De sociala medierna som en kanal på vilken invånarna kan följa ärendena i hemkommunen ökar i popularitet, framgår det av Kommunförbundets stora invånarundersökning. För 18–29-åringarna är de sociala medierna vid sidan av lokaltidningen den viktigaste kanalen för att hålla sig informerade om kommunens verksamhet. I den här åldersgruppen uppger 50 procent att de följer antingen sociala medier eller läser lokaltidningen för att hitta information om hemkommunens beslut eller verksamhet.

– De sociala medierna är den enda kanal som stärkt sin ställning de senaste åren som en kanal för information om hemkommunen, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Finlands Kommunförbund.

Av alla kommuninvånare följer 27 procent kommunens verksamhet och beslutsfattande på sociala medier. Det är lika många som de som använder kommunernas webbsidor och betydligt fler än de invånare som hittar information om hemkommunen på exempelvis olika lokala organisationers webbsidor.

Invånarundersökningen i Kommunförbundets ARTTU2-forskningsprojekt besvarades av totalt cirka 11 000 personer från 40 olika stora kommuner på olika håll i Finland, inklusive Raseborg. Urvalet är heltäckande och jämförbart för hela Finland. 

I Raseborg följer man aktivt med kommunens angelägenheter via olika informationskanaler. För Raseborgs del var aktivitetsindexet 3,89 (i jämförelse lägsta värdet 3,25 och högsta 4,41). 
Kommunvisa svar hittas här (på finska).

Nästan alla följer ärendena i hemkommunen
Allmänt taget följer invånarna noga med frågorna i sin hemkommun. Av uppgiftslämnarna uppgav 93 procent att de följer kommunens beslutsfattande och verksamhet via åtminstone en kanal. Siffran har varit den samma under hela 2000-talet.

Fortfarande är tidningarna, i synnerhet lokaltidningen, den viktigaste kanalen för invånarna att hålla sig informerade om hemkommunens verksamhet och beslutsfattande. Av uppgiftslämnarna följer 82 procent ärendena i hemkommunen i lokal- och gratistidningar. I landskapstidningarna följer 68 procent kommunens beslutsfattande och evenemang. Tidningarnas betydelse har ändå minskat något under 2000-talet.

Också radio och tv är viktiga informationskällor när det gäller ärendena i hemkommunen och deras betydelse har under de senaste åren varit mycket stabil. Av uppgiftslämnarna uppger 70 procent att de ofta eller ibland följer hemkommunens ärenden i radio eller på tv.

Kommunens egen informationstidning, andra infoblad som delas ut till hemmen och olika föreningars, organisationers och bostadsområdens informationstidningar håller på att minska i betydelse som informationskanal. Exempelvis år 2008 följde 46 procent av uppgiftslämnarna ofta eller ibland hemkommunens ärenden i olika organisationers informationstidningar. År 2017 har den här siffran sjunkit till 34 procent.

Stora skillnader i användningen av medier i olika åldersgrupper, också könet och modersmålet påverkar
Ju äldre personer det är fråga om, desto mer följer de ärendena i hemkommunen. Mest aktiva är 60–69-åringarna. Minst följer invånarna under 30 år ärendena i sin hemkommun. Äldre personer håller sig underrättade om kommunen i lokaltidningen, i radion och på tv samt i landskapstidningen.
– Också modersmålet och könet påverkar hur mycket invånarna följer ärendena i hemkommunen. Svenskspråkiga och kvinnor håller sig mer underrättade om hemkommunens verksamhet än andra, framhåller Pekola-Sjöblom.

Närmare uppgifter om svaren på Kommunförbundets hemsida.

Like it? Share it!