Raseborgs stads parkenhet har ett arbetsfält som täcker 1 144 kvadratkilometer. Med 6 fast anställda, 3 deltidspensionerade, 8 säsongarbetare och 18 sommarvikarier underhåller man stadens samtliga grönområden, lekparker och simstränder.

Från slutet av maj till september krävs sju mänskors insats åtta timmar per dag för att hålla stadens grönytor på 75 ha i prydligt skick.  På vintern plogar man lättrafikleder, parkgångar och fastigheters gårdsplaner. Ansvariga trädgårdsmästaren Joakim Mäkelä berättar att parkenheten också sysselsätter många långtidsarbetslösa och civiltjänstgörare.

Mäkelä berömmer sin personal och den goda stämningen på arbetsplatsen. ”Här finns inga gnällmånsar.”

10 000 blomlökar, 5 000 blommor

Mäkelä betraktar budgetuppföljningen som sin kanske viktigaste uppgift. Allt bygger på att budgeten håller. Planeringen och koordineringen av verksamheten är en central uppgift, inte minst nu på våren inför sommaren. Parkenheten sköter ett brett urval av anskaffningar från bilar till handgräsklippare. Under vinterhalvåret gör man allt redo för högsäsongen, som för parkenheten sträcker sig från mitten av april till mitten av juli.

Vintern är för parkenheten en mycket viktig tid, då beskärs exempelvis alla träd i Raseborg. ”Det är mycket viktigare att beskära träden än man föreställer sig. Oskötta träd är en hälsorisk. Åtgärden görs med en skylift, vilket inte är billigt.”

På vintern bygger och reparerar man pontonbryggor och brygglock för badstränder.

Stranden i Stallörsparken och på campingen har en fin sand, men visste ni att sanden har körts dit. Om parkenheten inte regelbundet skulle köra sand till stränderna, skulle vassen snabbt ta över.

Vi betraktar alla vackra blommor som pryder stadens parker på sommaren som ett självklart inslag i gatubilden. Om det inte var för att parkenheten på hösten planterar ca 10 000 blomlökar skulle Raseborg vara en betydligt dystrare stad. Dessutom planteras omkring 5 000 olika sommarblommor.

I år satsar parkenheten på att förnya och bygga lekparkerna Landsbro i Karis samt i Tallbacka och Pojo kyrkoby.

Vandalisering det allra värsta

Det finns ett arbetsfält som Joakim Mäkelä och alla andra i parkenheten gärna skulle vara utan: att städa upp efter alla dem som skräpar ned och att reparera skadorna efter allt det som söndras och klottras ner av vandaler. Skadegörelse kostar staden och därmed dess invånare varje år stora belopp. 

Allt tycks duga för vandaler som vill förstöra det som parkenheten byggt upp för att skapa en trivsam stad. Inte ens sopkärl, Bajamajor eller lekparkers inventarier får heller vara i fred. Tänk på den lilla pojke eller flicka som med tindrande ögon rusar till en lekpark bara för att se att gunghästen eller klätterställningen eller något annat har förstörts under natten.

Likgiltighet ett gissel

Ett annat gissel är de ständigt växande mängderna av allsköns skräp. Du kanske tycker att det ser ganska snyggt ut på gatorna och i parkerna? Det kan du tacka parkenheten för. Varje morgon klockan sju startar grupper som tar hand om renhållningen, dvs. plockar upp allt det skräp som samlats sedan föregående morgon. ”Under de fyra senaste åren har mängden skräp ökat med mer än 100 procent”, suckar Mäkelä. Han säger att den totala likgiltigheten är ett gissel som drabbar oss alla.

Mäkelä berättar att av stadens ca 250 bänkar fixas och målas ett hundratal under vinterhalvåret. Det tar tid och kostar pengar. När bänkarna åter läggs fram på våren kan det i värsta fall ta endast en till två dagar innan de är nerklottrade med sprayfärg på nytt. Mäkelä har en vädjan inför den kommande sommaren.
”Ingen vandalisering i sommar, tack. Det kostar staden massor av pengar och tar arbetstid från allt annat. Vi har nog jobb ändå!”

Karl-Erik Eriksson
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den