|
Inför sommarsemestersäsongen sände stadens revisorer ut ett frågeformulär på 16 sidor till förvaltningsavdelningarna. Man ville kartlägga vilka risker verksamheten kan medföra inklusive en bedömning av hur sannolika de är och vad de skulle kosta i reda pengar.
Lyckligtvis slipper jag och mina närmaste arbetskamrater bekymra oss över kredit- och placeringsrisker, borgensförbindelser och säkerheter för marktäktstillstånd. I den meningen hör biblioteksverksamheten inte till högriskområdena i kommunen. Men det finns andra risker. Den öppenhet, som hela verksamheten bygger på, utgör den främsta riksfaktorn om man ser till besökarnas och personalens trygghet. Tröskeln till att besöka biblioteket ska hållas så låg som möjligt. Vi har följaktligen inga säkerhetskontroller och vill inte införa sådana. Bibliotekets användarregler har nu i alla fall uppdaterats så att det sägs ut att störande beteende kan leda till utvisning och i värsta fall till portförbud för viss tid. Uppdateringen av reglerna är en förutsättning för att det här ska vara juridiskt hållbart.
En riskfaktor, som är värd att lyfta fram, är servicens kvalitet. Här lurar risker som kan få stor betydelse i ett längre tidsperspektiv. Servicen byggs upp genom en mängd olika funktioner. Kvaliteten upplevs individuellt av kunden, men man kan också ställa upp professionella kriterier för den. Kundens bedömning påverkas av materialutbud, tillgänglighet fysiskt och på nätet, avstånd till servicestället, timing, datautrustning och linjer, skyltning, lokaler (just nu innetemperaturen på flera håll, avsaknad av kylaggregat) m.m. Personalens förhållningssätt och kunskaper är viktiga i varje skede av processen och speciellt i mötet med kunden. Utom personalen har alla som fattar beslut, som påverkar biblioteksservicen på olika nivåer, ett ansvar för kvaliteten.
Just nu gör vi vad vi kan för att besökarna ska trivas. En kanna hemgjord svartvinbärssaft på lånedisken kan fungera som en kavalitetshöjare.
Kerstin Sevón
bibliotekschef i Raseborg
|
