|
Nästan varje vår publicerar media i Västnyland notiser om hur befolkningstillväxten under årets första månader har förlöpt, och vissa tjänstemän drar – varje år – ivrigt slutsatser på basen av dessa tal och prognostiserar i god tid det kommande årets slutsaldo. Och i slutändan blir det fel – igen. Befolkningen i Finland och även i Raseborg förändras inte lineärt över året. Snarare ser det ut om förändringarna för Raseborgs del skulle följa ett givet mönster av perioder av tillväxt och stagnation under året som är ganska lika från år till år.
Upp till bevis, tänker du kanske, och så skall det bli. I grafen nedan har jag granskat de månatliga befolkningsförändringarna från januari 2004 fram till april detta år med hjälp av s.k. temporär autokorrelation. Det kan låta svårt, men är i grund och botten superenkelt. Man granskar hur befolkningsförändringen en viss månad ser ut jämfört med ett visst antal månader tidigare. I detta fall har jag jämfört allt mellan 1 och 12 månader bakåt i tiden. Grafen talar sitt tydliga språk: korrelationen månader emellan är störst om man vrider kalendern bakåt exakt 12 månader, därav den högsta stapeln på just 12an. I klartext betyder det att man ganska väl kan gissa sig till en viss månads befolkningsförändring i Raseborg genom att se vad som hände samma månad ett år tidigare. Då vet vi det.
Man kan fråga sig om detta har någon betydelse, det är ju slutresultatet som räknas. Förvisso sant, men om det är så att det finns bakomliggande faktorer som styr slutresultatet, vore det ju trevligt att åtminstone känna till dem, vare sig man kan göra något åt dem eller inte. Och så har vi ju problemet med att vissa tjänstemän tror, eller vill få oss att tro, att allt är frid och fröjd bara för att folkmängden i kommunen varje vår ökar helt i takt med de givna målsättningarna, när så inte är fallet.
Befolkningen i Raseborg ökar i regel mellan nyår och sensommaren, för att sedan minska igen fram till årets slut. Mönstret har sett förvånansvärt likadant ut åtminstone hela 2000-talet. Man kan ganska bra gissa sig till det ungefärliga årssaldot för Raseborg på basen av vad som hänt mellan januari och sisådär maj-juni. Det brukar bli ganska lika i slutändan. Nu vet vi också det, men det är ju orsakerna till dessa cykler som egentligen är intressanta, inte cyklerna i sig själva.
Folkmängden förändras som en funktion av fyra variabler: födda; döda; inflyttade och utflyttade. Vi vet att de flesta barnen i Finlands föds på vårvintern eller mitt på sommaren, så även i Raseborg. Orsaken vet alla, det är bara att subtrahera nio, så här finns ingen ny kunskap att hämta. Dödsfallen i Raseborg varierar däremot inte cykliskt över kalenderåret, vilket är förståeligt. I vårt sammanhang är det alltså flyttningarna som är intressanta, också ur den synvinkeln att de står för majoriteten av den totala befolkningsförändringen i vår kommun.
Flyttningarna kan ytterligare delas in i två delar: inrikes- och utrikes-. Utrikesflyttning, dvs immigration och emigration, står för en bråkdel av alla flyttningar och följer inte ett givet mönster. Även om jag inte är säker på det, handlar det antagligen i ganska stor utsträckning om regelrätta flyktingar, och dessa anländer till eller lämnar kommunen när det råkar sig, inte en given årstid. Inrikesflyttningen däremot följer ett givet mönster.
Inflyttningen till Raseborg från andra kommuner i Finland är i regel alltid stor i januari månad så väl som i september. För septembers del handlar det nästan säkert om studerande som påbörjar höstterminen på våra utbildningsenheter, men med januari vet jag inte.
Utflyttningen följer också ett kalenderbundet schema, den är störst i augusti-september och har en andra topp i december. Höstens utflyttning kan antagligen än en gång förklaras med studerande, men vad utflyttningen i december beror på vet jag återigen inte.
Frånsett inledningen på studieterminerna, varför flyttar oproportionerligt många människor bort från kommunen just i december, och varför flyttar oproportionerligt många människor till kommunen just i januari. Spelar garnisonen i Dragsvik någon roll i detta? Har terminsavslutningarna också en effekt på flyttkarusellen runt årsskiftet? Eller finns det andra faktorer som skulle kunna vara gångbara förklaringar?
Om det handlar om regelrätt kommunalskatteplanering så borde det ju å det snaraste åtgärdas lagstiftningsvis. Handlar det om något annat vore det också trevligt att känna till. Om du har tankar kring detta, eller t.o.m. svar på frågorna, skriv gärna ned dem i kommentarfältet. Jag skulle personligen vilja veta vad det egentligen rör sig om, och så kunde det ju vara nyttigt för våra tjänstemän och beslutsfattare tillika. Bättre planering brukar oftast ge bättre slutresultat.
|
