En solig vårmorgon på väg över baggöbron efter att ha lämnat sonen på dagis. Vattnet glittrar och de första skrattmåsarna för våren flyger runt bron. För tillfället är bron helt övergiven av andra medtrafikanter. Då ser jag en bit fram på bron ett större långsmalt djur som kvickt tar sej över bron, djuret finns i mitt synfält bara några sekunder men det finns inget tvivel om saken, det är en utter!

Min utterobservation lever med mej, jag berättar om den åt flera personer och alla blir lika glada att höra att det finns uttrar här, i stan. När jag kör över bron tänker jag på uttern och hoppas få se den igen.

Igår fick jag se den igen. Överkörd låg den på vägkanten, precis där jag sett den skutta över tidigare. För mej blev den en tung och ledsam påminnelse om hur vi, utan ont uppsåt, bryter kontinuiteten i naturen. Vägar korsar viktiga vandringsleder, broar bryter av strandkanter. Det tråkigaste är väl insikten att vi inte har en aning mer, om vandringslederna och om vilka som rör sej på dem. Vi har tappat kontakten.

Vid lunchen på jobbet pratade vi om uttern och då kom det fram att flera visste om ställen där det observeras uttrar. Vi konstaterade att information om hur många eventuella utterområden som finns i vårt närområde nog fattas. Om du vill dela med dej av utterobservationer tas de emot med stort intresse här på ARONIA. Vem vet, kanske vi i framtiden kunde bli bättre på att ta djur som uttern i beaktande när vi planerar våra städer och vägnät? Så att flera kunde få vara med om att se en utter bara en vanlig dag, på väg till jobbet.

Saukot keskuudessamme

Aurinkoinen kevätaamu. Olin juuri vienyt pojan päiväkotiin ja ajoin Baggön sillan yli. Vesi kimmelsi ja kevään ensimmäiset naurulokit lentelivät ympäriinsä. Hetken ajan silta oli täysin tyhjä muista autoilijoista. Silloin näin vähän kauempana sillalla ison, pitkulaisen eläimen joka nopeasti ylitti sillan. Eläin oli näkyvissä vaan muutaman sekunnin mutta ei jäänyt epäilystäkään, eläin oli saukko!

Kerroin saukkohavainnostani monille henkilöille ja kaikki tulivat yhtä iloisiksi siitä että täältä, keskeltä kaupunkia, löytyy saukkoja. Siitä lähtien ajaessani sillalla olen ajatellut saukkoa ja toivonut näkeväni sen uudelleen.

Tänään näin saukon uudelleen. Se makasi yliajettuna tien reunassa, täsmälleen samassa kohdassa mistä näin sen ylittävän tien aikaisemmin. Minulle se oli raskas ja surullinen muistutus siitä, tiedostamattamme, pirstomme tahtomattamme luontoa. Tiet risteävät tärkeiden eläinten kulkureittien kanssa ja sillat katkaisevat rantojen reuna-alueita. Surullisinta on, että meillä ei ole enää tietoa kulkureiteistä ja siitä mitkä eläimet niitä käyttävät. Olemme menettäneet yhteyden.

Keskustelimme työpaikan lounaspöydässä saukoista, ja monet tiesivät paikkoja joissa saukkoja on havaittu. Totesimme, että tietoa mahdollisista saukkojen elinalueista lähiympäristöissämme ei ole juurikaan saatavilla. Jos haluat jakaa saukkohavaintosi, otamme ne ARONIAssa vastaan suurella mielenkiinnolla. Kuka tietää, ehkä me tulevaisuudessa voimme ottaa paremmin saukkojen kaltaiset eläimet huomioon kun suunnittelemme kaupunkeja ja tieverkostoa? Siten että yhä useammat voivat nähdä saukon ihan tavallisena päivänä, työmatkalla.

Mer information: Marianne Fred Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Formulär för anmälan av observationer i Aronias websidor / Lomake havaintojen lähettämistä varten Aronian nettisivuilla:

http://www.novia.fi/uttrar-ibland-oss

Vi firar den 15:e nationella energisparveckan - hela veckan v.41!

I år är det den femtonde gången som den nationella energisparveckan firas. Energisparveckan ordnas varje höst och tillfaller alltid under vecka 41. Dragaren för temaveckan Motiva Oy är.

Syftet med energisparveckan är att öka kännedom om förnuftig energi - och materialanvändning. En viktig aspekt med temaveckan är att visa, att agera energiförnuftigt behöver inte vara mödosamt.

Vem som helst kan delta – utmana någon att delta!

Energisparveckan riktar sig i förstahand till företag och gemenskap. Sedan två år tillbaka har även privatpersoner haft möjlighet att delta. I år deltar över 300 kommuner, städer, skolor, daghem, industrier, företag, butiker och privatpersoner. De som firar energisparveckan kan själva välja i hur stor grad de vill utföra de av arrangörerna rekommenderade energi- och materialeffektiverande åtgärder och vilka temaområden som är särskilt viktiga för dem.

Ett nytt tema för varje dag

Sex olika teman lyfts fram under energisparveckan. Under veckodagarna behandlas uppvärmning, rörlighet och trafik, materialeffektivitet, upphandling och elförbrukning. Temat för veckoslutet är vattenförbrukning.

Arrangörerna har samlat ihop material med konkreta tips om hur miljö- och klimatbelastningen kan reduceras. De som deltar har även möjlighet att dela med sig av sina egna tips.

Mer information om energisparveckan: http://www.energiansaastoviikko.fi/

Vietämme 15:ta kansallista energiansäästöviikkoa – viikon ajan viikolla 41!

Kansallinen energiansäästöviikko järjestetään tänä vuonna viidettätoista kertaa. Energiansäästöviikko järjestetään joka syksy viikolla 41. Teemaviikon vetäjänä toimii Motiva Oy.

Energiansäästöviikon tarkoituksena on lisätä tietoisuutta energian ja materiaalien järkevästä käytöstä. Teemaviikon tavoitteena on myös näyttää, ettei energiatehokkaasti toimimisen tarvitse olla hankalaa.

Jokainen voi osallistua – haasta joku osallistumaan!

Energiansäästöviikko on ensisijaisesti suunnattu yrityksille ja yhteisöille, mutta myös yksityishenkilöt ovat jo parin vuoden ajan voineet osallistua. Tänä vuonna osallistuu yli 300 kuntaa, kaupunkia, koulua, päiväkotia, teollisuusyritystä ja kauppaa, sekä yksityishenkilöitä. Osallistujat voivat itse määritellä mitä järjestäjien ehdottamia energia ja materiaalitehokkuutta edistäviä toimenpiteitä he haluavat suorittaa ja mitkä teeman osa-alueet ovat heille tärkeimmät.

Jokaiselle päivälle uusi teema

Energiansäästöviikolla huomioidaan kuusi teemaa. Viikon aikana käsitellään lämmitystä, liikkumista ja liikennettä, materiaalitehokkuutta, hankintoja ja sähkönkulutusta. Vedenkulutus on valittu teemaksi viikonlopulle.

Järjestäjät ovat laatineet neuvoja sisältäviä materiaaleja ympäristö- ja ilmastokuormituksen vähentämistä varten. Osallistujilla on myös mahdollisuus jakaa omia vinkkejä.

Lisää tietoa energiansäästöviikosta: http://www.energiansaastoviikko.fi

Tilläggsinformation/Lisätietoa: Malin Kurkisuo, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Skärlandet – Ett förhandlat, bebott och uppskattat landskapsvårdsområde

Forskningsmålet var Skärlandets landskapsvårdsområde som är Finlands första nationella landskapsvårdsområde grundat utgående från naturskyddslagen. Avhandlingens mål var att informera om själva processen för grundandet av landskapsvårdsområdet, hur öborna ser på landskapet de bor i och deras förhållning till landskapsvårdsområdet. Utgående från detta bedömdes också hur bra man på Skärlandet lyckats skapa den i miljöministerns tal beskrivna nya miljö- och naturskyddspolitiken.

Samverkan av flere saker möjliggjorde grundandet av Skärlandets landskapsvårdsområde. Markens ägo är koncentrerad till fem jordbruk, vilket gav en möjlighet för ett tätt, smidigt och förbindande samarbete mellan markägare och tjänstemän. Till samarbetet hörde bland annat utarbetandet av enskilda skötselplaner och stödansökningar i förbindelse med dem. Skärlandets landskapsvårdsområde har i hög grad uppkommit genom förhandlingar och överenskommelser. Processen för grundandet av området är ett exempel på en modern engagerande och interaktiv förhandlingsmodell där markägarnas och tjänstemännens olika värden tagits i beaktande. Med liknande modeller kan man förverkliga bevarandet av värden förknippade med landsbygdens kulturmiljö.

Viktiga byggstenar för Skärlandets invånares identitet är att man uppskattar naturen, är skärgårdsbo och har ett tudelat förhållande till staden. I de på Skärlandet landskapsmässigt värdefulla områdena förenas landskapets mångfald, säregenheten jämfört med övriga områden på ön, och närvaron av flera uppskattade landskapselement på ett och samma ställe. De mest representativa områdena som åtnjuter gemensam uppskattning är de havsnära, av traditionellt och mångfaldigt jordbruk formade landskapen, Grevön och Nabben, samt landskapen som främst är bekanta från invånarnas fritid, Sommaröträsket och Sundträsket.

Riihimäki, Matti: Skärlandet – Ett förhandlat, bebott och uppskattat landskapsvårdsområde

Pro-gradu avhandling
Utbildningsprogrammet för kulturproduktion och landskapsforskning
Humanistiska fakulteten
Åbo universitet

http://se.coastman.fi/

Skärlandet -Neuvoteltu, asuttu ja arvostettu maisemanhoitoalue

Coast-Man hankkeen piirissä julkaistiin pro gradu työ Skärlandetin maisemanhoitoalueesta

Tutkimuksen kohteena oli Suomen ensimmäinen luonnonsuojelulailla perustettu valtakunnallinen maisema-alue, Skärlandetin maisemanhoitoalue. Tavoitteena oli tuottaa tietoa alueen perustamisprosessista, siitä miten asukkaat arvostavat asuinmaisemaansa ja heidän suhtautumisestaan maisemanhoitoalueeseen. Näiden perusteella arvioitiin myös sitä, miten hyvin Skärlandetissa on onnistuttu luomaan ympäristöministerin alueen avaustilaisuudessa kuvaamaa uudenlaista ympäristö- ja luonnonsuojelupolitiikkaa.

Skärlandetin maisemanhoitoalueen perustaminen mahdollistui usean asian yhteisvaikutuksesta. Maanomistus on keskittynyt viiden maataloutta harjoittavan tilan omistukseen, mikä mahdollisti viranomaisten ja maanomistajien tiiviin, toimivan ja sitouttavan yhteistyön. Yhteistyöhön sisältyi muun muassa yksilöllisten maisemanhoitosuunnitelmien ja niihin liittyvien tukihakemusten laatimista. Skärlandetin maisemanhoitoalue on korostetusti neuvoteltu ja sopimuksenvarainen alue. Alueen perustamisprosessi on esimerkki modernista, viranomaistahon ja maanomistajien erilaisia arvonäkökulmia huomioivasta, osallistavasta ja vuorovaikutteisesta toimintamallista, jolla voidaan toteuttaa maaseudun kulttuuriympäristöön liittyvien arvojen suojelua.

Tärkeitä osia skärlandetilaisen identiteetin rakentamisessa ovat luonnon arvostaminen, saaristolaisuus ja kaksijakoinen kaupunkisuhde. Skärlandetin maisemallisesti arvokkaissa alueissa yhdistyy maisemakuvan monimuotoisuus ja erityisluonteisuus suhteessa saaren muuhun maisemaan sekä useiden arvostettujen ominaisuuksien samanaikainen läsnäolo. Edustavimmat yhteisen arvostuksen paikat ovat Grevön ja Nabbenin perinteisen ja monimuotoisen maatalouden muovaamat maisemat meren äärellä sekä asukkaiden vapaa-ajan maisemana tutuksi tullut Sommaröträsketin ja Sundträsketin alue.

Riihimäki, Matti: Skärlandet - Neuvoteltu, asuttu ja arvostettu maisemanhoitoalue

Pro gradu – tutkielma
Turun Yliopisto
Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos
Kulttuurituotannon ja maisemantutkimuksen koulutusohjelma

http://coastman.fi/

Den fjärde internationella kongressen om havslevande andfåglar hölls i Seward, Alaska 12.-16.9 2011. Aronias representation var stark, med fyra föredrag och ett plenarföredrag från ejderteamet under tre intensiva arbetsdagar.

Kongressen som hålls vart tredje år fokuserade nu starkt på gränssnittet mellan förvaltning och vetenskap. Forskare från Ryssland, Finland, Sverige, Danmark, Island, Kanada och USA dryftade ingående frågor om vad vi egentligen vet om storskaliga förändringar i andfågelpopulationer och hur de anknyter till förändringar i havsmiljön. Potentiellt är havslevande andfåglar viktiga indikatorer på förändringar i miljön i haven, och bland annat minskar musselätande arter som ejdrar och svärtor i väldigt stora områden, vilket kanske återspeglar det faktum att havens tillstånd inte är bra det heller.

Professor Paul Flint summerade debatten med en kritisk granskning av det data som samlas in – är det data som vi samlar relevant med tanke på de frågor som skall besvaras, eller handlar det om akademiskt knyppleri? Det är klart att dialogen mellan förvaltningsmyndigheter som behöver data snabbt och den långsamma akademiska traditionen inte riktigt alla gånger fungerar, någonting som också är mycket aktuellt med tanke på Östersjön. I framtiden bör stora satsningar göras för att säkra forskningens relevans både i Europa och i norra Amerika, och för att säkra att pågående långtidsforskning inte äventyras.

Aronias ejderteam fick mycket uppmärksamhet vid mötet, den forskning som görs i Östersjömiljön är vetenskapligt stark och bidrar också med relevant information med tanke på förvaltning. Ejderteamets långfristiga satsning på ejder i västra Finska Viken är faktiskt just nu den enda studien i Östersjön som bidrar med data om nyckeltal med tanke på populationsdynamik som reproduktionsframgång, dödlighet och rekrytering. Och det är just precis den typ av information som behövs för att förstå vad som händer och har hänt i haven på längre sikt!

Markus Öst berättade att dödligheten bland ejderhonor i Finska Viken stigit, vilket har lätt till att populationen hastigt minskar

Ejderteamet bidrog med färska resultat enligt följande;

“Female Eiders Show High Repeatability in Nest Cover Regardless of Previous Nest Success” (Ben Steele )

“Personalities and Cooperative Brood Care in Female Common Eiders” (Martin Seltman)

“Differential Responses to Host Relatedness by Nesting and Non-nesting Parasites in a Brood-parasitic Duck” (Markus Öst)

“Philopatry Predisposes to Predation-induced Ecological Traps: Habitat- and Condition-specific Mortality of Breeding Common Eiders” (Markus Öst)

“The Large-Scale Decline of The Baltic Eider Population And Can We Deduce Reasons For It From Data On Smaller Scales?” (Mikael Kilpi)

Nästa kongress ordnas för första gången i Europa, på Island år 2014.

Mera information:

Markus Öst, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Mikael Kilpi, Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Den internationella “ 4th International Sea Duck conference” kongressen går av stapeln i Seward, Alaska 12.-16.9 2011. Aronias ejderteam är välrepresenterat vid mötet, och ejderteamets medarbetare kör hela 5 presentationer under mötet;

“Female Eiders Show High Repeatability in Nest Cover Regardless of Previous Nest Success” (Ben Steele )

“Personalities and Cooperative Brood Care in Female Common Eiders” (Martin Seltman)

“Differential Responses to Host Relatedness by Nesting and Non-nesting Parasites in a Brood-parasitic Duck” (Markus Öst)

“Philopatry Predisposes to Predation-induced Ecological Traps: Habitat- and Condition-specific Mortality of Breeding Common Eiders” (Markus Öst)

“The Large-Scale Decline of The Baltic Eider Population And Can We Deduce Reasons For It From Data On Smaller Scales?” (Mikael Kilpi)

Alla presentationer från teamet är samarbeten mellan många forskare och gänget bakom föredragen visar väl hur viktigt det är med forskarnätverk. Kongressens hemsida finns på; http://www.seaduckconference.com/index.html

Vi återkommer med ”highlights” från mötet!

Naturen under havsytan kartläggs i Raseborg, Skärgårdshavet och Kotka

Under augusti och september insamlas information om naturvärdena under vattenytan i havsområdena i Raseborg, Skärgårdshavet och Kotka. Havsnaturen kartläggs genom dykning och i Raseborg videofilmas också havsbottnen. Kartläggningarna är en del av det EU-finansierade projektet NANNUT (Nature and Nurture of the Northern Baltic Sea). Syftet med projektet är att utveckla kostnadseffektiva metoder för kartläggning av naturvärdena under havsytan och utreda hur informationen kunde utnyttjas vid planläggning samt byggande som inverkar på vattenområden.

"Det är viktigt att känna till de skyddsvärda områdena när man planerar t.ex. nya stug- eller bostadsområden i närheten av stränder, eftersom byggande ofta också leder till muddring. Dessutom kan information om havsbottnens tillstånd inverka på planeringen av t.ex. farleder, vindkraftparker, grustäkter och hamnverksamhet ", berättar planerare Malin Ek från ELY-centralen i Nyland.

I det treåriga NANNUT-projektet deltar nio olika organisationer från Finland, Åland och Sverige och det koordineras av yrkeshögskolan Novia. ELY-centralerna i kustområdet ansvarar för dykningarna denna sommar. Projektet finansieras av EU:s Central Baltic-program. NANNUT- projektet utgör en del av det omfattande mångåriga programmet för inventeringen av den marina undervattensmiljön i Finland (VELMU).

I Raseborg insamlas information om ett vidsträckt område

Dykare registrerar resultaten under vatten. Foto Malin Ek

De karteringar som inleddes i fjol fortsätter under augusti och september kring Bromarv, Tenala och Ekenäs. I området finns såväl öppet hav som skyddade vikar.

Undersökningarna utförs med hjälp av en videokamera som sänks till bottnen från en båt och som filmar havsbottnen under en minuts tid per punkt. Sammanlagt filmas ungefär 400 punkter. Med hjälp av videofilmen kan man senare i stora drag analysera vilken typ av botten det är fråga om och vilken slags vegetation och vilka slags organismer som lever där.

Det går inte att identifiera alla små arter på videofilmen så fyra dykare samlar dessutom in mer detaljerad information om t.ex. hotade eller främmande arter på ungefär 30 punkter.

Utgående från fjolårets kartering har man redan utvecklat en preliminär matematisk modell, med vars hjälp man kan räkna ut med vilken sannolikhet vissa arter och naturtyper förekommer i ett visst område. Modellen testas och förbättras med hjälp av årets karteringar. Samtidigt utreder man tillsammans med Raseborgs stad hur den insamlade information kan utnyttjas vid planering av markanvändningen.

Kontrollpunkter i Raseborg 2011,jpg (1,5 Mt)

I Skärgårdshavet kartläggs också främmande arter

Slamkrabba(Rhithropanopeus harrisii). Foto Rami Laaksonen

I Skärgårdshavet har dykarteamet under juli och augusti kartlagt undervattensvegetationen och bottenmaterialet på 58 punkter utanför Kimitoön och i norra Airisto. Dykningarna har gjorts i områden som är utsatta för olika slags tryck – t.ex. båttrafik och muddring – och där undervattensnaturen är dåligt känd från tidigare. Resultaten av terrängarbetet tillämpas bl.a. vid bekämpning av oljeskador i området så att värdefulla naturobjekt under havsytan kan beaktas om en oljeolycka inträffar.

Förutom växtligheten har man under dykningarna sökt efter eventuella främmande arter, t.ex. slamkrabban eller Zuiderzeekrabban som iakttogs första gången i Finland 2009. I fjol hittades slamkrabbor på sju olika ställen vid dykningar utanför Nådendal. Slamkrabban har sannolikt spritt sig till Skärgårdshavet i fartygens barlastvattentanker eller fästade vid skrovet. Man hoppas att sommarens resultat ska ge mer information om slamkrabbans utbredning i Skärgårdshavet.

Hamnens inverkan utreds i Kotka

Hamnverksamhetens konsekvenser för undervattensnaturen har undersökts genom dykningar kring hamnen i Kotka under augusti. Undervattensnaturens tillstånd har undersökts på olika avstånd från hamnen och farlederna, så att man ska få en bild av konsekvensernas omfattning.

Under dykningarna kartlades vegetationen och organismerna under havsytan, och man sökte efter bl.a. brackvattenmusslan Mytilopsis leucophaeta som eventuellt lever i området. Den har spritt sig från Mexikanska golfen till Östersjön med fartygstrafiken. Täta musselkolonier kan t.ex. täppa till vattenintagsledningar och när de växer på fartygens skrov dämpar de farten, vilket ökar bränsleförbrukningen.

Vedenalaista meriluontoa kartoitetaan Raaseporissa, Saaristomerellä ja Kotkassa

Elo-syyskuun aikana kerätään tietoa vedenalaisista luontoarvoista merialueilla Raaseporissa, Saaristomerellä ja Kotkassa. Meriluontoa kartoitetaan sukelluksin ja Raaseporissa kuvataan myös merenpohjaa videokameralla. Kartoitukset kuuluvat EU-rahoitteeseen NANNUT (Nature and Nurture of the Northern Baltic Sea) -hankkeeseen. Hankkeen tarkoituksena on kehittää kustannustehokkaita menetelmiä vedenalaisten luontoarvojen selvittämiseen ja miten saatua tietoa voitaisiin hyödyntää kaavoituksessa ja vesialueille kohdentuvassa rakentamisessa.

"On tärkeää tuntea suojelunarvoiset alueet, kun suunnitellaan esimerkiksi uusia mökki- tai asuntoalueita rantojen läheisyyteen, koska rakentaminen yleensä johtaa myös ruoppauksiin. Tieto merenpohjan tilasta voi vaikuttaa myös esimerkiksi kulkuväylien, tuulivoimaloiden, soranottopaikkojen sijoitukseen ja satamien toimintaan", kertoo suunnittelija Malin Ek Uudenmaan ELY-keskuksesta.

Kolmivuotisessa NANNUT-hankkeessa on mukana yhdeksän eri organisaatiota Suomesta, Ahvenanmaalta ja Ruotsista ja sitä koordinoi ammattikorkeakoulu Novia. Tämän kesän sukelluksista vastaavat rannikkoalueen ELY-keskukset. Hanke rahoitetaan EU:n Central Baltic -ohjelmasta. NANNUT- hanke toimii osana laajaa monivuotista Suomen vedenalaisen meriluonnon kartoitusohjelmaa (VELMU).

Raaseporissa kerätään tietoa laajalta alueelta

Viime vuonna aloitettuja kartoituksia jatketaan elo- ja syyskuun aikana Bromarvin, Tenholan ja Tammisaaren ympäristössä. Alueella on sekä avomerta että suojaisia sisälahtia.

Tutkimuksissa veneestä laskettu videokamera kuvaa merenpohjaa minuutin ajan kerrallaan. Kuvauspisteitä on yhteensä noin 400. Videokuvan avulla voidaan myöhemmin yleispiirteisesti analysoida minkä tyyppinen pohja on, ja mitä kasvillisuutta ja eliöitä siellä elää.

Videokuvan perusteella ei voida tunnistaa kaikkia pienikokoisia lajeja, joten lisäksi neljä sukeltajaa keräväät noin 30 kohteesta yksityiskohtaisempaa tietoa esimerkiksi uhanalaisista tai niin sanotuista vieraslajeista.

Viimevuotisen kartoituksen perusteella on jo kehitetty alustava matemaattinen malli, jonka avulla voidaan laskea millä todennäköisyydellä tietyt lajit ja luontotyypit esiintyvät jollakin alueella. Tämän vuoden kartoitusten avulla mallia testataan ja parannetaan. Samalla Raaseporin kaupungin kanssa selvitetään, miten kerättyä tietoa voidaan hyödyntää maankäytön suunnittelussa.

Vuoden 2011 seurantapisteet Raaseporissa.jpg (1,5 Mt)

Saaristomerellä kartoitetaan myös vieraslajeja

Saaristomeren sukellustiimi on heinä-elokuun aikana kartoittanut vedenalaista kasvillisuutta ja pohjanlaatua 58 kohteessa Kemiön saaren edustalla ja pohjoisella Airistolla. Sukellukset on tehty niillä alueilla, joihin kohdistuu erilaisia käyttöpaineita – esimerkiksi veneilyä ja ruoppauksia - ja joilta ennestään on heikosti tietoa vedenalaisluonnosta. Maastotyön tuloksia sovelletaan muun muassa alueen öljyntorjunnassa niin, että vedenalaisen luonnon kannalta arvokkaat kohteet voitaisiin huomioida öljyonnettomuuden sattuessa.

Kasvillisuuden lisäksi sukelluksissa on etsitty mahdollisia vieraslajeja, kuten liejutaskurapua, joka havaittiin Suomessa ensimmäisen kerran vuonna 2009. Viime vuonna liejutaskurapua löydettiin sukelluksissa seitsemässä eri kohteessa Naantalin vesillä. Liejutaskurapu on levinnyt Saaristomerelle todennäköisesti laivojen painolastivesitankeissa tai kiinnittyneenä runkoon. Kesän tulosten toivotaan antavan lisää tietoa liejutaskuravun levinneisyydestä Saaristomerellä.

Sataman vaikutuksia selvitetään Kotkassa

Satamatoiminnan vaikutuksia vedenalaiseen luontoon on tutkittu sukeltamalla Kotkan sataman ympäristössä elokuun aikana. Vedenalaisen luonnon tilaa on tutkittu eri etäisyyksillä satamasta ja laivaväylistä, jolloin voidaan saada kuva niiden vaikutusten laajuudesta.

Sukelluksilla kartoitettiin vedenalaista kasvillisuutta ja eliöstöä, ja etsittiin muun muassa alueella mahdollisesti elävää valekirjosimpukkaa, joka on levinnyt Meksikonlahdelta Itämereen asti laivaliikenteen mukana. Tiheät simpukkakasvustot voivat esimerkiksi tukkia vedenottoputkia ja laivojen pohjaan kiinnittyessä hidastaa vauhtia, mikä puolestaan lisää polttoaineen kulutusta.

Mer information / Lisätietoja:

Sonja Jaari
Projektkoordinator, NANNUT -projektet
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Foto: Janne Bruun

Nya forskningsresultat visar att djurplankton producerar färre ägg, men av högre kvalitet då det finns giftiga blågrönalger i vattnet. Nästa vecka (8.-11.8.2011) åker Jonna Engström-Öst och Bettina Grönlund ut på en expedition med forskningsfartyget Aranda på Finska viken. De skall undersöka om de experimentella resultaten gäller även i fält. Forskarna samlar ägg av djurplankton under expeditionen och färgar dem för att kunna uppskatta antalet levande ägg. Det faktum att djurplankton producerar färre ägg av högre kvalitet under blågrönalgblomningen kan ha konsekvenser för fiskar som livnär sig på plankton.

Eläinplanktonin sopeutumisstrategia myrkyllisiä sinileviä vastaan?

Uudet tutkimustulokset osoittavat että eläinplankton tuottaa vähemmän, mutta korkealaatuisia munia kun vedessä on myrkyllisiä sinileviä. Ensi viikolla (8-11.8.2011) Jonna Engström-Öst ja Bettina Grönlund lähtevät mukaan tutkimusalus Arandan matkalle Suomenlahdelle. He aikovat selvittää pitävätkö nämä kokeellisissa tutkimuksissa saadut tulokset paikkansa myös luonnonolosuhteissa. Tutkijat keräävät ja värjäävät eläinplanktonin munia voidakseen arvioida elävien munien määrän. Eläinplanktonin huonompi korkealaatuisten munien tuotto sinileväkukintojen aikana saattaa vaikuttaa myös kalakantoihin jotka elättävät itsensä planktonilla.

Mer information / Lisätietoja: Jonna Engström-Öst ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den )

Den som rör sej i den yttersta skärgården i Ekenäs i sommar kan ha turen att se en Apollofjäril (Parnassius apollo). Som ett resultat av en lyckad utplantering av apollofjäril i Ekenäs Skärgårds nationalpark har arten etablerat en population på nationalparkens område. Med god tur kan man skåda fjärilen även utanför det skyddade området eftersom arten är känd för att röra sej långa sträckor. Utplanteringen av apollofjäril är ett led i forskning som utreder artens krav på livsmiljöer som finns tillgänglig idag. Projektet har pågått i tre år och arten har utplanterats uteslutande på skyddade områden på Skärgårdsmiljöstiftelsens, Nothamn ABs, och Ekenäs Skärgårds Nationalparks öar.

Förut var apollofjärilen vida spridd längs kusten och i Saimen. Fjärilen var starkt kopplad till mänsklig verksamhet, nämligen småskaligt jordbruk och lågintensivt skogsbete. Nuförtiden finns bara ett fåtal förekomster med apollofjäril kvar på fastlandet. De största förekomsterna är i yttre skärgården på de naturligt karga klipporna med kärleksört och blommor. När jordbruket förändrades försvann också apollofjärilen från fastlandet, men vi vet inte varför apollofjärilen även försvunnit från flera skärgårdslokaler. Vi vet däremot någonting om varför arten har svårt att sprida sig tillbaka. Apollofjärilen är en bra flygare. Enstaka individer ses regelbundet i områden där arten inte har några populationer. Det är högst sannolikt att honor ibland kommer till skärgårdsöar där arten inte längre finns, men där livsmiljön trots det är lämplig. En hona kanske lägger 50-100 ägg på en holme innan hon dör. Förutsatt att honans ägg blev befruktade innan hon gav sig av, kläcks larver ur äggen följande vår. Inte ur alla ägg, men ur hälften till en fjärdedel kläcks en liten larv. Larvens främsta uppgift är att hitta en stjälk kärleksört att äta, men med tanke på att larven är 2 millimeter lång och varken kan se eller lukta sig till kärleksörten, kan resan vara ödesdiger. Det bästa vore om honan placerat ägget nära en kärleksört, men det har hon inte gjort, utan hon har spritt äggen slumpmässigt över ön. Om beståndet av kärleksört är mycket tätt kanske larven klarar sig utan att behöva söka så länge, men faktum är att förekomsten av kärleksört på de flesta öar är såpass låg att bara en halv till en procent av larverna klarar sig. Då har vi ännu inte räknat bort dödligheten förorsakad av yttre omständigheter som myror, regnigt väder etc. Dessutom behövs ju minst en fullt utvecklad fjärilshona och en hane för att fortsätta populationen, och helst ska de inte vara nära släkt. Det är alltså svårt för enskilda apollofjärilar att etablera en population, även om miljön är lämplig och liknar miljön i redan etablerade populationer.

Vår forskning påvisar att antalet individer som planteras ut är viktigt för populationens etablering, det ser ut som om ett tröskelvärde måste överskridas innan populationen överhuvudtaget kommer igång. En annan viktig faktor för populationens framtid är hur långt ut i havsbandet öarna ligger. Ju längre ut öarna är desto bättre lyckas utplanteringen, i varje fall i det område vi jobbat på. Hittills kan vi inte vara mer specifika än så, vi har helt enkelt inte kunnat hitta någon miljöfaktor som kunnat förklara varför det går bättre för fjärilarna på de yttersta holmarna än på snarlika holmar längre in i skärgården. I år har vi försökt få klarhet i situationen genom att plantera ut av arten på två helt nya holmar, en längre in i skärgården och en långt ute. Det återstår ännu att se vad årets utplantering kan lära oss. Kanske är våra resultat specifika för de öar vi valt, eller kanske det verkligen ligger något i hur utsatta öarna är.

Mera information:

Marianne Fred; Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den eller Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Aronias ejderteam satte punkt för årets fältarbete med den stora sluträkningen av häckningsresultatet i Tvärmi nne skärgård den 28 juni. Facit för 2011 är väldigt positivt, trots att både den kalla vintern och boförlusterna under ruvningen kanske lade litet sordin på förväntningarna. Men, slutresultatet landade ändå på nästan en flygg unge per hona (0.95). Fjolårets bottennapp med 0.31 / hona efter en likaledes kall vinter är ett minne blott!

Utmärkande för året var att de kullar som kom på vattnet klarade sig bra, och att de sammanslagna kullarna var mycket stora – utanför Svartgrunden simmade en kull på 10 ådor med 230 (!) ungar. Det här är en trend som verkar hålla i sig – det finns allt fler honor och ungar i de kullar som klarar sig, medan fler ådor ger bort sina ungar till andra damer.

Över hela den tid som ejderprojektet i Tvärminne fungerat (sedan 1990) ligger medelproduktionen på ungefär 0.7 ungar / hona, vilket i jämförelse med andra områden är bra – men det är att märka, att kunskapen från stora delar av skärgården haltar.

De senaste åren har präglats av dåliga nyheter från många skärgårdsområden – nära noll produktion har rapporterats från Skärgårdshavet, Finska Vikens centrala delar och från svenska ostkusten. Detta hänger samman med en veritabel krasch av den häckande stammen (gudingar finns det gott om) i många skärgårdar. Hangö skärgård klarar sig glädjande bra!

Huolimatta huonoista odotuksista Hangon haahkoilla menee tänä vuonna hyvin!

Vuoden 2011 pesintämenestys Tvärminnen haahkoilla oli lopulta erittäin hyvä – noin yksi poikanen naarasta kohden (0.95). Tulos on hyvä, ja vahvistaa Tvärminnen alueen hyvää tuotantoa myös pitkällä aikajänteella (0.7 poikasta / naaras vuodesta 1990). Vuoden 2011 erikoisuus oli yhteenliittyneiden poikueiden iso koko – loppulaskennoissa 28.6 suurin poikue oli 10 naarasta ja 230 (!) poikasta. Tämä on trendi joka on vuosi vuodelta vahvistunut – isot poikueet pärjäävät!

Tvärminnen tutkimusalueen haahkakannan tuotto on moneen muuhun alueeseen verrattuna ollut yllättävänkin hyvä – Saaristomereltä on viime vuosina kantautunut huolestuttavan huonoja uutisia, niin kuin myös Ruotsin itärannikolta. Hangossa siis pärjätään! Kannat ovat kuitenkin edelleen laskussa – naaraat vähenevät ja kalkkaita on yhä suurempi osuus kannasta.

Mera info / lisätietoja;

Markus Öst (markus. Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den )

Aleksi Lehikoinen ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den )

Mikael Kilpi ( Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den )

Aronias ejderteam har kört hårt under snart två veckor med ejderarbetet i Tvärminne skärgård, Hangö.

I år är ejdrarnas tidtabell sen, vilket eventuellt är en följd av isvintern, och kläckningstoppen för kullarna väntas bli ungefär de första dagarna i juni. En annan eventuell följd av isvintern och en relativt sen vår är att äggkullarna är mindre än normalt – i snitt kanske fyra ägg mot fem en tidig vår. På basen av erfarenhet verkar det alltså som om det inte är bäddat för ett toppår för ejder i år – men det vet vi först kring midsommar med säkerhet.

Den häckande stammen har också fortsatt att minska precis som den gjort under rätt många år nu. Speciellt är att de yttre, öppna kalskären nu slutligen tappat nästan alla fåglar. Litet glädjande är ändå det, att på skogsholmarna verkar det litet bättre. Också det faktum att år 2008 var ett mycket bra produktionsår syns på skogholmarna, där nyrekryterade, inte ännu ringmärkta fåglar som häckar första gången förekommer i glädjande hög proportion.

Det är intressant ifall ejdrarna nu aktivt väljer skogsholmar i stället för de mer traditionella öppna utskären då de ser sig om efter boplats. Det är nämligen eventuellt så, att i takt med att de öppna skären blivit allt mer utsatta för predatorer, har fåglarna dragit sina konsekvenser och sökt sig annanstans. Det finns vissa tecken som tyder på att detta är ett utbrett mönster också i andra delar av vår skärgård och i Stockholms skärgårdar på andra sidan Östersjön. Men, detta är nog en fråga för framtiden.

Vi är intresserade av fenomenet och hör gärna ifall folk som rör sig i skären har observationer som belyser frågan!

Markus Öst: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den 040 5036844

Mikael Kilpi: Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den 050 5810307