|
Denna söndag har jag haft ovanligt mycket tid att tänka på, kanske det beror på att halva familjen varit bortrest och jag haft ovanligt mycket tid med min äldre gosse, som blev kvar med mig detta veckoslut. Förutom fotboll och simning har vi läst en hel del. Vi har funderat. Och filosoferat. Etik och filosofi är två viktiga ämnen i livet – kunskapen att tänka själv är en viktig egenskap och frihet som jag hoppas jag kan ge mina barn. För min del hoppas jag få mer tid att läsa på, på det området.
Vi har läst Nalle Puh. Ta del av en kort bit av hur det gick till när Kängu och Baby Ru hittades i sjumilaskogen.
”Ingen i skogen tycktes ha reda på varifrån de kom, men där var de i skogen en vacker dag: Kängu och Baby Ru. När Puh frågade Christoffer Robin: - Hur kom de hit? sa Christoffer Robin: - På det vanliga sättet, om du förstår, vad jag menar, och Puh, som inte gjorde det, sa: -Åhå! Sedan nickade han två gånger och sa: På det vanliga sättet. Jaha! Sedan gick han till sin vän Nasse för att höra hans mening om saken. Och hemma hos Nasse fann han Kanin, och så pratade de alla om det.
- Vad jag inte riktigt kan förlika mig med, är detta, sa Kanin. Här är vi nu....
- ...allesammans och så plötsligt vaknar vi en vacker dag – och vad finner vi? Ett främmande djur ibland oss. Ett djur som vi aldrig har hört talas om förr. Ett djur, som bär sin familj i en ficka. Tänk om jag skulle bära min familj i en ficka, hur många fickor skulle jag då behöva?
- Sexton, sa Nasse.
...
- Det gör detsamma, Puh, sa Nasse otåligt. Frågan är, vad vi ska ta oss till med Kängu.
- Å-jaså, sa Puh.
- Det fiffigaste, sa Kanin, skulle vara detta. Det fiffigaste skulle vara att stjäla Baby Ru och gömma honom, och när sen Kängu säger: ”Var är Baby Ru?” säger vi: ”Aha!”
- Aha! sa Puh och övade sig. Aha! Aha!... Men, fortsatte han, vi kunde förstås säga ”Aha!” även om vi inte hade stulit Baby Ru.
- Puh, sa Kanin vänligt, du har inte mycket förstånd du.
- Jag vet det, sa Puh ödmjukt.”
|
