Den 2 april 2022 infaller den internationella autismdagen
”Denna internationella dag är av största vikt för att motarbeta stigma, brist på medvetenhet och inadekvata stödsystem. Nutida forskning indikerar att tidigt ingripande kan hjälpa personer drabbade av autism att dra fördel av sina talanger. Det är nu vi måste arbeta för ett mer inkluderande samhälle, och belysa de drabbades talanger och förse dem med möjligheterna att nå sitt fulla potential”
– Ban Ki-moon,FN:s generalsekreterare
Det finns flera framgångsrika och kända personer som har autism, till exempel Greta Thunberg och Albert Einstein. Thunberg har ofta pratat om sin autism som en superstyrka och om att få en diagnos hjälpte henne få en förståelse för sig själv och det stöd hon behövde från sin omgivning för att må bättre och uppnå sina mål.
Autismspektrum och stress
Elever som har drag av autismspektrumstörning eller har en autismdiagnos är mer sårbara för stress.
Förutom skolvardagens press och skoluppgifter kan sociala situationer, sensorisk överbelastning, oförberedda situationer eller överraskningar vara stressande. Personer med autism kan se ut precis som vem som helst, men hen kan uppleva stor stress i helt vanliga vardagssituationer. I dagens samhälle är takten ganska hård och det syns också i skolvardagen.
I skolan kan den märkas som irritation, låsningar och ibland t.o.m. som totalvägran att utföra uppgifter. Hos vissa barn leder stressiga situationer till meltdowns, raseri, att man drar sig undan från andra eller helt fryser (fight, flight, freeze).
Att stimma (engelska “stimming”)
Olika elever har olika sätt att handskas med stress. Vissa elever behöver stimulering för att bearbeta sina känslor, lugna och återhämta sig. Många personer med autism ”stimmar” för att ge uttryck för känslor, både positiva och negativa. Stimulering kan vara exempelvis vokalisering (att föra ljud, upprepa samma ord flera gånger) eller rörelse (t.ex. knackningar, peta på saker, att vifta med händerna, gunga med kroppen eller snurra på håret). Att stimma fungerar lite som mindfulness, att hitta tillbaka till sig själv och nuet.
Om du själv tänker efter, kanske du också har vissa grejer du gör för att lugna kroppen och hjärnan?
De flesta har något de gör, men det som skiljer stimmande från annat beteende är det repetitiva mönstret och intensiteten.
Hjälpmedel
Hjälpmedel för sensorisk överkänslighet hjälper till att hålla den sensoriska belastningen tolererbar under lektioner och skoldagen. Det kan till exempel vara hörselskydd, skärmar, mössor, solglasögon, stressleksaker (fidget toys) m.m. Vissa barn är sinnessökande, det vill säga att de söker starka sinnesupplevelser. Vikter på vrister och handleder, ett elastiskt band runt benen på skrivbordet man kan gunnga på eller tuggsmycken kan ge lugn. För att inte dessa hjälpmedel ska vara för utpekande och leda till att de som behöver dem inte vill använda dem, är det bra att göra hjälpmedel åtkomliga för hela gruppen och normalisera dem.
Ibland när elever lugnar sig själva genom stimulering kan det leda till att läraren upplever att det stjäl andra elevers uppmärksamhet eller att de andra eleverna tycker det är orättvist att en viss elev får speciallov. Det är viktigt att diskutera detta med gruppen och normalisera stödåtgärder eftersom det är viktigt att de som behöver stödet får det.
Förutom fysiska hjälpmedel så finns det andra stöd man kan använda sig av. Vuxna runt eleven ska vara medvetna om barnets stresskänslighet och reagera om tecken på stress börjar synas. En tydlig struktur för dagen och lektionerna hjälper eleven att lättare ha koll på dagens arbete och förväntningar. Inplanerade rörelsepauser eller extra raster kan förebygga stress och också lugna den. För att lugna situationer kan man tillfälligt sänka kraven på vad som ska göras, t.ex. bestämma att färre uppgifter behöver slutföras eller genom att sätta upp mindre delmål. Det också hjälpa att undvika grupparbeten eller sociala situationer för att minska den sociala belastningen.
Du som jobbar i skolan har möjlighet att stödja dina elever att hitta sina superstykor och talanger genom att stödja och förstå de utmaningar eleverna har. Det kan vara utmanande för eleverna att hitta dem själv.
Läs även
