|
EN SKOLA MITT I SAMHÄLLET |
 |
 |
|
Skrivet av Heikki Mansikkaniemi
|
|
12 februari 2008 12:11 |
|
Många tycker att grundskolan har nått sin kulmen när den är utrustad med de modernaste hjälpmedel som finns att få. Så trodde jag också innan jag hörde rektorn för Rinkebyskolan Börje Ehrstrand föreläsa på lärararnas utbildningsdagar på Mässcentret i Helsingfors. Han förvandlade målmedvetet en förfallen skola i en mycket heterogen omgivning till en av de bästa skolorna i Sverige. Majoriteten av eleverna är flykting- och invandrarbarn. Den som vill fördjupa sig i den skolans pedagogik kan läsa om den i boken "Rinkebyskolan" av Yvonne Busk i samarbete med Börje Ehrstrand. Jag redogör här endast i korthet hur skolan fungerar. Det första steget var att återinföra arbetsron i skolan. Det skedde i samarbete med föräldrar, elever och lärare. I början av högstadiet höll lärarna utvecklingssamtal med eleverna. Samtidigt skrev varje elev på ett kontrakt där de på hedersord lovade att inte ägna sig åt våld, mobbning, sexuella trakasserier eller rasism. Om någon bryter mot sitt kontrakt så ingriper man genast och utreder fallet. Elevvårdsteamet är starkt och arbetar hela tiden för att förebygga mobbning. Eleverna har också ansvar för olika slags verksamheter i skolan. De tar bort bl.a. klotter och skräp i skolans utrymmen. De hjälper till att måla, städa och är med i matserveringen. Föräldrarna har majoritet i den lokala styrelsen. Elever och lärare är också representerade. Oöverkomliga konflikter har inte förkommit. Föräldrarna har också hemma en aktiv roll. De är förpliktade att dagligen kontrollera att barnen gör sina hemläxor. Nuförtiden är daghemmet och lågstadiet starkt integrerade med högstadiet. Detsamma gäller hobby- och fritidsaktiviteter. Redan på daghemmet får barnen profiliera sig. Där kan man välja europaenheten, scienceenheten eller idrottsenheten. På daghemmet har barnen möjligt att lära sig 3 språk: modersmål, svenska och engelska. Senare i grundskolan ökar antalet språk med 1 – 2 . Sålunda kan eleven under grundsolan lära sig 4 – 5 språk. Undervisningen sker huvudsakligen genom att göra saker och sköts i möjligast mån av lärare som har språket som modersmål. Scienceenheten utvecklar språk mecd hjälp av naturvetenskaper. Den har lyckats att även attrahera flickor. Enheten samarbetar kontinuerligt med Kungliga Tekniska Högskolan. Fast lördagar är lediga skoldagar åker nästan alla elever helt frivilligt till KTH för att lära sig mera. Idrottsenheten koncentrerar sig på korgboll och fotboll. Den här enheten har klarat sig allra bäst i alla andra ämnen även om eleverna har färre lektioner i kärnämnen. Hemligheten ligger helt enkelt däri att de som har bättre fysisk kondition orkar anstränga sig också psykiskt mera. Gemensamt för alla enheter är t.ex. att förbinda sig till ett sakligt uppförande, att satsa på goda kunskaper, viljan att utveckla sociala kompetens och god hälsa. Man lägger därför stor vikt vid muntliga färdigheter och kontakter med den omgivande världen. På så sätt aktiveras också läsintresset. Hemmet övervakar att barnet läser skönlitteratur minst en halv timme varje dag eftersom språket är grunden till all inlärning. Skolan ordnar då och då läsveckor. Alla ägnar sig då bara åt läsning. Därför har skolan skaffat sig ett utmärkt och modernt bibliotek.
Som en kuriositet må nämnas höga ideal som skolan vill erbjuda sina elever. Europaenheten förbereder sig varje år för att träffa nobelpristagaren i litteratur. Eleverna skriver sina egna skriftliga produkter i en bokform som de i samband med pristagarintervjun ger åt den belönade författaren. Nobelpristagare har gärna ställt upp för den här träffen. Andra kontakter med högt uppsatta och uppskattade personer knyts hela tiden. Nätverken måste fungera i en utåtriktad skola. Redan i grundskolan skapas kontakter med företag och högskolor eftersom man anser att de leder till idéer om de framtida skolan. Skolan måste även annars vara öppen för alla idéer som föräldrar, elever och lärare föreslår. Misslyckanden bör också accepteras. En modig satsning på reformer har uppmärsammats med diplom. Rektorn har fått en hel del både inhemska och utländska inviter att föreläsa om skolan och ledarskap. T.o.m. stora företag har velat veta mera om egenskaper hos goda ledare. En helhetssyn på skolan i förhållande till närmiljön, samhället runt omkring och ett internationellt perspektiv är centrala. Helhetssynen gäller också ett samlat perspektiv på barns lärande från förskolan till gymnasiet. Eleven skall behandlas som en helhet och individ. Skolans uppgift är inte bara att förmedla kunskaper i traditionella ämnen utan också att ge eleven en social kompetens och möjlighet att utveckla en god fysisk och psykisk hälsa. Kanske Finland skulle ha något att ta efter, trots Pisaresultaten. De finländska barnen mår inte särskilt bra i skolan enligt andra undersökningar.
|
|
Senast uppdaterad 12 februari 2008 12:17 |
