Fullmäktigemötet 19.4 Skriv ut Skicka sidan
Skrivet av Niklas Andersson   
20 april 2010 13:56

Mitt inlägg i debatten om gymnasiet i Raseborg.

”när vi ser på vår ännu ganska nya kommun som helhet och vet de krav på effektivering, vill vi med den här motionen peka på ett nytt sätt att se på saker och ting. Vi vet att kommunen ska göra ett åtgärdsprogram för att spara miljoner. Vi vet också att det inte kommer att bli lätt att hitta nya lösningar om vi bara tittar på den nya kommunen med gamla glasögon.


Därför passar ett nytt, tvåspråkigt gymnasium in i bilden för Raseborg. Gymnasieeleverna förtjänar mångfaldigt kursutbud och kvalitativ undervisning i hela Raseborg. Ett Raseborgs gymnasium kunde tjäna detta syfte och i utvidgad mening också kunna erbjuda sina tjänster till grannkommunerna. Ekenäs har varit och är en skolstad i den nya kommunen Raseborg. Därför anser vi det vara viktigt att fortsätta utveckla det som är en stark stöttepelare i vårt lilla samhälle, nämligen utbildningen.


När man ser på bildningssektorns fokus på det senaste året så har effektiveringsprocessen enligt min åsikt fokuserat på fel område. Man har försökt uppnå sparmål genom att endast stänga några små enheter som i slutändan är ifrågasatt vad man sparade. Det man verkligen hade behövt hade varit en större, mer omfattande helhetsplan över hur utbildnings- och också biblioteksnärverket ska se ut i Raseborg i framtiden.


Min fasta åsikt är att Raseborg började i fel ända och tog den enkla vägen ut, när man listade småskolor som skulle stängas. Istället borde man ha börjat med gymnasiediskussionen redan tidigare, för att uppnå den verkliga effektivitet som på långsikt krävs.


Förslaget som förs fram i den här motionen ger en möjlighet för skolplaneringen att ta nystart. Förslaget om ett gemensamt tvåspråkigt gymnasium är välunderbyggt och utgör ett bra förhandsarbete för fortsatt planering inför starten för det nya gymnasiet. Därför väljer jag tvåspråkighet och Raseborgs gymnasium – Raaseporin lukio."

---------------------

Mothugg blev det både från de liberala och sosialistiska blocket. Tyvärr hade båda valt att med avsikt missförstå vad det var frågan om. Förslaget innehöll inte att blanda ihop språkgrupperna, men göra det möjligt att välja kurser över språkgränserna. Tvärtom står det i förslaget att det ska finnas svensk och finsk utbildningslinje att välja på. Administrationen är gemensam. För socialisternas del kan det konstateras att förslaget inte direkt handlar om privatisering, eftersom kommunen kvarstår som aktör.

Det skulle vara intressant att veta vad sfp riktigt menar med att de stöder levande tvåspråkighet. Sanningen är att svenska folkpartiet inte stöder någon tvåspråkighet. Medborgarinstitutkurser på finska...what?? Det kan tänka sig bra för mången svensk, men sanningen är att om sfp fick välja, så valdes alltid svenska personer och organisationer framom tvåspråkigaspråk. Jag anser naturligtvis att de svenskspråkiga finländarna ska vara så kompetenta, att de inte behöver bevisa modersmål för att duga. Sfp driver en apartheidpolitik som marknadsför sig själv som anhängare till levande tvåspråkighet, men de facto handlar det om svensk maktposition.

Det är synd att attityderna gentemot språkkunskaper är så stenålders i Sfp att den hindrar våra ungdomar att lära sig nya språk. Det gör det svårare för dem att bli konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden i Finland. Med tiden riskerar folkpartiet att marginalisera sig själva genom sin reserverade politik och måla in sig i ett hörn, kanske i Raseborg.

Men till denna reservatpolitik är naturligtvis Raseborgsfolkpartisterna oskyldiga. Det är naturligtvis på centralorganisationens order man argumenterar. Därför låter argumentationen så ohållbar i lokala öron.

Kommentarer
Skriv ny Sök
Synnöve M  - SFP-motsåndet   91.150.54.xxx   21.04.2010 00:29:25
förstår jag inte helt. Vi har ju en tvåspråkig bildningsnämnd med skild
finsk-och svenskspråkig sektion. Så skulle det förbli antar jag. Eleverna
skulle ges möjlighet att välja kurser från vilket gymnasium som helst och
inte som nu välja gymnasium. Har jag förstått rätt? Det skulle säkert
krävas mer av organisatören för att det ska bli möjligt.
Däremot förstår
jag inte varför det skulle behövas en stiftelse? Varför kunde inte detta
ordnas av staden? Behövs stiftelsen för att det skulle behövas mer pengar
för att organisera det hela? Kan stiftelsen då ställa vissa krav på VILKA
som skall sitta i nämnden och sektionerna?
Niklas  - Svar   83.145.227.xxx   21.04.2010 12:37:48
Nämnderna skulle bestå som förr, förlaget vill inte ändra på det, och
huvudpointen är valbarhet för eleverna, flexibilitet och lättare
administration.
Naturligtvis går även samma organisationsförslag att ympa
in i kommunens nuvarande organisation. En fristående organisation skulle ändå
på ett nytt sätt kunna utveckla gymnasiekonceptet, kanske i samarbete med
också övriga andra stadiets utbildningar och i framtiden med grannkommunerna.
Iden om stiftelse-ab är densamma som t.ex. i Axxell, så det är inget konstigt
med det. Kommunens inflytande garanteras naturligtvis också i fortsättningen i
de avtal som görs upp med upprätthållaren.
Synnöve M  - Axxell   91.150.54.xxx   21.04.2010 15:27:28
Vad gäller Axxell sägs det att Svenska Folksskolans vänner uttalade
önskemål om vilken typ av medlemmar som skulle sitta i styrelsen. Partierna
uppfyllde snällt detta önskemål. Jag har tappat tron på privat eller
stiftelse verksamhet, dels därför, dels för resultatet av upphandlingen av
grundtryggheten i Karis. Kommunens insyn minskar.
Niklas  - Svar   83.145.227.xxx   21.04.2010 17:06:04
På samma sätt kan kommunen vara med och formulera stiftelsereglementet för
gymnasiet, som garanterar politiskt inflytande och delägande. Vad beträffar
grundtryggheten i Karis, så är där ett helt annat koncept, ett
hälsovårdsföretag vars syfte är att göra ekonomisk vinst. Så är ju inte
fallet i ett utbildningsbolag. Ekonomin måste dock vara i balans, men det
MÅSTE den också vara i den kommunala ekonomin. Synd att du tappat tron på
stiftelser, men det jag inte förstår är varför du skulle tro att det i
kommunen fungerade bättre? Det kommunala beslutsfattandet är tvärtom en
mycket mer komplext och nyckfullt system än ett utbildningsbolags som vet sin
uppgift.
Synnöve M  - Stiftelse kontra kommun   91.150.54.xxx   21.04.2010 17:36:56
Visst verkar kommunalt beslutsfattande komplext och nyckfullt, men för
kompetenta ledamöter finns i alla fall möjlighet till insyn på ett helt annat
sätt än i stiftelser och privata företag, även när aktören är kommunen.
Den kan vara med och formulera reglementet, men det är upp till den som sitter
på de extra pengarna att godkänna det. Förövrigt tycker jag att det var ett
förslag med nytänkande som förtjänar en ordentlig diskussion.
Niklas  - svar   83.145.227.xxx   21.04.2010 18:13:18
Ja, före starten behöver ju inte allt bli exakt som i förslaget. Diskuteras
kan och bör alla komponenter. Meningen är att vara konstruktiv.
Synnove M  - EU-pengar?   91.150.54.xxx   24.04.2010 13:49:56
Under rubriken Minority languages-asset for regional development (svenskan i
Finland är minoritetsspråk, trots att det också är nationalspråk)hittade
jag Resolution 301 (2010). Här beskrivs i 7 punkter hur viktiga
minoritetsspråken är. I den åttonde punkten uppmanar kongressen de lokala och
regionala myndigheterna till olika åtgärder. Åtgärd e. vill uppmuntra
upprättandet av flerspråkiga skolor som kombinerar utbildning med ett
nationellt språk med utbildning i ett landsdels- eller minoritetsspråk. Staden
+ EU-pengar kunde kanske bli ett föredöme för hela landet? Det här kan väl
inte vara "farligare" än internationella gymnasier?
harri  - Pelkäänpä ettei täytetä ehtoja   Publisher   24.04.2010 14:27:32
Ruotsinkieli kun on Suomessa virallinen kansalliskieli koko maassa - ei EU:n
säädösten mukainen vähemmistökieli, kuten vaikkapa suomenkieli on
Ruotsissa.

Juuri tästä samaisesta syystä (ruotsinkieli ei
vähemmistökieli, vaan kansalliskieli Suomessa) on hyvin kyseenalaista
poliittiselta taholta (RKP) ajaa erilaisia ratkaisuja maassa samanlaisiin
kieliolosuhteisiin. Miksi suomenkielisillä alueilla pitäisi ylläpitää
2-kielisiä rakenteita ja ratkaisuja, jos niitä ei haluta ruotsinkielisille
alueille?

Voisi olla loppujenlopuksi kaikille osapuolille hyväksi tunnustaa
tosiasiat ja ruotsinkielistenkin myöntää, että ruotsinkieli tosiasiassa on
virallinen (alueellinen) vähemmistökieli Suomessa. Sen mukana tulee mm.
EU-rahaa ja alueelliset erikoisjärjestelyt ovat sallittuja.
Synnöve M  - Harri   91.150.54.xxx   24.04.2010 18:39:13
har kanske rätt, men även denna möjlighet bör kunna diskuteras. Men visst
har vi tvåspråkiga lösningar inom de områden där svenskspråkiga är i
majoritet i tvåspråkiga kommuner. Grundlagen kräver ju det. Om det inte
alltid fungerar är en annan sak. Skolmiljön är det enda undantaget. Huruvida
det är vettigt kan man alltid diskutera. Personligen vill jag dra gränsen vid
lektionstid, förutom språklektioner. Allt däremellan måste få vara fritt
val.
harri  - Rajanveto on hankalaa..   Publisher   24.04.2010 23:05:46
...ja helposti tulee sellainen kuva, että RKP (tai ruotsinkieliset yleensä,
kuten suomenkieliset helposti ajattelevat) haluavat kyllä 2-kielisiä
ratkaisuja suomenkielisenemmistöisille alueille, mutta mieluiten ajattelevat
omilla ruotsinkielisenemmistöisillä alueillaan olevansa vähemmistökieli,
mikä oikeuttaa erityisratkaisuihin. Ei ole niin paha asia, jos vähemmistö
haluaa eristäytyä enemmistöstä (esim. kouluratkaisut Espoossa tai Turussa),
mutta on huomattavasti huolestuttavampaa jos enemmistö haluaa eristäytyä
vähemmistöstä (kouluratkaisut vaikkapa Raaseporissa ja Pietarsaaressa) ja
siten usein tarjota samalla enemmistölle paremmat lähipalvelut. Verot
kuitenkin kelpaavat myös vähemmistöltä.

En muuten usko RKP:n kielteisen
kannan 2-kielisiin ratkaisuihin liittyvän vain kouluihin vaan myös
terveydenhoidon- ja vanhustenhoidon alueelle - siis lähes kaikkeen.
Synnöve M  - Enspråkiga lösningar - SFP:s mål?   91.150.54.xxx   25.04.2010 16:42:30
Det finns kanske en och annan svenskspråkig som önskar sig det - i allt. Men
jag tror inte att någon svenskspråkig med normalt realistiskt tänkande ens
drömmer om det. När det gäller utbildning på mellanstadienivån, som
gymnasiet är, tycker jag att det skulle vara bra att förbereda ungdomarna på
att, i synnerhet då svenskspråkiga eftersom vi är i minoritet i landet, att
omgivningen är tvåspråkig. Och vill man vidga vyerna inom landet så är det
finska som i första hand gäller. Det har jag åtminstone fått lära mig sedan
barnsben fast jag är uppvuxen i rätt så svensk enspråkig miljö.
Skriv kommentar
Namn:
E-post:
 
Rubrik:
Var vänlig och mata in anti-spam-koden du kan läsa i bilden invid.

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

Senast uppdaterad 20 april 2010 14:13
 

Niklas Andersson 

Niklas

Fullmäktigeledamot i Raseborg, ledamot i koncernpolitik-, strategi- och ekonomisektionen, ersättare i stadsstyrelsen

Politisk sekreterare, trebarnspappa och kristdemokrat.

www.niklasandersson.fi/