|
Bara för att ännu en gång belysa vården i Karis så hämtar jag fram ännu vissa detaljer som är bakgrunden till den "otryggheten" som Karisborna i dag får uppleva i flere vårdformer. När staden i tiden med stadsdirektören Kaj Lindholm och den tillfälliga grundtrygghetschefen Bjarne Bolin i spetsen förberedde frågan till grundtrygghetsnämndens möte så gick man in för en princip som egentligen snedvred hela frågan på ett olyckligt sätt.
Man utgick ifrån att man delar upp vårdformerna i flere olika avdelningar. Bäddavdelningen, HVC versamheten, långvården samt vård i hemmet. Beredningen trodde att om det är flere aktörer som ger anbud, så blir helhetskostnaden för staden förmånligare. Medlemmar i dåtida gruntrygghetsnämnden har låtit förstå att om t.ex. en aktör, som Folkhälsan, hade fått ge anbud på hela paketet, så hade dom vunnit anbudsfördrågan. Man beaktade m.a.o. inte anbud för hela vårdkedjan från anbudsgivarna. Enligt Kaj Lindholm så var det bättre att dela upp verksamheten så, att det blir mera konkurrens. Staden skulle spara betydligt med detta system.Slutresultatet blev tvärtom när det gäller kostnaderna. Om en aktör hade haft hand om vårdkedjan, så skulle staden ha sparat en hel del tillsamman med aktören, och båda hade dragit nytta av logistiken som helhet. Nu satt alla aktörer de administrativa kostnaderna in i anbuden. Vidare så hade t.ex. Folkhälsan oftast läkare i dejour på Mjölbolsta, så om det blev ett akut läge för någon patient t.ex i hemvården, så behövde man inte via kretssjuhuset få remiss för att få in patienten på bäddavdelningen. Det är klart att alla handtag som specialsjukvåden gör debiteras fullt. Man bör komma ihåg att det som inte hälsovårdscentralen utför, så görs i specialsjukvården. Principiellt så kan aktörerna alltså spara, genom att skicka patienter till specialsjukvården.
Den tiden vi hade Folkhälsan så hände det mycket sällan att HVC saknade läkare.Vi Karisbor hade t.o.m. egenläkare, som inte mången annan kommun kunde ståta med. Specialsjukvårdens kostnader blev billigare, samt att vårdens nivå var mycket bättre än vad vi i dag får uppleva, tyvärr. Personalen trivdes mycket bra och omsättningen på personalen var nästan obefinltig. Enligt min mening så har personalens insatser mycket avgörande betydelse när det gäller omhändertagandet av patienter och vårdbehövande. Detta gäller inte minst de patienter som är dementa.
Om vi i dag ser på läget när det gäller bäddavdelningen och långvården, så har Med-One byggt nya utrymmen i Pentby och de extra kostnaderna för nybygget har man satt på de vårdebehövande. Det finns siffror som berättar att boendekostnaderna steg med 30 %, jämfört med t.ex. villa Rosa. Vidare har det berättats att personalstyrkan i vårdhemmet inte motsvara det behov som det borde vara. Vidare måste patienterna i dag själv skaffa materialet för sin peronliga hygien, som man fick av Folkhälsan i tiden och som ingick i vårdens pris.
Tolkningarna när det gäller konkurrensutsättandet av vården är enligt uppgift,mycket flexiblare än vad man i tiden i Karis tolkade dem. I många europeiska länder tolkas bestämmelserna mycket smidigare som hos oss. Om en aktör skött en verksamhet tidigare, så ges det vissa pluspoäng när man på nytt väljer akörer för följande period. Men min åsikt är dock, att det inte är bra för kommunerna att privata bolag sköter om vården. De privata bolagen har sin marknad på privata sidan. Tredje sektorn är dock ett bra alternativ som borde användas som komplement till kommunala vården.
Mina åsikter i denna fråga är kanske subjektiva, men när man varje dag träffar människor som vill diskuttera varför vården i Karis haltar, så vill jag inför kommande beslut ge min syn på saken som då , enligt mitt synsätt gick fel, och som man kanske kan rätta till i framtiden. Jag kan inte bekräfta alla rykten, men det berättades att B. Bolin hade fått anställning efter Karistiden i Med-One som konsult. Såhär kan saker också skötas, om man inte har kommunens intresse prioriterat.
|
