|
RAPPORT FRÅN DEN NATIONELLA GRUNDSKOLEKONFERENSEN 2008 |
 |
 |
|
Skrivet av Heikki Mansikkaniemi
|
|
27 april 2008 20:29 |
Utbildningsstyrelsen arrangerar vartannat år en nationell grundskolekonferens. Programmet var i år omfattande. 6 experter diskuterade inledningsvis grundskolans styrka och framtid. Dagarna fortsatte med mångskiftande teman: Pedagogik som befrämjar uppfostran, Språkundervisning i skolan, Specialundervisning och den framtida skolan. Undervisningsminister Sari Sarkomaa avrundade dagarna med att tala om hur grundskolan kan bli bättre. Den finländska skolans starka sidor och framtid Generaldirektören emeritus Erkki Aho berömde grundskolans förträfflighet. Meningen med skolreformen var att med tiden få en förhöjd utbildningsnivå och att minska de regionala skillnaderna. Han tyckte att det största misstaget i början var nivåkurserna i språk och matematik. De avskaffades år 1974. Professor Jarkko Hautamäki ifrågasatte PISA-resultaten och han menade att de goda resultaten berodde på att eleverna i Finland är snälla och lydiga. De finländska barnen var de enda som svarade på alla frågor. Hautamäki tyckte att ett kritiskt och analytiskt tänkande fattas i våra skolor. Den nye generaldirektören Timo Lankinen delade Hautamäkis åsikt. Timo Lankinen ansåg dessutom att problemlösningen inte uppmärksammas tillräckligt. Alternativ funderar man inte på. Tillämpningsförmåga, muntlig framställning och sociala färdigheter utövas för sällan. Han ville dessutom ha mera undervisning i samhällskunskap. Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula tyckte att skolan förändras sakta eftersom basbehoven förblir oförändrade. Men förändringar är på kommande och syns i synnerhet på större orter. Den kulturella mångfalden och tvåspråkigheten ökar med fart. Nyttan av växelverkan mellan religioner och kulturer borde man använda även i skolan som ett steg i uppfostran. Hon hade märkt att teknologi och inlärningsmiljö oberäkneligt påverkar utbildningsramarna. Familjen förändras snabbt. Den så kallade kärnfamiljens andel krymper hela tiden. En del får mer och mer problem att kämpa med. Hon hoppades att de sociala och de andra kommunala sektorerna skulle samarbeta så mycket som möjligt. Aula undrade också om man tillräckligt drog nytta av viljan hos vissa föräldrar att delta i skolans aktiviteter. Bildningschef Kirsti Mäensivu påpekade att skolan inte är någon vårdanstalt och att klarare gränser skulle behövas mellan skolan och socialtjänsten. År 1970 trädde en ny hälsovårdslag i kraft. Då var hälsoservicen i skolorna mycket bredare än nu. Sedan dess har läget stagnerat. Vidare tyckte hon att dagens elever har stora identitetsproblem. Många vet inte riktigt vad eller vilka de är. En del upplever sig själva som något slags mittpunkt i världen. I invandrar- och flyktingtäta områden i Helsingfors kämpar vissa skolor med ännu större identitetsproblem då t.o.m. hälften av barnen kan ha utländskt ursprung. Rektor Annelie Nylund från Borgå ansåg att grundskolan fungerar tämligen bra. Den har hög status och upplevs som en skola för alla. Sträng disciplin är allmänt godkänd osv. Det största hotet lurar i att man inte beaktar skillnaderna mellan pojkar och flickor. Psykiskt utvecklas de på olika sätt och vid olika åldrar. Tyngdpunkten i undervisningen ligger mera på det språkliga som gynnar flickor. Hon ansåg också som ett hot att det hela tiden råder brist på svenska lärare. PEDAGOGIKEN SKALL STÖDJA INLÄRNING OCH UTVECKLING Pedagogiskt finns det många starka sidor i grundskolan. Lärarna har nuförtiden en mångsidig syn på eleverna. En stark vilja finns att acceptera olikheter. Steg mot aktivare arbetsmetoder har tagits i bruk. Läroplanen har nu en större betydelse än förr. Samtidigt försöker man utveckla självständigt tänkande och uppfostringsmålen har stärkts. Utmanande för skolorna är stora grupper, olika behov hos elever och läroplanens krav. Svårigheter vållar också brist på flexibla inlärningsmiljöer, svårigheter att känna igen grunduppgiften och komma underfund med en gemensam verksamhetskultur. Kompletterande utbildning och egna utvecklingsbehov förorsakar många lärare huvudvärk. KÄNSLOR Känslorna varierar mella positiva och negativa sådana. Huvudregeln är att positiva känslor, som glädje, nyfikenhet, lugn, hoppfullhet, tacksamhet osv., främjar inlärningen. Tvärtom går det med de negativa känslorna. De förlamar processen. Negativa känslor kan också ha en viktig roll vid reglering och utveckling av aktiviteter. Känslor bör respekteras och tas på allvar, snarare än kontrolleras. Trots allt måste man kunna konsten att behärska sig. SPRÅK I GRUNDSKOLAN Betydelsen av språk har ökat hela tiden, men eleverna läser språk mycket mindre och färre språk än tidigare. Studentsvenskan är inget undantag. Det så kallade tredje språket har lidit allra mest av utvecklingen. Finländarna klarar sig i tyska, franska och ryska mycket sämre än förr. Botemedel måste man finna för att komma framåt. Enligt hjärnforskningen kan man börja med flera språk i ett mycket tidigt skede. Hjärnan är mest mottaglig från 0 till 12 års ålder. Därefter försvåras det naturliga sättet att lära sig språk. Olika alternativ kan provas. Språkbad har redan konstaterats att vara en bra metod. Det kan redan utnyttjas innan den egentliga ämnesundervisningen börjar. Svenska i finska skolor kunde genomföras mera än nu som språkbad. På tvåspråkiga orter kunde skolorna ha mera samarbete med varandra. Genom hela grundskolan kan man också tänka sig att undervisa i ett eller flera ämnen på det andra inhemska. Isoleringen i dagens samhälle är av ondo. Att börja undervisningen i det andra inhemska språket först i högstadiet är för sent. Fördomar och negativa attityder ökar dessutom med åldern. SPECIALUNDERVISNING I Finland finns det 7,7% elever med behov av specialundervisning. I Nyland är motsvarande siffra ungfär 9. Specialundervisning äger rum i skilda klasser, i klassen eller bara i vissa ämnen utanför klassen. För att slippa kumulativa problem bör man satsa på barnen i ett tidigt skede. Ministeriet tänker utbilda flera speciallärare för daghemmen. Detsamma gäller speciallärare i grundskolan. Samtidigt vill man öka lärarnas kunskaper om barn med speciella behov. Ofta är psykiska sjukdomar förknippade med inlärningssvårigheter. Nu vill man förverkliga vårdgaranti så att barnet måste bli undersökt inom 3 veckor och få vård inom 3 månader. Specialundervisningen beaktas bättre än förr i nya läroplaner och studiehandledning. Med att öka klubbverksamhet vill man motarbeta den negativa psykiska och fysiska trenden hos eleverna. LÄRARENS FRAMTIDA ARBETE Utvecklingschef Olli Luukkainen skisserade samhället och skolan i framtiden. De fysiska och psykiska gränserna suddas ut. Så går det också med gränserna för kunnande och inlärningsmiljöer. Framtiden rusar in med virtualvärldar. Virtualyrken ökar. Läkaren undersöker virtuellt, läraren undervisar virtuellt, eleven går mer och mer i en virtuell skola. Som en nackdel konstaterade han att den nya tekniken kommer att förorsaka mer ångest, ensamhet och utslagning, men mindre delaktighet. Konsulterna blir därmed en eftertraktad grupp. De behövs för att hjälpa de människor som inte klarar av den virtuella världen. Av experterna krävs nya drag: maximal hjärnintelligens, intiativförmåga, kreativitet, innovativa färdigheter, självbehärskning och förmåga att bilda nätverk osv. Eleverna kan i vissa färdigheter vara före eftersom många av dem redan nu behärskar virtualvärlden bättre än många lärare. Det är svårt att stoppa eller ändra trenden. UNDERVISNINGSMINISTER SARI SARKOMAAS FUNDERINGAR
Undervisningsminister Sari Sarkomaa hade valt rubriken Hur grundskolan kan förbättras. Staten kommer att satsa 80 miljoner euro på programmet. Det är meningen att satsa på mindre grupper, studiehandledning och elevvård. Konstämnen och idrott stärks. Klubbverksamheten återupplivas . Därmed vill man väcka intresse för fritidsaktiviteter hos elever. Undervisningsministern skulle gärna se att skolorna först och främst skulle ordna motionsaktiviteter. Skolan måste ordna minst 3 – 5 timmar verksamhet i veckan för att kunna få statligt stöd. Delegationen för grundskolans kvalitetskriterier har påbörjat sin verksamhet. Delegationen försöker få till stånd en diskussion med så många deltagare som möjligt. Undervisningsministern bekymrade sig också över att många lärare byter eller planerar att byta arbete. Därför är det viktigt att värna om läraryrket genom att göra undervisningen mera lockande. Lärarna kommer att få mera kompletteringsutbildning och flera fasta arbetsförhållanden. Därmed fokuserar man på att lärarna skall orka fortsätta att undervisa.
|
|
Senast uppdaterad 04 maj 2008 18:16 |
