• projektchef Minttu Peuraniemi, förnamn.efternamn@raseborg.fi, 019-2892270