|
Efter mitt anförande på fullmäktigemötet, se tidigare blogginlägg, behövs några förtydligande då en annan bloggare här på webbplatsen har kommenterat och reagerat specifikt på en mening.
Från Sfp:s hemsida läser jag språkpolitiska programmet och utbildningspolitiska programmet. Här några relevanta utdrag, då partiets linje i denna fråga har efterlysts:
Språket är också en fråga om rättvisa. En förutsättning för jämlikhet är att man inför domstolar, myndigheter och inom vården får tala sitt modersmål. Utan tillgång till utbildning, kultur och massmedia på modersmålet är det svårt att utvecklas som människa.
Svenskan i vårt land förblir stark så länge finlandssvenskarna själva enigt och med kraft för fram sin sak. Grunden är starka egna institutioner, som vi själva rår över. Här finns den livskraft som alltid garanterar en fungerande tvåspråkighet i Finland. En central finlandssvensk paradox gäller; enspråkiga lösningar ger tvåspråkighet och tvåspråkiga lösningar ger enspråkighet. De finlandssvenska nätverken ger också en positiv samhörighet, socialt kapital.
Den finlandssvenska utbildningen måste genomgå ständig förnyelse. Bara via livskraftiga egna skolor med ett starkt svenskt språk kan vi föra vidare vårt språk till kommande generationer. Skolorna skall vara öppna även för barn från finska familjer som vill stöda barnens språkutveckling. Skolmiljöerna bör vara enspråkiga. I miljöer där finskan dominerar, så som i huvudstadsregionen, bör särskilda åtgärder vidtas för att upprätthålla en svensk språkmiljö. Språkbad på svenska erbjuder de finska barnen en unik möjlighet att lära sig svenska.
Raaseporissa meillähän on molemmille kieliryhmille kielikylpymahdollisuus päivähoidossa.
Sfp vill skapa ett täckande utbildningsnät med starka svenska enheter. Detta förutsätter en klar arbetsfördelning samt samordning och samarbete.
Det finns ett behov av ett starkt utvecklat samarbete och samordning på andra stadiet för att minska överlappningarna och höja kvaliteten. På det sättet kan en högklassig svenskspråkig gymnasie- och yrkesutbildning tryggas också i framtiden. Gymnasie- och yrkesutbildningarna ska utvecklas utgående från sina egna särdrag. Det är meningsfullt att utveckla ett fungerande och flexibelt samarbete inom andra stadiet.
Tämä pätee myös toisinpäin, kun esim. Raaseporissa enemmistökieli on ruotsia ja vähemmistökieli on suomea.
Lukioyhteistyö on jo olemassa (esim. Flex-viikko) ja mahdollista vielä kehittää meidän kolmen lukioden välillä. Joustavuus on tärkeää, että tuleva ylioppilas voi tehdä omat valinnat.
Samtidigt delar t.ex. Karjaan lukio ja Karjaan yhteiskoulu vissa lärartjänster, likaså Karis-Billnäs gymnasium och Karis svenska högstadium. Vad skulle en sådan här omfattande omstrukturering innebära för nämnda skolor?
Skulle det på lång sikt bli inbesparingar? Speciellt nu när vi ännu får förhöjd statsandel för små gymnasier anser jag inte tiden vara inne för att på allvar diskutera ett nytt storgymnasium.
Mutta, mitä mieltä ovat suomenkieliset jotka asuvat Raaseporissa? Haluavatko kaikki yhteinen lukio? Tässä on myös kyse suomenkielisten oikeus saada hyvää koulutus äidinkielellä.
Toinen asia, ja paljon tärkeämpi nyt, olisi saada suomenkielinen ammattikoulutus Raaseporiin niin nopeasti kuin mahdollista.
|
