Jag tar friheten att citera Håkan Hellberg som för tre år sedan gjort en insändare i HBL när han skrev. ”Socialdemokratin har under 100 år gjort en historisk insats inte minst i sin nordiska form. De viktigaste angelägenheterna som den fick kämpa för har nu övertagits av andra partier, och man kan fråga sig om den historiska uppgiften för 1900- talets socialdemokrati nu är slutförd, och detta är var som återspeglas i flere valresultat”.

Denna text kom till redan före senaste riksdagsval, och nu har Hellbergs tankar återigen bekräftats. Det finns tydligen ingen verksamhet som är bestående, inte ens de gamla beprövade. Jag kan hänvisa till diskussioner med den yngre generationen, som säger sig vara socialdemokrater, men som i detta presidentval menade att socialdemokraterna hade ställt upp fel kandidat. Det är inte svårt att tolka dessa åsikter. Vi som länge varit med, vet dock att Lipponen var den mest erfarna statsmannen vi hade, men de yngre har framtidsvisioner som inte baserar sig på gamla erfarna statsmän utan dom vill se följande generation i aktion. Det är inte heller svårt att förstå dessa tankar. Det är klart att ett parti som SDP nog hade kunnat prestera också yngre representation, men som vi vet, så var valet enhälligt. Man måste ju igen påminna om att valet i alla fall är ett personval och inte en mätare av partiets stöd. Här kunde man ha ett önskemål om att då förhandsröstningen börjar, borde alla gallupar förbjudas. Dom dirigerar alltför mycket röstarnas beteende.

Från arbetslivet så finns en massa exempel på hur förnyelsernas tyngd trycker på. Det som min pappa försörjde familjen med under sina arbetsår, så skulle inte min generation klara sig med. Det senaste ingreppet på min egen arbetsplats minskade vår lilla arbetsstyrka med nästa 50 %. Det hade med den moderna tekniken att göra. Det bara bevisar att den moderna människan kanske bättre hinner med i farten, men vi äldre har svårare att följa med.
När det gäller presidentvalet för socialdemokratern så kan inte beskylla någon enskild människa  för möjliga bakslag i partiet, utan söka alternativa lösningar. Om någon kastar in handduken, som Mikael Jungner gjorde, är ingen medicin för motgångarna. Försök hellre titta hur man planerar nästa val, för att inte upprepa tidigare missar.  

Jag anser i alla fall att vi skall låta folket nu oberört välja sin president, och inte försöka vägleda dem. Jag har bara märkt vilken iver det finns just nu för en viss kandidat av våra anhängare, en iver som inte märktes då det begav sig i första valomgången. Det finns fackavdelningar som också bjuder ut pengar. För min del är det obegripligt. Dom bjöd inte ut år finansiering vår egen kandidat. Jag är tillfreds med att inte partiledningen officiellt tagit ställning för någondera kandidaten. De skulle bara dela partiet. Jag kan tänka mig att de två  borgerliga kandidaterna ändå har lätt att hitta finansiärer för sina kostnader. Den jag röstat på i andra omgången behöver inte mina små resurser.

När det gäller vårt parti och dess framtid så kan jag inte låta bli att ännu citera Hellberg. ”En hundraårig institution har svårt att frigöra sig från fastlåsta och murade attityder och strukturer och inte minst bundenheten till fackorganisationen. Ingen makt är lika obenägen till förändring, som den som bevakar erövrade förmåner.”

Bara för att ännu en gång belysa vården i Karis så hämtar jag fram ännu vissa detaljer som är bakgrunden till den "otryggheten" som Karisborna i dag får uppleva i flere vårdformer. När staden i tiden med stadsdirektören Kaj Lindholm och den  tillfälliga grundtrygghetschefen Bjarne Bolin i spetsen förberedde frågan till grundtrygghetsnämndens möte så gick man in för en princip som egentligen snedvred hela frågan på ett olyckligt sätt.

Man utgick ifrån att man delar upp vårdformerna i flere olika avdelningar. Bäddavdelningen, HVC versamheten, långvården samt vård i  hemmet. Beredningen trodde att om det är flere aktörer som ger anbud, så blir helhetskostnaden för staden förmånligare. Medlemmar i dåtida gruntrygghetsnämnden har låtit förstå att om t.ex. en aktör, som Folkhälsan, hade fått ge anbud på hela paketet, så hade dom vunnit anbudsfördrågan. Man beaktade m.a.o. inte anbud för hela vårdkedjan från anbudsgivarna. Enligt Kaj Lindholm så var det bättre att dela upp verksamheten så, att det blir mera konkurrens. Staden skulle spara betydligt med detta system.Slutresultatet blev tvärtom när det gäller kostnaderna. Om en aktör hade haft hand om vårdkedjan, så skulle staden ha sparat en hel del tillsamman med aktören, och båda hade dragit nytta av logistiken som helhet. Nu satt alla aktörer de administrativa kostnaderna in i anbuden. Vidare så hade t.ex. Folkhälsan oftast läkare  i dejour på Mjölbolsta, så om det blev ett akut läge för någon patient t.ex i hemvården, så behövde man inte via kretssjuhuset få remiss för att få in patienten på bäddavdelningen. Det är klart att alla handtag som specialsjukvåden gör debiteras fullt. Man bör komma ihåg att det som inte hälsovårdscentralen utför, så görs i specialsjukvården. Principiellt så kan aktörerna alltså spara, genom att skicka patienter till specialsjukvården.

Den tiden vi hade Folkhälsan så hände det mycket sällan att HVC saknade läkare.Vi Karisbor hade t.o.m. egenläkare, som inte mången annan kommun kunde ståta med. Specialsjukvårdens kostnader blev billigare, samt att vårdens nivå var mycket bättre än vad vi i dag får uppleva, tyvärr. Personalen trivdes mycket bra och omsättningen på personalen var nästan obefinltig. Enligt min mening så har personalens insatser mycket avgörande betydelse när det gäller omhändertagandet av patienter och vårdbehövande. Detta gäller inte minst de patienter som är dementa.

Om vi i dag ser på läget när det gäller bäddavdelningen och långvården, så har Med-One byggt nya utrymmen i Pentby och de extra kostnaderna för nybygget har man satt på de vårdebehövande. Det finns siffror som berättar att boendekostnaderna steg med 30 %, jämfört med t.ex. villa Rosa. Vidare har det berättats att personalstyrkan i vårdhemmet inte motsvara det behov som det borde vara. Vidare måste patienterna i dag själv skaffa materialet för sin peronliga hygien, som man fick av Folkhälsan i tiden och som ingick i vårdens pris.

Tolkningarna när det gäller konkurrensutsättandet av vården är enligt uppgift,mycket flexiblare än vad man i tiden i Karis tolkade dem. I många europeiska länder tolkas bestämmelserna mycket smidigare som hos oss. Om en aktör skött en verksamhet tidigare, så ges det vissa pluspoäng när man på nytt väljer akörer för följande period. Men min åsikt är dock, att det inte är bra för kommunerna att privata bolag sköter om vården. De privata bolagen har sin marknad på privata sidan. Tredje sektorn är dock ett bra alternativ som borde användas som komplement till kommunala vården.

Mina åsikter i denna fråga är kanske subjektiva, men när man varje dag träffar människor som vill diskuttera varför vården i Karis haltar, så vill jag inför kommande beslut ge min syn på saken som då , enligt mitt synsätt gick fel, och som man kanske kan rätta till i framtiden. Jag kan inte bekräfta alla rykten, men det berättades att B. Bolin hade fått anställning efter Karistiden  i  Med-One som konsult. Såhär kan saker också skötas, om man inte har kommunens intresse prioriterat.

Man kan också här sätta ner  tankar som man vill ha ut i etern. Jag har också varit passiv i bloggen, inte minst därför att jag har varit aktiv i facebook. Vi är mycket ute i naturen och rör på oss och då hamnar man alltid att uppleva saker som man skulle villa rätta till. Staden har i Lövkulla ett område som man kunde kalla område för trädgårdslotter. Men så kan man inte kalla det nu. Det är frågan om en avstjälpningsställe för allt möjligt bråte. Måste staden uppehålla områden för sådana andamål? En annan sak som allti stör, är frågan om det klottrande som finns på alla ytor som bara är möljiga att klottra? Måste samhället alltid bara godkänna sådant?

Social och hälsovårdens kostnader per /inv.i  några  grannkommuner år 2010

Kommun         soc/ h:vård - hvc/vården  - specialsjukvård - inv/över 65 år % -       jämförelsetal

HNS                     3.093            554                    913                  14,0%                     100

Hangö                  3.628            799                 1.120                  21.8%                     117

H:fors                   3.383            650                    938                  15,0%                     109

Ingå                      2.872            561                    990                 17,7%                       93

Kyrkslätt                2.953            492                    833                  10,8%                      95

Lojo                      3.027            599                 1.013                  16,0%                       98

Raseborg              3.213            506                 1.209                   21,0%                    104

Sjundeå                 2.787           593                    940                  12.4%                       90

Benämningen HNS avser Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.  HVC avser hälsocentralerna

Dessa kostnader berättar tydligt vad kostnaderna blir, när åldersstrukturen är rätt hög. Dessa kostander syns närmast i specialsjukvården.Man kan inte heller frångå det faktum att specialsjukvården i kommuner som använder VNS är rätt hög. De brister som fanns,och fortfarande finns, i primärvården I Karis kanske också syns i specialsjukvårens kostander. En viktig fråga är hur mycket invånarna använder privata läkare. Dessa kostander syns naturligt inte i dessa jämförelser. Jag anser personligen att det är  viktigt att läsarna  känner till de verkliga kostnaderna. Då uteblir spekulationer.

V.W.